Quintus Zebra skrev 2014-04-24 22:43:56 följande:
1. Vad i detta händelseförlopp har höjt risken för Sverige?
Ska jag beskriva hela Rysslands historia sedan Putin kom till makten 1999 så tar det upp sidor av text, hur vore det om du läste på lite själv!?
Quintus Zebra skrev 2014-04-24 22:43:56 följande:
Vad i det som hänt gör att DU inte ens säger dig förutspå, utan att du VET att Putin fokuserar mer på lilla Sverige idag än han gjorde för ett år sedan?
Detta är taget ur luften och inget jag påstått. Snarare vill jag påpeka att det är dömt att misslyckas att försöka förutse framtiden.
Quintus Zebra skrev 2014-04-24 22:43:56 följande:
Är det inte snarare så att han fokuserar rätt mycket på NATO och gamla Sovjetrepubliker nu? Och att han fokuserar på att behålla greppet om sitt folk, genom att försöka återupprätta Ryssland som en stormakt? Vad får dig att tro att någon ryss i detta läget ens minns att Sverige finns?
Att försöka läsa någons tankar och gissa sig till dennes planer är lika omöjligt som att förutse framtiden, helt meningslöst. Om det vore möjligt hade vi inte varit tagna på sängen med det händelseförlopp som varit.
Quintus Zebra skrev 2014-04-24 22:43:56 följande:
En riskbedömning görs av alla innan försäkring tecknas. Och det du förespråkar är ingen försäkring. För det finns ingen garanti att de spenderade pengarna ger något tillbaks.
Precis som för vilken försäkring som helst. De flesta betalas år ut och år in utan att någonsin nyttjas och ge något tillbaka. Har du någonsin fått någon sådan garanti på en försäkring (och då pratar jag INTE om ersättning för skada)?
Quintus Zebra skrev 2014-04-24 22:43:56 följande:
För grundfrågan som ni alla bara ignorerar hela tiden är ju. Vad får er att tro att Sverige över huvud taget är kapabla att få till ett försvar som ens är i närheten av att avskräcka någon. Är det speciellt troligt? Annars är väl andra strategier att föredra?
Försvarsförmåga skapar en tröskel, för att ta sig över den tröskeln ställs ett antal krav, bl.a. att du ska kunna motivera dig själv, dina medarbetare vid makten, den militära organisationen och ditt eget folk att det är värt de risken för världsopinion, de kostnader i pengar, tid, energi och människoliv för att ta sig över den tröskeln. Ju högre tröskel desto högre krav= sannolikheten för att det inträffar minskar. Detta är självklar logik och det är i mångt och mycket samma principer som gäller även för icke militära åtgärder för att minska risken för krig, fast konsekvenserna ser lite annorlunda ut. Oavsett vilket så bidrar båda på sitt sätt och båda har sina begränsningar.
Quintus Zebra skrev 2014-04-24 22:43:56 följande:
2. De saker jag räknar upp har på allvar hjälpt till att rädda liv och förhindra konflikter. Andra metoder är tätare samarbete både kulturellt och ekonomiskt. Öppnare gränser så att folk möts, o.s.v. Saker som på riktigt har skapat fred och frihet.
Du talar om att fjäska och anpassa sig. Samtidigt pratar du om att vi kan tvingas gå med i NATO (en organisation som har mobbat svagare motståndare till lydnad och som ofta blankt struntar i internationell lag). Vem är det som är villiga att fjäska för den man i nuläget tror är den starkaste aktören, vem är det som kan tänka sig att Sverige överger sina ideal (alliansfrihet bland andra)?
Vi har redan omfattande samarbete med flertalet av världens länder. Det krävs två för att dansa tango. Vi kan inte ytterligare styra andra makters avsikter.
Öppnare gränser är en fin tanke, men tyvärr en utopi. Vi har redan idag problem med det friare flöde av människor och varor (illegala bl.a.) vi inte vill ha i vårt land i och med EU och Schengen. Det är inte den frihet jag vill ha.
Jag vill inte dela vårt land med människor och makter som inte har samma syn på frihet och demokrati som vi har här i Sverige (vilken kan variera nog så mycket).
Jag skulle verkligen önska att vi kunde stå utanför Nato. Helst med en nordisk allians, kanske även med de baltiska länderna. Men de planerna har flera gånger gått i stöpet. Nu är Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland och Litauen med i Nato, ensamt kvar stå Sverige och Finland, vilket gör det svårare.
Jag har svårt att ta definitiv ställning i Natofrågan, utan framställer bara för- och nackdelar samt att jag har ett önskescenario där vi kan stå utanför.
Quintus Zebra skrev 2014-04-24 22:43:56 följande:
3. Du har nog värderingar som är rätt långt från mina. Du dömer ut Sveriges metoder, men har förståelse för bomberna.
Ja, jag är beredd att ta till våld och även ta livet av människor som vill mig och vårt land illa och för vår frihet, om det krävs. Det finns en gräns för när våld är det enda alternativet och det är svårt att avstyra att främmande makt når den gränsen om de inte drar sig för våld och krig.
Att jag har förståelse för USA's atombombning av Japan innebär inte att jag tycker det var bra eller det enda möjliga alternativet. Det var en desperat åtgärd i ett förtvivlat läge och man nyttjade ett tekniskt övertag.
Quintus Zebra skrev 2014-04-24 22:43:56 följande:
Mycket talar för att Japan snart skulle kapitulera ändå. Hade U.S.A velat avsluta kriget hade de kunnat smält bomben på en obebodd ö. Ingen hade velat slåss mot en fiende med det vapnet. Som sagt, man valde att inte bomba en gång. Utan TVÅ! Man valde inte att bomba ett militärt mål för att minska civila dödsfall. Man valde att bomba städer! Det handlade nog snarast om hämnd för Pearl Harbor. Oc det är två av de mest avskyvärda krigsbrotten i modern tid.
Mycket talar för att Japan inte avsåg att kapitulera, främst deras anti-kapitulerande kultur och det faktum att de inte kapitulerade efter bomb nr 1.
Det var oerhört mycket bombning av civila mål såsom städer, fabriker, infrastruktur mm under VK2, åt alla håll, bombningen av Hiroshima och Nagasaki var inte unikt på det sättet.
Värsta krigsbrotten? Hur värderar du? Inte i antal människoliv i alla fall....
Men visst är det hemskt.
Quintus Zebra skrev 2014-04-24 22:43:56 följande:
4. Ja, om man hade haft en tidsmaskin och vetat det man vet nu. Men visst. Om man hade gjort det man gjorde efter andra världskriget, just för att undvika en ny Hitler, redan efter första världskriget. Om man hade satsat på fredliga metoder, som Kol Och stål-unionen, FN, EU. Starkare band och mer rörlighet mellan länderna. Då hade han fått det extremt mycket svårare. Eller om man hade bojkottat och isolerat Hitler med en gång och hindrat honom att rusta upp, om han trots allt hade kunnat komma till makten.
Det är svårt att få till närmare samarbete och mer öppenhet om man inte delar samma syn på saker och ting. De frågor som diskuteras här, som miljö/miljöpolitik, frihet, demokrati, säkerhets- och försvarspolitik är bra exempel på där det skiljer stort mellan Sverige och Ryssland. Hur överbryggar man det?
Quintus Zebra skrev 2014-04-24 22:43:56 följande:
5.Sabotage kan ju också genomföras idag utan att någon verklig materia förstörs. Men du får tycka att det är våld. Men det är lite irrelevant för det vi diskuterar. Det jag menar är att denna typ av åtgärd inte behöver kosta miljarder och inte kräver ett stärkt militär, utan att det finns andra vägar att gå.
Det enda exempel på icke materielförstörande sabotageverksamhet jag kan komma på är i ekonomi och IT.
Har du fler exempel?
Quintus Zebra skrev 2014-04-24 22:43:56 följande:
6. Du slänger ur dig absoluta sanningar som du inte belägger alls. Jag håller inte med alls. Krig handlar jättesällan om att attackera den svagaste fienden man kan hitta. Krig motiveras så gott som alltid av andra saker.
Detta har jag heller inte påstått. Det är kan bara bli aktuellt om det finns alternativa mål-nationer att välja mellan för sin militära attack.
Om konflikt uppstår mellan nation A och B så lär knappast nation C och D vara alternativa mål för militär påtryckning, därför är styrkeförhållandet hos nation C och D inte intressant i fallet.
Det är helt riktigt att krig motiveras av andra saker, men ställningstagandet att ta till våld värderas alltid med följande faktorer:
skäl/motiv (vad vill man uppnå som motiverar handlingen)
kostnad (pengar, liv, materiel, tid, opinion hemma och ute i världen) -
vinst (vad som är möjligt att få ut av det)
Den första faktorn kan till viss del motverkas med fredliga medel som samverkan, diplomati o.dyl.
Den andra faktorn påverkas framförallt på hur vi kan möta ett sådant agerande militärt, men även hur omvärlden reagerar och agerar.
Den tredje faktorn är svår att påverka, det kan handla om att bara få sin vilja fram och ingjuta rädsla hos andra parter.
Quintus Zebra skrev 2014-04-24 22:43:56 följande:
7. Det finns massor av krig som har hindrats med fredliga metoder, det måste du väl hålla med om, men dessa "krigsherrar" är ju inte kända. För de stoppades innan de hann göra sig ett namn.
Vad avser du med
hindra och
krig? Är det att hindra att konflikt eskalerar till krig du menar?
Jo, det vet jag, men allt för ofta genom eftergifter som inte är önskvärda. Hur mycket är man beredd att ge upp?
Quintus Zebra skrev 2014-04-24 22:43:56 följande:
8. Inte alls. De senaste 40 åren har väl få krig blivit vunna? Och det där om fred håller jag inte med om. Forskning visar att fred som uppnås genom diplomati eller andra fredliga metoder ger väldigt mycket bättre förutsättningar för frihet och demokrati. Fred som uppnås genom att den "starkaste" vinner leder väldigt ofta inte till "fred" allas, utan till diktatur, förtryck och korruption.
Du blandar hejvillt i konfliktnivåerna. Var nivå har sin metod till lösning.
Du når inte fred med frihet utifrån läget krig, utan militära medel. Även i en förhandling där militära medel inte används direkt så ger de en styrka att säga ifrån när man känner att motpartens krav trampar på ens frihet. Det är samma förhållande som när vi i det civila samhället organiserar oss i intresseorganisationer, exempelvis fackförbund.
Styrka= makt att säga ifrån och få sin vilja igenom. Motsatsen är att krypa och förslavas, alternativt ta upp en hopplös kamp och krossas.
Quintus Zebra skrev 2014-04-24 22:43:56 följande:
9. Det är ju bara en åsikt.
Jag tror de flesta håller med mig i att tvingas till rövslickeri för att stävja en konflikt inte är frihet.
Vad är din syn på frihet?
Quintus Zebra skrev 2014-04-24 22:43:56 följande:
10. Som sagt. Sverige är bäst i världen på fred. Europa har med fredliga metoder lyckats förvandla västeuropa från en hatisk krigshärd, till ett område där krig mellan stater är otänkbart. Men dessa strategier ska hånas. Och Sveriges strategi ska överges och istället ska vi efterapa en strategi som genom historien oftast har misslyckats?
I de metoder du ser som fredliga för Europas fredsbevarande finns starka militära krafter som du inte tänker på när de inte verkar genom våld. Militär styrka verkar även preventivt, utan att användas.
Vi har alltid nedrustat i perioder där läget ser stabilt och fredligt ut, men det har ändrats i snabbare takt än vad vi har kunnat anpassa oss till.
Det är en misslyckad strategi.