Augustibebis 2012

14mars: vilken födelsedagspresent!! :) Jag är så barnslig, ÄLSKAR att fylla år och uppvaktas så jag hade tyckt det vart helt underbart med rul på födelsedagen! 

Ser att ni snackar svensk mentalitet. Kan tyvärr bara hålla med. Tror det har att göra med att vi ändå är ganska jämställda (iaf jämfört med många andra länder, vi är ju kända för det, även om jag själv tycker det finns oerhört mycket att jobba på) så tror att män tycker det är förlegat med vett och etikett á la låta kvinnan stiga på först i köer och sådär. Har pratat rätt mycket med manliga kompisar om det och det verkar va så de resonerar. 
Men tycker svenskar överlag är sjukt rädda för att våga ingripa.
Det allra värsta jag varit med om var i Malmö när jag gick över Värnhemstorget och snubblade på grus, flög rakt fram och slog ansiktet i marken. Det var en rejäl smäll och glasögonen for fram och mina byxor gick sönder och det började blöda. Fick åka till akuten senare på dagen när knäna blivit helt vätskefyllda och stela. I alla fall så var det inte EN ENDA människa som hjälpte mig i den stunden, trots att många var där. Jag låg platt en stund för det gjorde så jäkla ont. Började tjuta sen mer för att jag var förbannad på folk än pga smärtan.

När jag är i London och hälsar på mamma är det helt andra grejer. Iofs lever de fortfarande med lite femtiotalstankar om att kvinnan ska vara hemma och sköta hemmet och barnen så skulle inte vilja byta det mot Sverige men där är de himla rara mot kvinnor. Är man på puben ser männen till att man aldrig står med ett tomt glas tex.  

Svävar på moln

Helenaa: nå berätta!

Här blir det NÄL igen. Har stora förhoppningar om den nya ombyggnationen. Hoppas innerligt att BB-personalens bemötande av nyförlösta har blivit omgjort också...

Idag var jag på RUL och bebisen låg inte alls som de ville så de kunde inte mäta det de ville så vi ska tillbaka nästa vecka igen. Men de kunde se att vi väntar en liten Prins<3 han låg där inte och klappade händerna och sparkade <3

LiJon - Jag födde i Falun, och fick ju ett rum med tre andra. OCh dit kom vi direkt efter förlossningen kl 05 på morgonen, min sambo fick om han ville vara kvar tills det kom en till vilket vi fick reda på skulle ta ett par timmar, så vi valde att han skulle gå hem och sova ut och komma på fm ist då han kunde vara kvar längre. Strax före 7 kom nästa i rummet. Hon var ganska ljudlig av sig. Rapade och ursäkta men fes konstant. Hennes barn skrek väldigt mycket med och jag tyckte det allmänt var väldigt jobbigt att hela tiden tänka på att inte störa andra.
Min svägerska födde där med och snittades och fick därför ett eget rum. Hörde oxå att pappan får stanna över i mån av plats, men vi hade blivit informerade om att min sambo med största sannolighet inte skulle få vara kvar. Jag tycker det är väldigt trist för dels ville ju han vara med så mkt som möjligt, och dels hjälpa att avlasta mig eftersom han visste hur trött jag var, även fast jag inte visade det.
Men vi bor ju nedanför sjukhuset, ni som har två mil kanske har andra förutsättningar!

Men va fasiken, mitt inlägg försvann. Vi har fått se en helt perfekt liten bäbis! Har gått 3 dagar längre än vad jag trott så vi fick nytt BF - 28 juli istället för 1 augusti :D vi är så lyckliga