Det man inte vet, lider man inte av?

Att leva i en lögn är att leva det liv du redan har eftersom det inte är någon skillnad, inte för dig. Tycker du det liv du redan har är så dåligt att du hellre ser att din partner är otrogen och sen berättar det för dig?

Ja visst är det en hel annan sak att förhålla sig till saker på ett intellektuellt plan än när man upplever det på första parkett. Man vet aldrig egentligen hur man kommer reagera på en situation förrän man upplevt det. Även jag var en av dem som var helt övertygad om att jag aldrig skulle förlåta enotrohet , men när jag väl stod där så gjorde jag raka motsatsen (mest pga barnen) , vilket iof visade sig vara ett stort misstag , skulle det hända idag så kan jag faktiskt med handen på hjärtat säga att jag skulle avsluta förhållandet med en gång , skillnaden är väl att denna gång skulle jag göra det med en helt annan insikt , baserat på erfarenhet och inte naivitet. Däremot skulle jag nog inte ta en otrohet lika hårt nu som första gången.

Det är mycket en retorisk fråga eftersom bara vetskapen om att man aldrig får veta om en otrohet gör att man skapar en situation där man aldrig kan vara 100% säker på ens partner är trogen eller otrogen. Att leva i denna ovisshet gör saker med folk.

Det resonemanget kräver även att ens partner är den enda källan om en otrohet. Så funkar inte livet. Man kan skriva 1000 bindande kontrakt med sin partner om att den inte skall berätta men så får man ändå reda på det via andra vägar som tillfället, slumpen eller ödet orsakar. Där fungerar inte avtalet hur mycket man ändå försöker. 

Hur förhåller man sig till sanningen om man lever i en lögn?

Att vara ärlig handlar om respekten mellan två individer som sagt att de är varandra trogna. Misstag kan alla göra, på alla plan, men om det indirekt drabbar någon annan måste man ge den chansen att få förhålla sig till det som hänt. 

En otrohet hur liten eller stor den än är, påverkar. Det är ett aktivt val för den som varit otrogen och ett stort svek mot den som blivit utsatt. Det är också att bryta de regler man satt upp, trots att de inte finns nedskrivna. 

Man kan alltid säga att det inte spelar någon roll, men jag personligen vill veta..även om det inte kan göras ogjort.
jag vill veta om min unge testat knark även om jag inte märkte nåt just då
jag vill veta att mormor legat inne på sjukhus även om hon är hemma nu
jag vill veta att min hund skrämt en unge, trots att jag aldrig kommer att träffa ungen igen
jag vill veta om min sambo/äkte hälft haft känslor för någon annan

För att få chansen att ändra/förändra/förbättra/åtgärda.. framtiden.

Eftersom frågeställningen handlade om att ha en älskare/älskarinna så tvivlar jag starkt på att partnern inte märker det på ett eller annat sätt. Det ÄR ytterst svårt att dölja en affär, det enda som egentligen fungerar är att neka varje gång frågan kommer upp (vilket det kommer göra), förminska och förlöjliga sin partner för att han/hon ens misstänker något så korkat och/eller låtsas att det regnar. Men det innebär ju att man skyddar sig själv, inte sin partner. Att i denna (vanliga) situation inbilla sig att man månar om sin partners känslor genom att ljuga är långt ifrån insiktsfullt, snarare egoistiskt.

Jag resonerar såhär.....

Jag vill inte leva i ett öppet förhållande , jag är monogam och trivs med det , därför väljer jag oxå en partner som är monogam. Dessutom anser jag att ärlighet är en av de viktigaste grundpelarna för alla slags förhållanden , parförhållanden , vänner och släkt. Jag har ganska hög tolerans för människors olikheter så länge de är ärliga.

Om min partner då helt plötsligt väljer att bryta våra deal (att leva monogamt) utan att först ta upp det med mig och sen dessutom mörka det för mig (vara oärlig) så anser jag garanterat att jag då lever i en lögn eftersom jag då i realiteten dels inte lever inte lever i det slags förhållande jag tror jag lever i och dels inte har en partner som är så ärlig som jag tror personen är.

Så nej , att leva i en lögn är inte att leva i det liv jag redan har utan snarare att leva i det liv jag TROR att jag har men som ser helt annaorlunda ut i realiteten bara det att jag inte är medveten om det än.

Kan inte annat än hålla med..

Alldeles säkert någon man knullar med fler gånger nä allvarligt klart det finns ett mellanting. Världen är ju inte bara svart eller vit.

Så hur tycker du att ett mellanting mellan dessa är/ser ut?

Jag är tvärtom jag vill veta. Har alltid krävt att veta och jag har väntat ut läget för jag vet att den andra kommer klanta till sig och bevisa att min magkänsla är rätt, det slog aldrig fel. Jag hade rätt varje gång.

Men om jag vänder på det och jag skulle vara den som var otrogen då skulle jag välja att hålla käften och göra slut istället för att såra den andra ännu mer genom att både berätta och göra slut. Ser ingen mening med det. Ingen mening med att förstöra den Andres tillit till andra enbart för att jag var ett jävla as. Som jag ser det gör det mer skada än nytta och om jag verkligen älskat, tyckt om och brytt mig om personen jag var otrogen emot så ser jag ingen mening alls med att såra och skada personen mer än jag redan gör genom att bryta relationen.

Men precis så. Klockrent beskrivet tycker jag.