Anonym (Farmor)

Äldre 2 Nov 09:58

456 svar

Svärdottern förstör!

Min son har nyligen gift sig med sin sambo sedan många år tillbaka. De har ett barn på två år. Jag får väl erkänna att jag under de första åren av deras relation hade svårt att acceptera henne, vilket jag också lät min son få veta. Visst, det var dumt, men jag ville bara hans bästa och man måste ju få säga vad man tycker. Det är ju egentligen inget fel på henne, hon är snäll, skötsam och smart.

Problemet: Jag känner att jag inte får träffa och rå om mitt barnbarn och min son så ofta som jag skulle vilja. Vi ses ett par gånger i månaden, men jag skulle helst vilja att det var minst en gång i veckan. Inte en enda gång har jag suttit barnvakt heller, trots att de vet att jag vill. Mormor däremot har jag hört att suttit barnvakt flera gånger. Jag blir ledsen, för när vi träffas allihopa till födelsedagar tex, så märks det att barnbarnet har en närmare relation till hennes sida av släkten än till sonens. Jag tror att svärdottern vill ha det så och manipulerar min son så att det ska bli så.

Jag vet inte vad jag gör för fel! Jag brukar försöka åka hem till dem någon kväll då och då på väg hem från jobbet. Verkar inte så uppskattat, men man måste väl få kunna komma och hälsa på även en vardagkväll? Jag tycker att jag ställer upp så mycket för dem. Varje gång de ska göra något med huset t.ex. så frågar jag om jag ska komma och hjälpa dem. Oftast svarar de nej, så man får ju nästan tvinga sig på för att få vara delaktig och hjälpa till! Jag brukar också lämna lite saker hemma hos dem som jag tycker att de saknar i sitt hem, som dukar, blommor och gardiner. Ibland kommer jag även med lite matvaror, eller blöjor eller kanske några hundralappar. Jag vet att de har pengar, båda två tjänar ju hyfsat, men jag vill ju också få bidra lite och känna mig nyttig!

Jag vill ju vara delaktig i mitt barnbarns uppväxt, men jag känner mig motarbetad av svärdottern. Kläder som jag köper verkar inte användas, försöker man komma med något råd så nyps det av direkt. Svärdottern vet ju alltid bäst såklart. Att få ha barnbarnet hos mig en helg känns väldigt långt bort.

Vad ska jag göra?

Anonym (Anonym)

Äldre 2 Nov 19:31

#221

Du är så himla negativ mot din svärdotter, men har inte din son något att säga till om då? Varför är det inte lika mycket hans fel? Jag kan väl förstå en del av dig, att du vill träffa ditt barnbarn, men lägg dig inte i för mycket när det kommer till deras hem osv. Vad är det för råd du brukar ge, ge några exempel? Man ska vara väldigt försiktig med att ge råd anser jag.

Jag kanske låter hård mot dig, men just det att du inte accepterat henne från början har hon GARANTERAT känt av och det är inte kul som svärdotter! Jag har upplevt samma sak och det är otroligt jobbigt vissa stunder, eftersom man är en bra och snäll människa, som din svärdotter verkar vara, så kan det knäcka en totalt!

Om jag vore du skulle jag försöka prata med dom och berätta som jag känner. Dessutom skulle jag be om ursäkt för mitt beteende om jag vore du. Berätta att du är medveten om att du behandlat henne illa och att du vill ändra på det och börja om.

Anonym (Fatta!)

Äldre 2 Nov 19:32

#222

Desperado skrev 2012-11-02 19:11:22 följande:

Tack för den uppskattningen, tyvärr lärde jag mig sätta ned foten alltför sent, då hade min mamma redan förstört två relationer för mig med sin "välvilja" och "omtanke".

Var under lång tid totalt livrädd för att engagera mig i en kvinna - detta trots att jag hade klippt kontakten med min mamma - eftersom jag var rädd för att min mamma skulle förstöra ännu en relation trots avsaknaden av umgänge.

....och fru saknas....

Men nä, det låter ju sorgligt.

Ingen av min mans tidigare flickvänner dög nånsin heller, han var ihop med en tjej i fyra år och hans mamma minns inte ens hennes namn- hon talar om "den där lilla bleka saken". Jag har jobbat med den tjejen i flera år och hon är jättetrevlig och helt normal. Men det dög ju inte.

Nu har svärmor dock hittat sin överkvinna, jag spelar ut hennes narcissism med min egen när jag sätter den sidan till, och då får hon väl lipa och tjura och gnälla till resten av släkten om hur hemsk jag är tills hon lär sig respektera hur vi vill ha det i vårt hem och med vårt barn.

Sen har jag självklart även lärt min man att bita ifrån om jag försöker köra med honom, och uppmuntrar det. Han kunde delvis själv dra gräns mot henne när vi blev ihop, men han behövde tuffa till sig för övrigt också ibland, på jobbet och så. För han är snäll, och diplomatisk, och lugn, och så himla mycket bättre än jag egentligen men jag jobbar på att bli mer som han, så vi kan mötas på mitten.

Lycka till nu, det kommer säkert att lösa sig för dig också. ${#emotions_dlg.flower}$

Anonym

Äldre 2 Nov 19:42

#223

Oj! hoppas jag inte blir en sådan påträngande svärmor i framtiden! Din son har en egen familj nu, han är inget litet barn som du kan bestämma över.. Ett förslag till TS i all välmening, skaffa ett husdjur som du kan rå om =)

Jag har en jättenära relation med min svärmor - för att jag vill! Hon tränger inte sig på.. men med min mamma är det en annan femma, där ska svärsönerna närapå gå igenom ett slags elddop för att duga åt henne, min man är inte frälst i henne.. Min äldsta bror har sagt upp kontakten med hela familjen för att hans dåvarande tjej inte dög åt mamma. Min lillebror är nu i samma sits, hans tjej duger inte åt min mamma, ser samma scenario komma.. men hoppas inte det!

Som många andra skriver, backa tillbaka några steg & acceptera att din son är vuxen.

Anonym (svär)

Äldre 2 Nov 19:46

#224

Desperado skrev 2012-11-02 19:11:22 följande:

Tack för den uppskattningen, tyvärr lärde jag mig sätta ned foten alltför sent, då hade min mamma redan förstört två relationer för mig med sin "välvilja" och "omtanke".

Var under lång tid totalt livrädd för att engagera mig i en kvinna - detta trots att jag hade klippt kontakten med min mamma - eftersom jag var rädd för att min mamma skulle förstöra ännu en relation trots avsaknaden av umgänge.

....och fru saknas....

Åh ok

men grattis till din framtida fru i så fall. (Blev nästan sugen på att fria själv!

)

Anonym

Äldre 2 Nov 19:54

#225

Anonym (Farmor) skrev 2012-11-02 09:58:24 följande:

Min son har nyligen gift sig med sin sambo sedan många år tillbaka. De har ett barn på två år. Jag får väl erkänna att jag under de första åren av deras relation hade svårt att acceptera henne, vilket jag också lät min son få veta. Visst, det var dumt, men jag ville bara hans bästa och man måste ju få säga vad man tycker. Det är ju egentligen inget fel på henne, hon är snäll, skötsam och smart.

Problemet: Jag känner att jag inte får träffa och rå om mitt barnbarn och min son så ofta som jag skulle vilja. Vi ses ett par gånger i månaden, men jag skulle helst vilja att det var minst en gång i veckan. Inte en enda gång har jag suttit barnvakt heller, trots att de vet att jag vill. Mormor däremot har jag hört att suttit barnvakt flera gånger. Jag blir ledsen, för när vi träffas allihopa till födelsedagar tex, så märks det att barnbarnet har en närmare relation till hennes sida av släkten än till sonens. Jag tror att svärdottern vill ha det så och manipulerar min son så att det ska bli så.

Jag vet inte vad jag gör för fel! Jag brukar försöka åka hem till dem någon kväll då och då på väg hem från jobbet. Verkar inte så uppskattat, men man måste väl få kunna komma och hälsa på även en vardagkväll? Jag tycker att jag ställer upp så mycket för dem. Varje gång de ska göra något med huset t.ex. så frågar jag om jag ska komma och hjälpa dem. Oftast svarar de nej, så man får ju nästan tvinga sig på för att få vara delaktig och hjälpa till! Jag brukar också lämna lite saker hemma hos dem som jag tycker att de saknar i sitt hem, som dukar, blommor och gardiner. Ibland kommer jag även med lite matvaror, eller blöjor eller kanske några hundralappar. Jag vet att de har pengar, båda två tjänar ju hyfsat, men jag vill ju också få bidra lite och känna mig nyttig!

Jag vill ju vara delaktig i mitt barnbarns uppväxt, men jag känner mig motarbetad av svärdottern. Kläder som jag köper verkar inte användas, försöker man komma med något råd så nyps det av direkt. Svärdottern vet ju alltid bäst såklart. Att få ha barnbarnet hos mig en helg känns väldigt långt bort.

Vad ska jag göra?

har inte läst andras inlägg men jag kan ju berätta om min egen mamma och svärmor!
jag vill inte att min mamma eller min svärmor ska passa mitt barn för dom röker inomhus, inte heller vill jag att dom ska passa mitt barn här hemma (röken sitter fast i deras kläder & hår, jätteäckligt).
min egen mamma har försökt pracka på oss dukar, hyllor, möbler, serviser m.m. men jag vill inte ha skiten då det inte passar in med vår stil och inredning! och svär mor kommer med en massa tavlor som hon tycker vi ska ha på väggarna, inte en chans i helvetet att jag inte själv ska få bestämma vad vi ska ha på våra väggar! hade vi tagit emot allt min mamma eller svärmor hade kommit med så hade det inte sett ut som vårt hem utan som det gör hos äldregenerationer med en massa plottrigt krusidull i varenda hörna!
så även om du vill väl, så försök inte bestämma hur det ska se ut hemma hos dom! det kanske inte är deras smak det du kommer med! istället kanske du kan komma med något roligt förslag som att ni åker på utfärd tillsammans! åk till tivoli/zoo/nått annat kul!

sen kan jag tycka att träffas en gång i veckan är för mycket, alldeles för mycket! hade inte orkat med det själv, då min svärmor ringer hem till oss var annan och tredje dag och hade velat träffas var helg!

om dom håller på att fixa huset så istället för att be om att få hjälpa till så kanske du kan fråga om du kan ta hand om barnet i deras hus så dom kan bli färdiga med sitt projekt. då ser dom dessutom att du kan ta hand om barnet och kanske där finns fler chanser till att passa det hädanefter!

tror också att mycket varför du inte får passa barnet är för att du inte tyckte om flickvännen/sambon i början. man märker av sådant, inte konstigt att hon inte känner sig trygg med dig.

emelielj

Äldre 2 Nov 20:11

#226

Din son är vuxen med egen familj nu.
Barnsligt av dig att lägga dina åsikter om din sons flickvän över på honom.
Varför tyckte du inte om henne?
Eftersom du säger att hon är vettig.

Ring innan du kommer och erbjud din hjälp som du gör men säger dom nej så ta ett nej.

Sen kan jag förstå att svärdottern har lite svårt för dig med tanke på hur du varit mot henne.
Hon manipulerar inte din son, ska inte hon känna att hon trivs med personen som passar hennes barn?
Din son är fortfarande vuxen och får sluta låta sig manipuleras om så är fallet.

Jag är glad över att min svärmor är världens bästa!

Anonym

Äldre 2 Nov 20:19

#227

men ts tänk dig själv om du vill träffa dom minst 1 gång i veckan, då vill ju även mormor/morfar det med. Sen kommer kanske syskon och på det vänner.
Du vet om att det bara finns 7 dagar/ vecka va? Så när ska man kunna få en ensam dag, en dag med bara partner och barn?

Och som många andra skrivit, inredningen den bestämmer jag bäst SJÄLV! Fråga hellre om det finns något som saknas som du kan bjuda på. Och om det inte finns så finns det inte.

Även om du är en del av deras familj, så ÄR du inte deras familj. Och dom måste själva bestämma vem dom vill umgås med. Och iaf jag vill inte umgås med någon som tränger sig på... inte heller om jag vet att denne från början inte tyckt om mig, eller ansett att jag var bra nog för någon.

Skaffa dig ett eget liv.

gedansk

Äldre 2 Nov 20:25

#228

Jag blev kvävd av min svärmor var ständigt hos oss och köpte mängder med saker och skulle "hjälpa till" på sitt sätt. Min man hade inte fattat någonting tills det smällde rejält och han fick ta ett låångt snack med sin mamma. I all välvilja så blev jag kvävd av henne. Nu har vi hittat ett sätt som funkar och hon är här ca 1ggr i veckan 2-4h och är med barnen som hon är helt underbar med.

Mitt förslag:
Ta ett steg tillbaka. Prata med din son om att du vill vara delaktig i din sonsons liv MEN på deras villkor. Se om ni kan hitta någon lösning men kräv den inte.
lycka till

ummabdilleh

Äldre 2 Nov 20:30

#229

Anonym (svärdotter) skrev 2012-11-02 18:09:04 följande:

Men TS, vad var din förhoppningar? Tyvärr har både jag och flera av mina väninnor känt att våra svärmödrar hamnat i lite av en "lätt psykos" när det fått veta att de ska bli farmödrar. Det är som att farmor tror att det är HON som ska bli mamma igen och målar upp en bild av att det är hon som ska ta hand om barnet, gör långtgående planer, tjatar på att få ha barnet boende hos sig osv osv. Jag kände aldrig att min egen mamma betedde sig på det sättet, eller hade samma förväntingar. Om jag ska försöka jämföra så var min mammas fokus på mig, hur jag mådde under graviditeten osv. Hon älskar sitt barnbarn, men när hon och morfar kommer och hälsar på är det för att hjälpa oss att avlasta, till skillnad från farmor som alltid försöker tjata sig till mer till med "sitt barnbarn", och hela tiden försöker hävda SIN rätt till MITT barn. Det är något i hennes attityd som skapar en sådan enorm motvilja att lämna mitt barn hos henne.

Anonym (Farmor) skrev 2012-11-02 11:14:07 följande: Förlåt TS, men du vill ju faktiskt inte deras bästa. Har de på något sätt låtit påskina att de uppskattar att du kommer och knackar på i tid och otid, har de bett dig köpa hem mat till dem osv? Du önskar dig ett visst sorts umgänge med dem och du måste kanske inse att det just nu är ditt eget bästa du tänker på.

Om jag skulle få ge dig några goda ord och råd på vägen så är det detta:

-Din son älskar dig, du är hans mor och du behöver inte vara rädd för att förlora honom. Han behöver dig, men kanske på andra sätt än du tror.

-Sluta skyll detta på svärdottern. Att påstå att det är hon som "manipulerar" din son är inte rättvist mot henne. Vad skulle hon vinna på det? Du säger att du inte tyckte om henne i början, men att det nu för tiden är hennes fel att ni inte har en god kontakt. På det du skriver känns det fortfarande inte som att du riktigt har godkänt henne. Om min svärmor kommit med dukar, inredningstips, matkassar osv. så hade jag tagit det som en indirekt förolämpning mot hur jag sköter vårt hushåll. Kanske du kan visa att du faktiskt uppskattar henne? Kanske du kan be henne om hjälp med något? Tips om vilken färg du ska ha på de nya gardinerna, be om receptet på något hon bakat eller något annat inom ett område som hon är bra på?

manga svarmodrar blandar sig i for mkt..de fattar inte skillnad mellan farmor och mamma...de tror att de ar mamman..inte ens egen mamma blandar sig i sa mkt som manga svarmodrar gor..det ar oftast normalt t.s att barnbarn ar narmare med mormor an med farmor

kenopeno

Äldre 2 Nov 20:31

#230

Anonym (Farmor) skrev 2012-11-02 11:36:34 följande:

Kan ingen förstå mig alls? Ja, jag erkänner, jag har gjort fel, men jag har inte menat illa. Det är bara det att jag har längtat sååå länge efter att få barnbarn. Vilken lycka när jag fick veta att jag äntligen skulle bli farmor! Och jag grät av glädje första gången jag fick hålla detta lilla liv i min famn. Och nu... jag är fortfarande så lycklig över mitt barnbarn, men det känns som att många av mina förhoppningar har grusats...

Ja du har gjort fel....och jag har lite svårt att se att du inte menat något illa. Det är klart du menat illa när du talat illa om din svärdotter till din son i början. Här ligger hela problemet till din förstörda relation och upphovet till dina problem att få vara delaktig i familjen. Även om detta ligger långt bak i tiden, så kan jag lova dig att det fortfarande är högst aktuellt inom din svärdotter. Och ditt agerande i början av hennes relation till din son, slår nu tillbaka mot dig själv.
Om jag skulle va du, så skulle jag ta kontakt med en kurator eller terapeut, för att utforma en handlingsplan, hur jag på bästa möjliga väg kan gå tillväga för att reparera det jag förstört i min relation. Men det är inget du kan kräva eller förvänta dig ska ske. Det är helt beroende på hur mycket du skadat din svärdotters realtion till dig. För det kommer vara helt upp till dig att verkligen göra allt för att gottgöra....och sedan OM din svärdotter kan förlåta och våga påbörja arbetet med att bygga upp en ny relation med dig.
Så nej....ansvaret ligger inte på din svärdotter över huvudtaget, att hjälpa till att bygga upp er relation i nuläget.

Sen kan jag fortfarande se agg och negativa åsikter från dig gentemot din svärdotter. Om du inte bearbetar dessa och kommer över dessa känslor ärligt och uppriktigt, så kommer du aldrig lyckas nå en relation med henne. För jag kan garantera att dina känslor och ditt agg märks och uppfattas av din svärdotter.....även om du inte utrycker det i ord. Så det förefaller som du har en hel del att arbeta med med dig själv, innan du överhuvudtaget kan påbörja ett helande i din realtion till familjen.

Svärdottern förstör!

INNEHÅLL