Anonym (men snälla!) skrev 2012-03-08 22:09:04 följande:
Men snälla du, andas djupt och lugna ner dig lite TS. Han är man, män runkar, tittar på porr, kliar sig på pungen, rapar, fiser, ja du vet, det där som hör män till. Det betyder inte att du inte är älskad, att han inte vill ha barn med dig och alla andra tankar som just nu snurrar i ditt huvud. Precis som att han förmodligen inte kan sätta sig in i din situation till 100%, så vet du faktiskt inte vad som snurrar i hans huvud. I ditt liv finns just nu förmodligen inte så mycket mer tankar än barn. Du ser barnvagnar på stan, gravida kvinnor, överallt, var du än går, påminns du om den dagliga kampen att få en liten. Du vet inte hur din man tänker, han tänker förmodligen inte precis som du, även om det garanterat finns en sorg hos honom också över att ni inte lyckas skaffa barn. Vi kvinnor har en förmåga att måla upp barnlöshet som ett världsproblem som ingen annan förstår och ingen annan tycks bry sig om, trots att våra män egentligen bryr sig precis lika mycket som vi, bara det att de är just män, så de sätter inte ord på tankarna och maler de inte om och om igen, på samma sätt som vi gör.
Jag föreslår att du maler lite, gråter lite och tycker synd om dig själv en stund, sedan ber du om ursäkt till din man, som du, förhoppningsvis älskar och inte bara byter ut bara för att han har andra behov än du och pratar ut om saken, talar om för honom att du känner dig bortglömd och mer eller mindre bedragen när han ligger på soffan och porrsurfar. Du kan tom fråga honom varför han väljer hand och dator framför dig. Troligen kommer han inte kunna svara på frågan, men frågan är fri. Du kan dock inte få honom att sluta om han inte själv vill, det är inte bra för ert förhållande framför allt att tvinga någon att sluta med något de inte vill, men kanske han kan få en förståelse för dina tankar och har du tur så låtar han bli, om inte driften är för stor.
Jag var de första åren med min man hysterisk över tanken att han faktiskt kunde vara otrogen och lämna mig. Idag vet jag bättre. Visst, han kan fortfarande vara otrogen och lämna mig, men saken är den, det spelar ingen roll vad jag försöker göra, hur jag än försöker hindra honom, så kommer han vara otrogen ändå om han vill det. Att gå omkring och vara arg över sånt som man inte kan styra, det tar bara onödig energi, så jag har lagt ner det. Visst, det är inte roligt om han väljer en annan, men vad ska jag göra? Än så länge verkar han dock välja mig, trots att jag inte alltid är den roligaste i världen att leva med.
Okej, jag är rätt förbannad. svårt att tänka klart då! Vill bara få ut grejer känns det som
