Får ta "studenten"

När jag tog studenten sprang jag ut med klassen, som alla andra. En tjej i klassen hade många IGn och hon sprang (såklart) ut med oss andra ändå. Hon hade kämpat så jävla hårt, men en svårt sjuk mamma, en handikappad lillasyster som hon fick ta hand om, en elak styvfar. Hon firade inte något misslyckande, hon firade att det var över och att hon kunde gå därifrån med rak rygg och gå vidare med sitt liv.

Jag förstår att vissa här inne tycker att det inte är något att fira när man inte klarade av det man var där för att klara. Men att veta att man slitit som ett djur (även om det inte räckte hela vägen för vissa) och få ta på sig den vita mössan och springa ut med sina kompisar är inte vad det förut var. På gymnasiet tävlar man bara mot sig själv, och man tar inte studenten på bekostnad av någon annan. 

För min kompis gick det jättebra. Hon har jobbat heltid sen den dagen hon sprang ut, hon har bildat familj och är fri från plågorna som fanns i hemmet och skolan. Skolan funkade inte för henne, men hon var svinbra på andra saker. Klart hon skulle fira den dagen det var över. 

Man firar att tre år med klassen har tagit slut. Även om man ska plugga upp betyg senare blir det ju inte samma sak. Åren som gymnasieelev är slut. Man kan ha mycket att fira även om man inte har slutbetyg än. Som t ex. en av mina bästa vänner som var tvungen att dela upp sista året pga svår ångest. Hon kunde fira att hon faktiskt hade orkat med hälften av kurserna och fått bra betyg trots sitt dåliga mående. Hon hade verkligen gjort sitt bästa och självklart ville hon dela den glädjen med oss vänner som sprang ut samtidigt, även om hon skulle återvända till skolbänken till hösten. Kul att springa ut året efter med folk hon bara hade läst ett par kurser med...

alla har sina kors att bära men rätt ska vara rätt. har man studentmössa så är det för att man är en student och en student är man inte om man inte har slutbetyg.
så är det.
sen att några lallare fuskar är en helt annan sak.

Enligt vem? Det är ju skillnad på hur du vill att det ska vara och hur det faktiskt är i verkligheten.

Är det inte lite respektlöst att kalla någon som verkligen har gjort sitt bästa, men som inte har fått slutbetyg för fuskande lallare när det ligger diagnoser eller olyckliga händelser bakom?

enligt diverse bestämmelser heter det numera följande:

I Sverige infördes studentexamen 1864 vid högre läroverk, efter att tidigare ha ägt rum vid de högre lärosätena för dem som önskade skriva in sig för att bedriva högre studier. Examen avskaffades 1968, och den som från och med läroplanen Lgy 70 slutför utbildning på svensk gymnasieskola får sedan dess endast ett slutbetyg ("avgångsbetyg efter slutförd lärokurs i gymnasieskolan"). 

Kan vi därmed sluta argumentera nu och inse att ordet studentexamen endast lever kvar som just ord och inte något annat. 

Alla som avslutar gymnasiet har därmed rätt till en vit mössa. Punkt.

Vad man än sen personligen tycker om det hör inte hit.

Fast studentexamen, och därmed nya egentliga studenter, har ju inte funnits sedan sextiotalet...

du kan inte tänka dig att världen är en annan färg än svart eller vit?

Folk med diverse bakomliggande problem  kan vara jävligt glada över att äntligen få sin vita mössa och vilja fira - även om betygen inte är så lysande eller rent av katastrofala eller uteblivna.

man är inte efterbliven eller lat bara för att man inte går ut med höga betyg. 

Många många kämpar förtvivlat för att ta sig igenom gymnasiet - är inte det värt att firas? 

"För vi har tagit studenter, fy fan vad vi är bra!" ...eller nej. Det brukar vara de med sämst betyg/flest IG som skriker högst.

slutbetyg får alla som slutar skolan.  Oavsett sen HUR ens betyg ser ut.  Har man gjort det man kunnat i skolan och fått fullständiga betyg även om man fått IG i alla ämnen så har man ett slutbetyg. 

Därför får alla med slutbetyg ta studenten. Häpp!