Bf Juni 2014

Min spontana tanke.. man kan köpa mycket men inte lycka!!

Jag har själv kämpat för att få barn i många år och det finns ingen rättvisa i det hela..
Man missunnar ingen sin lycka men blir samtidigt påmind om sin egen hjärtesorg. Att hon har det gott ställt och du är en ung student spelar ingen roll, rent genetiskt har du bättre odds..

Säg att du är ledsen för hennes skull men tillåt dig själv vara lycklig!!

Ja det är nog så man får tänka. Men man känner sig så maktlös som inget kan göra! Jag kände mig nog extra dum pga att jag skrev ett sms och frågade igår "hur går det med bebis i magen? :)" och fick då svaret att set var borta. Då känner man sig så dum! Tack för svaret iallafall, känner mig lite mindre dum nu. Haha! Hoppas dom blir gravida snabbt igen iallafall så hela släkten kan glädjas tillsammans igen :)

såg det ni skrivit och tycker såklart att det är jättetråkigt att höra att din kusin fått missfall. men hon vet att hon kan bli med barn iaf och det är ju också positivt! hon borde kunna vara glad för din skull också.

du måste kunna glädjas åt det fantastiska som händer dig/er och det är inte ett dugg egoistiskt att känna så! det är ju ditt liv..

sen kan jag inte hålla med Sessan4 att du har bättre odds genetiskt, för det kan man ju aldrig veta. yngre har inte generellt bättre odds att få friska barn och man kan aldrig veta vad folk har för gener och anlag. men jag antar att det var mest en peppande kommentar.

iaf, var glad :)

Av det du skriver så var det precis detta som en kompis barn hade. De korrigerade det under de första sex månaderna och nu är han en helt vanlig och alldeles underbar liten ettåring som började gå för en månad sen. Du har nog inget att oroa dig för :o) 

smålandsjänta: Exakt samma sak hände mig/vår familj också.. Min syster var gravid och skulle ha en månad efter mig. Men fick för några veckor reda på att hon hade fått MA.. Jag kände/känner som du.. Jag har gjort så att jag har inte nämnt min graviditet sen detta hände henne, har inte berättat om första sparken osv.. Hon har inte frågat något heller.. Detta efter att vi pratade om graviditeten varje dag tidigare.. Det enda vi pratar om nu är övriga saker som rör henne.. Graviditeten är ju hela "min värld" nu, så vi pratar inte om mig alls. Jag hoppas på att hon blir gravid snart igen, mest för hennes skull, men även för min så att det inte kommer kännas jobbigt/fel om/när jag får min bebis.

 

Ja det är så jobbigt :( för båda två liksom! Men samtidigt så måste du ju få vara glad för din bebis. Det är så mycket lättare att säga det när jag pratar om dig men när jag själv säger åt migsjälv att ha rätt att vara glad över min bebis går det liksom inte ! Konstigt egentligen... Men jag tror man sakta men säkert får börja rucka på det, för man kan ju inte gå runt och låtsas att man inte är gravid heller. Om inte annat så syns det ju mer och mer! Min kusin bor i Gbg och jag i Småland så det är lättare att slippa konfronteras med det så mycket, men om det hade varit min syster tror jag att jag hade behövt tala ut om det. Kanske fråga hur hon mår och om det känns jobbigt för henne att du är gravid. Säg att du är orolig att hon blir ledsen och så men att du ändå förstår det? Hm det är såå jobbigt och känsligt sånthär. Samtidigt är jag så himla tacksam över att min lilla bebis har fått liv att stanna kvar i magen ??

Var på RUL nu på förmiddagen och fick se en liten bebis sprattla och pilla med händerna :) Flyttades en dag, till den 12 juni och enligt barnmorskan väntar vi en tjej :) Blev så glada och lättade och en extra bonus om det är en tjej när vi nu har två pojkar :)

Jag hoppas att det är så :) men kommer ihåg från sist gång att det var mkt bubbel och pirr precis det första man kände, men igår va det verkligen en buff! Men det var ju trots allt 5 år sedan sist! Så man har säkert glömt :) nu går man och väntar hela tiiden på att få känna nåt igen!

Får man hjälp via barnmorskan med sjukgymnast eller tar man kontakt själv?

Känner av det idag igen, får se om det blir värre i slutet av dagen. .

Åh va kul med en liten tjej till killarna :) kul att få uppleva båda två! Själv har man rul den 24. . Längtar ihjäl mig och hoppas att de kan se kön då :)

Nu har vi varit o tagit fostervattenprov. Det var lite obehagligt med den långa nålen och det gjorde lite ont. Men var inte alls så farligt som jag va nervös för. Nu blir det en lång väntan på att få samtalet om allt förhoppningsvis ser bra ut.