Borderline

Då har man träffat en utredande psykolog idag. Fick göra ett datatest med över 500 frågor. Sen fick jag med papper hem att fylla i tills nästa vecka ang Bipolär och Borderline. Skönt att vara igång nu!

Ok men va bra att det rullar på, så du snart får veta. Inte för att det hjälper isig men skönt att få svar.

Hej. Undrar om någon här inne vill hjälpa mig. Jag har träffat en potentiell vän som har borderline och nu har vi vårt första bråk där hon vänder allt jag har gjort mot mig. Alla positiva saker som jag har gjort för henne. Undrar vad jag ska göra nu? Nu är jag inte poppis. Hon har inte många vänner heller. Och skittufft. Men jag mår från början inte heller bra då det hänt traumatiska saker i mitt liv. Undrar om jag orkar en svängig vänskap. Jag vill inte ge upp ändå. Inte så fort. Några tankar, något råd?

Fick diagnosen när jag var 18 är idag hela 28 år :)

Vore så tacksam om jag fick bolla lite med någon här Vill ju ge henne en chans i alla fall.

Jag undrar om jag kan säga till henne att jag förstår att hon har borderline och att det ställer till det? Att vi skiter i det som hände nyss och går vidare? Eller kanske något mer pedagogiskt..jag undrar verkligen om det finns något jag kan göra.

Vad har hänt?

Hej! Hur vet du att hon har det? Har hon sagt det? Annars kan hon ta väldigt illa upp om du påstår det.

Min sambo fungerar ungefär likadant, i breda drag. Det spelar ingen roll vad jag gör, när det väl är igång så är jag världens största svin, jag gör inget för henne men hon gör allt för mig. Men efteråt brukar det inte ta lång tid innan hon kommer tillbaka och vill prata eller göra något; lite som att ingenting har hänt eller som att hon ångrar sig.

Men jag vill säga en sak. När jag träffade min sambo var jag stabil som ett berg. Men även ett berg går att nöta ner, med tiden. Jag har emellanåt mått väldigt väldigt dåligt. Om du redan nu känner att du inte mår bra så måste du fråga dig själv om du klarar av det. Det kommer förmodligen ske fler konflikter, kanske väldigt ofta.

Tänk dig för. Det är inte värt att du själv mår sämre, men det kanske är värt att ge det en chans och se.

Hej och Välkommen till tråden!

Jag tycker du ska fråga dig själv hur gärna du vill behålla henne som vän, ger bara tanken på att umgås med henne bad feelings..är det nog iNget för dig. Men om du tänker efter..kommer jag sakna henne som vän och tycker om henne, ge henne en chans till

Bara för att man har borderline betyder det inte automatiskt jobbiga relationer, i mitt eget fall har jag inte några problem med vänner, ställer upp i alla lägen MEN däremot har jag valt att inte ha mer än 2stycken. För jag vill finnas där för de, och eftersom jag själv mår så upp och ner orkar jag inte engagera mig i fler vänskapsrelationer. Utan då kan jag lägga min energi på dessa 2.     

Välkommen till tråden!

Hur funkar det för dig med diagnosen? Går du i terapi?