• Jomila

    Börjar om igen.

    Fick ett tidigt missfall i början av december efter att ha försökt bli gravida sen september 2012. Kändes hemskt, värdelöst, orättvist och fruktansvärt (och en himla massa andra känslor blandat i en enda röra). Det känns fortfarande tungt och sorgligt men vi har kommit igenom och vill såklart bli gravida igen så snart kroppen är redo. Så nu väntar vi in första tant röd och börjar om från början med att räkna dagar mellan senaste mensen, ÄL och BIM. Finns det någon mer därute som är där vi är i bebisverkstaden? Då kan vi ju hänga här tillsammans och heja fram varandra till ett nytt plus på stickan :). Välkomna!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-01-17 20:35
    Lägger in vår lilla vi-som-är-med-i-tråden-lista här TS. Om någon mer vill läggas till så är det bara att hojta!

    joemal
    Haha, även jag har svårt att hålla isär våra inlägg och vem ni skriver till ibland, mycket förvirrande lika namn vi har valt

    Min historia... Jag är snart 29, vi har försökt skaffa barn i 1,5 år. Det tog ett år innan jag blev gravid första gången, det slutade i missfall i vecka 12 och jag skrapades. På tredje försöket efter det blev jag gravid igen, det slutade i ma i vecka 8, fostret hade dött i vecka 6+2. Den gången fick jag tabletter.

    Jag har haft en mens sen sista missfallet och räknar nu ner till nästa bim den 17/1. Största funderingen och rädslan just nu är; hur lång tid tar det till nästa gång?

    ***************

    Jomila
    Haha, jag håller med både dig och joemal...lika nicks så här kommer min story;

    Jag är 28, sambon 30...slutade skydda oss i oktober 2012 och fick första pluset november 2013. Slutade i missfall v 6+3. På dagen en månad (3 januari) efter mf kom tant röd. Så trots ett kämpigt år med rädsla för att inte kunna bli gravid, sen bli det, och så förlora det...så känns det ändå som man har kommit igenom starkare på andra sidan. Och jag är så tacksam över att det inte blev ma eller utomkveds, att det blev ett tidigt mf och att mensen kom igång snabbt. Och att nu VET vi att vi faktiskt KAN bli gravida. Enorm lättnad!

    ***************

    agneta77
    Tusen tack :) Jag "stoppar in er" i samma inlägg, så kan man lätt gå tillbaks och kika ifall minnet åter skulle svika. ;)
    Min historia: Jag är 36 och sambon är 27. Första barnet. Vi började försöka i sept 2013 och blev gravida direkt. MA i november, ungefär v8+3. Tablettbehandling. Blödde 3v och en dag, ringde in och sa hjälp mig. Blev skrapad 9.12. Blödde till 20.12. Och nu väntar jag på att återigen börja blöda, som om 5 veckor inte vore nog :p

    ***************

    Nimah
    Hej, får jag hänga här med er? Är 31 år, blev gravid första gången i oktober 2010 och fick mf v 6+0. Hade en mens och blev sen gravid men min son som föddes sep 2011. Började försöka på syskon i somras och blev gravid, såg hjärtat i v 8, men fick ma och skrapades i v 10+0 på lucia. Blödde bara några dagar och väntar nu på mensen. Känner mig nästan rädd för att bli gravid igen. Jag vill ju inget hellre men det är så påfrestande att räkna dagarna och bara vänta på mf eller ma. Håller tummarna för er alla!

    ***************

    KeckaW
    Jag heter Rebecka, är 24 år gammal och har en son född i juli 2011. Vi planerade att bli gravida igen i somras och det tog sig på första försöket men på KUB-testet så såg dom att fostret var alldeles för litet och vi fick gå över till gyn och göra ett vul där dom konstaterade att fostret var dött och det blev skrapning samma natt. Jag skrapades 1a oktober och blödde i nästan tre veckor, den 11 nov fick jag en två veckor lång blödning som inte på något vis liknade en mens (kom pyttelite varje dag och ingen mensvärk alls), fick sedan mens igen 16 dec och har absolut ingen aning om när jag har bim, men det återstår väl att se hur det blir med den saken! :p Förmodligen så kommer mensen denna gång också tyvärr, men då kanske jag iaf får en bättre koll på min cykel :)

    *****************

  • Svar på tråden Börjar om igen.
  • agneta77
    Nimah skrev 2014-03-11 14:04:24 följande:
    Tvärtom, den är för liten. Som hon räknar fick jag positiva grav test på äl +3. Det kan man ju inte få, så då är det något fel med tillväxten. Hon kunde inte förklara det, men bokade in oss på en ny tid om tre veckor. Det verkar vara såhär det är med våra foster som får kromosomfel. Hjärtat slår, men de är små och sen dör dom någon vecka senare. Klart att det är bättre att hjärtat slår än inte för bu finns ju iaf en chans. Men jag tror den är väldigt liten.
    Hjärtat tickade, men hon flyttade bak graviditeten en hel vecka. Jag vet att ägglossningen var när den var och inte en vecka senare så det bådar ju inte så gott. I så fall skulle jag fått positiva gravtester 11 dagar före beräknad mens villet är fysiskt omöjligt. Men hon sa att fostret och hinnsäcken stämde överens med varandra i storlek iaf och att gulesäcken såg bra ut. Jag fick en ny tid 1 april, men det ska nog mycket till att se ett levande foster då tror jag.

    ---------------

    Nimah, vad skönt att hjärtat slog. Men att bli flyttad bakåt en vecka när du själv är helt (?) säker på när du hade ÄL låter ju inte bra. :/ Äsch. 3 veckor är en lång tid. Jag hoppas innerligt att allt ändå är ok! Vi ska nästan samtidigt på VUL då, vi har tid 28.3. Usch. Vi får hålla tummarna för varann.

    Jag har fått det lite lättare med mina känslor och funderingar nu (om det är tillfälligt eller inte återstår att se). Jag känner mig mer positiv. Typ. Försiktigt positiv. Man måste ju våga tro att det ska gå vägen! Annars kommer jag att bli tokig.

    Hur känner du dig?
  • Nimah
    Augusti82 skrev 2014-03-11 14:26:17 följande:
    OK så om du var i ex v7 enligt dina beräkningar så sa hon att du var i v8 ? Förlåt om jag är trög... ja det blir ju lite tokigt.... men oj vad jag hoppas att det fortsätter bra ändå!!!!!!!
    SKönt iaf att där fanns ett hjärta som slog!
    Nej det hade ju varit hur bra som helst om det var så. Den är ju för liten. Hon säger v 6+0 när den borde vara 7+0.
  • Nimah

    Agneta, vad skönt att det börjar landa lite för dig. Tycker absolut att du kan vara försiktigt positiv, finns ju inget som talar emot att det skulle funka för er den här gången!

    Jag testade med äl tester så det kan max diffa ett dygn. Sen började jag ju testa med gravtester tidigt och såg svaga streck på äl +10. Men enligt den här beräkningen plussade jag på äl +3. Det är ju helt omöjligt. Men sen steg ju testerna väldigt långsamt. Styrkan på dem passar nästan bättre med den här beräkningen. Så det måste hänt nåt i början som gjorde starten långsam. Frågan är hur det påverkar resten av utvecklingen. Åh, hade varit så skönt om det bara såg ut som det skulle. Så jäkla jobbigt det här!

  • Nimah
    joemal skrev 2014-03-11 14:21:55 följande:



    Vad tråkigt att det inte blev ett enbart positivt besked! Håller tummar och tår för att det ändå ska gå bra, att det blir en solskenshistoria av det *kramar*
    Tack <3
  • Augusti82
    Nimah skrev 2014-03-11 17:34:00 följande:
    Nej det hade ju varit hur bra som helst om det var så. Den är ju för liten. Hon säger v 6+0 när den borde vara 7+0.
    jaha men då är ju ägget en vecka senare befruktat. Det kan absolut hända. En av mina bästa vänner blev flyttad 3 veckor bak med sin son och det var en hur bra graviditet som helst och Benjamin är världens goaste o friskaste lilla påg. Det har hänt många av mina vänner att de blivit flyttade en vecka. 3 v är extremt men det är rätt vanligt som jag förstått det. Så jag tycker inte du ska oroa dig överhuvudtaget :) Du ska njuta :)
  • Augusti82
    agneta77 skrev 2014-03-11 17:18:39 följande:
    Hej!
    Jotack, tiden tickar framåt, en sekund i taget. :) Näej riktigt så hemskt långsamt går det inte, vi är nu i 5+2. Varje morgon direkt när vi vaknar konstaterar vi att "idag är vi i x+x". En ny rutin. :)

    Det var likadant för mig, jag tappade de knappa symptom jag hade och jag kände mig inte alls gravid, trodde inte ens när jag såg första strecket (eftersom det var så svagt, på BIM-3). Så jag håller fortfarande tummarna hårt för dig!! Har du använt nåt "testa-tidigt-test" eller vanliga test?

    Vi har börjat med i stort sett dagliga promenader. Vi går mellan 2-4 km per kväll, bara en liten runda, men mycket bättre än att inte alls gå. :) Vi kom just hem från dagens tur, nu dags fixa middag.

    Oj hoppas att du får ett plus..!! Plus

    Hej :)


    Vad skönt att du ändå kan njuta lite nu! Det kommer gå bra detta ska du se!! :) Snart får du användning av de där mamma kläderna :) 

    Det låter ju skönt att dina symptom försvann på samma sätt och att du kände likadant. När fick du sedan starkt streck? Jag använder testlagrets som ska reagera vid hcg 20-25 som är som CB digital. På anvisningen står det att man ska kunna testa de från ÄL +7 vilket jag tycker vore extrem tidigt. Men man kan ju inte låta bli. Har CB digital m veckoindikator som jag sparar till lördag då BIM är. Men idag har jag haft liiiiiite liiiiite känningar i nedersta delen av magen. Antingen grav eller fisar som jobbar hahaha!

    Men åååååhhhh vad detta är JOBBIGT!!!!! Tur man har er som förstår!

    Kram!

  • Nimah
    Augusti82 skrev 2014-03-11 18:19:32 följande:
    jaha men då är ju ägget en vecka senare befruktat. Det kan absolut hända. En av mina bästa vänner blev flyttad 3 veckor bak med sin son och det var en hur bra graviditet som helst och Benjamin är världens goaste o friskaste lilla påg. Det har hänt många av mina vänner att de blivit flyttade en vecka. 3 v är extremt men det är rätt vanligt som jag förstått det. Så jag tycker inte du ska oroa dig överhuvudtaget :) Du ska njuta :)
    Fast då har nog inte dina vänner haft koll på exakt när de hade ägglossning. Jag vet exakt när det var och det finns ingen fysisk möjlighet till att fostret är en vecka mindre. Jag förstår att du bara försöker peppa, men just nu är det nog rätt kört för oss tyvärr. Så jäkla drygt att det drar ut på tiden så, att de klarar sig så länge innan de dör. Önskar jag fick mf i v 5 istället för ma v 10 hela tiden.
  • Augusti82
    Nimah skrev 2014-03-11 18:33:37 följande:
    Fast då har nog inte dina vänner haft koll på exakt när de hade ägglossning. Jag vet exakt när det var och det finns ingen fysisk möjlighet till att fostret är en vecka mindre. Jag förstår att du bara försöker peppa, men just nu är det nog rätt kört för oss tyvärr. Så jäkla drygt att det drar ut på tiden så, att de klarar sig så länge innan de dör. Önskar jag fick mf i v 5 istället för ma v 10 hela tiden.
    jag vet att flera har kört med ältester. Det är svårt att få ihop det logiskt men ja de har blivit bra i slutändan och jag kommer hålla mina tummar stenhårt för dig med!!!
    Men jag FÖRSTÅR dig att det inte känns hoppfullt och jag kan säga att jag definitivt förstår när man är i sitsen själv och inte får ihop det rent matematiskt, logiskt och vettigt överhuvudtaget så känns det hopplöst. Men jag fortsätter peppa! 
    Styrkekram till dig!!!
  • Nimah
    Augusti82 skrev 2014-03-11 18:42:33 följande:
    jag vet att flera har kört med ältester. Det är svårt att få ihop det logiskt men ja de har blivit bra i slutändan och jag kommer hålla mina tummar stenhårt för dig med!!!
    Men jag FÖRSTÅR dig att det inte känns hoppfullt och jag kan säga att jag definitivt förstår när man är i sitsen själv och inte får ihop det rent matematiskt, logiskt och vettigt överhuvudtaget så känns det hopplöst. Men jag fortsätter peppa! 
    Styrkekram till dig!!!
    Tack <3 ska försöka att inte ge upp helt än!
  • Augusti82
    Nimah skrev 2014-03-11 19:25:37 följande:
    Tack <3 ska försöka att inte ge upp helt än!
    BRA!!!!! Försök njuta istället (även om jag vet att det är mycket lättare sagt än gjort). 
    Men vi finns här för dig så älta dina tankar så mycket du vill här. Bara att skriva av sig.

    Styrkekram!
Svar på tråden Börjar om igen.