Ni som flaskmatar, brukar ni låta andra mata bebisen?

Så man måste vara en osäker förälder för att man inte langar runt sin unge till alla i släkten hela tiden?

Barnet har defintivt inget behov av att bli omskött av andra än föräldrarna första tiden, bebisen kunde inte bry sig mindre om kusiner, fastrar och mostrar. För barnet är det enbart mamma och pappa som är viktiga. Sen är det ju lite tråkigt med vuxna som inte kan knyta an till barn som de inte får byta blöja på, men det är ju kanske en annan diskussion helt och hållet.

"Inte kan knyta an"? Så om man byter blöja på sitt barn flera gånger om dygnet och sedan låter en familjemedlem göra det vid söndagsmiddagen då de kommer på besök...då "knyter man inte an" med sitt barn? Inser du hur absurt detta låter? Som förälder är man med sitt barn dygnet runt, iallfall det första året eller så. Min dotter är 5 år nu och har aldrig spenderat en natt utan mig. Däremot så har jag alltid låtit familjemedlemmar och släkt få möjligheten att knyta an med henne då de kommit på besök. De har fått mata, byta blöja, trösta, gå ut med vagnen osv så mycket de vill. Jag VET om att jag är min dotters trygga punkt, så jag har inga problem med att låta andra också ta hand om henne när de har möjlighet. Istället ser jag det som något positivt att min dotter har andra människor i sitt liv som kan ta hand om henne och som älskar henne.

Jag tycker att det är så tråkigt att man inte ska kunna be andra om råd här på fl utan att bli nedstampad som en lort.
Varför måste man hacka och kritisera så mkt när det är någon som ber om råd? Alla har ju olika sätt att se på saker självklart, men jag tycker inte att man behöver döma ut någon för det, ellr börja kritisera någon för att man kanske vill veta hur andra har gjort. 

Oj, alla i princip har flaskmatat vår dotter, inget konstigt alls.

När första bebisen kom lämnade pappan över honom till en kompis (sonen varv 3 dagar) som fick mata, jag tyckte det var skitjobbigt.

Andra barnet har bara jag & pappan matat och mormor en gång. Tycker det känns fel att "alla" skall mata mina barn.

Instämmer.

Jag både ammade och flaskmatade dottern. Ångrar att jag ibland lät andra än pappan mata, jag vågade inte sägs nej men led i det tysta. För mig var matstunderna med närheten och ögonkontakten lika intima vid amning som vid flaskmatning så det kändes bara fel att "ge bort" dem så länge hon var bebis.

Vi gav flaska från första veckan. Vi har aldrig låtit någon annan mata. Aldrig. Jag tror att första gången någon annan matade sonen var förra veckan när mormor var barnvakt (sonen är nu över 2 år och äter vanlig mat).

Vi har resonerat precis som du. Att maten ska vara en lugn och trygg stund, en stund för närhet och avkoppling. Det är inte en "Nöjesgrej" för diverse släktingar. Jag och pappan har matat, ingen annan. Matstunden är till för barnet.

...

Vi är så extrema att vi inte ens låtit någon annan byta blöja ;) (förutom dagis då när han började där).
Vi har helt enkelt inte behövt, de få gånger vi haft barnvakt har vi varit i närheten och kunnat byta precis innan vi går och genast när vi kom tillbaka, så det har inte behövts. Och samma med maten, vi har inte varit iväg så länge.

Men vi har helt enkelt inte sett någon poäng med att låta någon annan göra detta. Det är knappast betungande för föräldern att ta hand om detta, och barnet har knappast ut något av att andra än föräldrarna gör det. Och släktingar kan få roa sig på annat sätt.

Vi gjorde precis som du skriver, vi kom överens om att det var jag och sambon som matade dottern. Släktingar och vänner fick gosa och leka men matningen var vår. Tills vi kände att vi kunde släppa på det. 
Jag minns inte hur gammal hon var då, men huvudsaken är att vi matade själva tills vi kände att det inte längre var viktigt att bara vi matade. 
Alla vi kände och träffade respekterade det, och det var skönt. 

Nej ingen annan