camus skrev 2014-03-02 01:34:13 följande:
Som vuxen bär man självklart armbandsdur. Två av mina vänner säger halvt på skämt att de aldrig skulle anställa någon utan klocka. Själv är jag inte fullt så rigid men allt annat lika anställer jag den med klocka i valet av två. Men det klart, en fjortonåring i onepice har kanske inte de bekymren.
En mekanisk klocka är, förutom att den är praktisk, en stilmarkör som håller i årtionden. Den kommer ticka på armen på ett barnbarn som kommer inse hur otroligt trevligt det är att ha ett patinerat ur i vitguld som morfar/farfar köpte för 50 år sedan. Min klocka kommer överleva varenda mobil du kommer ha. Dessutom är det billigare att bära t ex Rolex eller Jaeger le Coultre än att hålla sig med Samsungs senaste. Och jag vet vad jag väljer.
Jag lade av med att bära armbandsur i slutet av nittiotalet och var gott och väl vuxen då. Känner inget behov av det. I den mån jag tänkt på saken finns det även kolleger och kompisar som inte bär klocka. På väggen hemma finns klocka; både jag och barnen ser den när de är dags att gå till skola och klocka tar mig varken snabbare eller långsammare till jobbet därifrån. På jobbet finns väggur, på jobb- och hemdatorn finns klocka och i telefonen finns klocka (det krävs inte någon värstingmodell för det, själv byter jag inte telefon så länge den gamla fungerar). Någon onepiece har jag aldrig ägt men jag har heller aldrig haft något bekymmer med arbetslivet
. Jag äger en liten Ebel som jag fått men är inte mycket för att ha saker på handlederna nuförtiden.
