Tips om dhea

Helt rätt Germany hehe, har aldrig haft bild men tyckte det var dax att ge mig ett ansikte :) Inboxa gärna!!

Planen är att forsätta med hemmaförsöken några nånader till och sedan övergå till ÄD innan sommaren om inget händer. Jag är till åren och har inget att förlora på att prova lite. Jag vill liksom utesluta alla möjligheter innan jag ger upp de egna äggen. Har äl varje månad men för tidigt för att vara optimalt. Har provat diverse kosttillskott och akupunktur men det vill sig inte riktigt. Har dessutom testat avagt positivt ett par gånger och misstänker att de inte fäster ordentligt.. 

Har bra fsh så chansen finns ju fortfarande. Kommer troligtvis också att pröva prednisolon på eget bevåg, kanske nästa cykel (knappt man törs säga) men tror inte det kan skada. (Har lättare allergi och har haft havandeskapsförgiftning med mitt första barn).

Håller tummarna för dig!
   

 

Jag har också egen ägglossning MEN för tidigt, för svag SÅ pergotime kan vara värt att prova. Har du provat det någon gång Pimpim?

Hej Tuvalina

Jag provade för 1,5 år sedan och fick en cysta med mensstrul som följd, så det gav mig bara problem tyvärr. Började dag 5 och nu i efterhand har jag förstått att jag borde provat att börja på dag 3 så att fler äggblåsor får en extra skjuts i stället för en enda. 

Jag vet att den påverkar cykeln åt rätt håll och ska fundera på det framöver. I så fall skulle jag testa en halv tablett och följa upp med vul.  

Må gott alla!      

     

Håller med men hur, det är det som är frågan? Känns lite som att när kroppen väl börjat komma i obelans så gungar det på, som ett skvalpande glas vatten :) 

Pimpin, Åh, det blev lika för mig. Började också dag 5. Fick en cysta!! Jag har ett fsh på 7 dag 2 så jag tänker som du att jag vill också finna balansen. Något är det ju som gör att vi ägglossar för tidigt.

Germany, hur mår du?

Aha, intressant! Eller jag menar förstås, vilket skit! Att man ägglossar tidigt eller är ju vanligt när man blir äldre och även att man inte ägglossar alls till slut. Jag har läst någonstans att man behöver högre fsh för att få ett ägg att lossa från "trötta" äggstockar. Det är det som är paradoxen! Kroppen är smart och fsh stiger eftersom det behövs och tillslut är fsh så högt att man tillslut kan dra slutsatsen att ägg eller äggreserv riskerar att vara dålig...

Det är ju inte helt enkelt att bli gravid som vi alla här vet och egentligen vill man ju bara ge de ägg vi har de bästa förutsättningarna! Om det bara inte vore så svårt att veta vad som är bäst just nu!!

Man försöker liksom åtgärda symptomen, och förhoppningsvis kan det lyckas en dag!... och gör det inte det så kan man ändå finna lite ro i att man har försökt, allt man kan till och med... styrkekramar!

Pimpim, jag funderar på att testa menopur eller gonal-f istället för pergotime. Ska prata med min läkare om det. Tänker också att jag ska testa pergotime men under sträng UL bevakning!

Jag tror ju och hoppas att det ska bli balans igen. Vi ska till Åbo om två veckor och ställa oss i ÄD kö och fram tills vi får göra ÄD så hoppas jag ändå på att kroppen ska kunna hitta sin balans och att vi ska bli gravida. Vi blev ju det för 2 år sedan!!

Din historia är otroligt rörande Tuvalina och jag slås av hur stark du är som orkar vända på allt och se möjligheter och blicka framåt.

Kan och vill inte tro något annat än att din kropp måste kunna bli gravid igen! Jag kan för lite om menopur och gonal-f, är avsikten att få en bättre/senare och mer optimal ÄL?

Hur kommer det sig att valet föll på Åbo? Jag har själv börjat snegla på AVA i Riga men mest för att det är smidigt för mig att ta mig dit. Har också börjat fundera på det här med donatorer. Vill gärna ha en anonym och vill att donationen ska avse alla ägg från ÄP. Har dock inte kommit så långt i infosökandet. Det är som om jag inte är redo att ta steget än..

Pim Pim - Kan ge dig en länk till en sida som jag fått av en vän som arbetar med akupunktur och zonterapi.
Hon tycker att jag ska prova köra med progestronkrämen som finns att köpa där.
Finns en hel del annat intressant att läsa också. www.hormoni.se

Jag funderar alltmer på detta med pinopoderna i livmodern som embryon måste samarbeta med för att möjliggöra att det fäster. Något som någon här har "forskat" lite om tidigare?
Pinopoderna är mogna i högst 48 timmar och det är då embryot måste fästa....Det spelar ingen roll hur fint embryo man än har om inte dessa pinopoderna finns. Men HUR ska man på bästa sätt veta om det kan vara något problem av dessa?

Apropå ÄD så har jag en vän som för ett tag sedan var till Riga för ÄD. Tyvärr så bidde det inget av de två embryon hon fick tillbaka, men de är på G där igen i vår. Får jag vara nyfiken och fråga varför ni helst vill ha en anonym donator? Är det för barnets skull eller mest för att det känns bäst för er?
Det är en jättesvår fråga detta. Det tåls nog att fundera både en och två gånger innan man tar rätt beslut.

Tuvalina - Jag mår ok. Dock så är jag till 99 % säker att våra 2 små embryon inte längre är vid liv. Har testat minus (visserligen på ruvardag 8 idag), men jag känner i hela kroppen att chansen har runnit ifrån mig.
Bara att bryta ihop och försöka ta sig upp igen så gott det går. Men om jag får vara lite "ful i mun" så vill jag bara säg FAN! Hur himla svårt ska det vara egentligen med något som borde vara den enklaste och naturligaste saken i hela världen?!!!! SUCK

Förresten, jag har ju sedan en tid tilbaka höjt DHEA dosen från 50 mg - 75 mg.
Fick ju lite plitor redan efter att jag använt DHEA ett tag. Men jag tycker att det nu börjar bli mer och mer.
Eller är jag fullständigt hormonstinn av hela IVF stimuleringen, av alla stödmediciner?
Jag har bara sån lust att försöka ta ALLA möjliga hormonvärden som går att få ta så att jag får veta hur min kropp mår.....Har ju kört 4 IVF nu inom loppet av exakt 1 år, kan ju inte vara speciellt bra för kroppen :(

Jag är just nu så himla less på min kropp och ännu mera less på alla preparat som jag tvingar mig att ta.
Kanske ska göra som min mamma sa i går...."jag tror du ska försöka leva som vanligt och inte tänka så mkt på vad du äter och stoppar i dig".

Kanske kära mammsen har en poäng i det hela. Kanske vill jag för mycket och tvingar kroppen att hamna i en fångstdräkt bara för att jag vill försöka styra över den trots att jag inte har nån makt eller större kunskap i hur min kropp egentligen fungerar. Kanske kan den sköta sitt eget bränsle bäst, utan att jag lägger mig i alltför mycket...

Åh, ni vet säkert hur jag känner och menar: Jag vill bara kasta bort vartenda piller och alrig någonsin mer behöva tänka på det liv som jag lever just nu. Är det så här det ska vara att längta efter barn? Näe, jag tror inte det.....man ska känna en pirrande längtan och ett stort hopp och inte som det vi är med om, dvs stora svarta gapande hål som vi gång på gång får ta oss upp ifrån.

Bitter? Svar: Nej, inte än...
Ledsen? Svar: JA!