Nån mer som planerar nr tre och vill följas åt :)

Välkommen!

Har precis som du haft turen bli gravid på första försöket med de två barn jag har. 
Blev gravid på försök 2 denna gången med, men blev tidigt missfall. Så igår var det försök nr 5 som avklarades, nu har mannen rest bort så får hoppas det räckte. Ägget släppte nog under natten. Hade helst velat haft sex idag med men inte mycket att göra...

Jag har ont ca 2 dgr innan ägget släpper, sen molar det 1-2 dgr efter och ibland ända fram till BIM mer eller mindre. 

Jag hade gissat att ditt ägg släpper på dag 3.

Jag har en cykel på 28 dgr, men ÄL är oftast på dag 12 (positivt på test) så ägget släpper runt dag 13. Så lutealfasen är på 14-16 dgr för mig. Jag behöver eg inga test för att se ÄL för jag känner det så starkt. Igår hade jag så sjukt ont, fick lite mjuk massage med liniment på ryggen och över äggstockarna...kändes lite bättre. Men inte helt enkelt njuta av sex den dagen det gör så ont, men vi kör ändå men är rätt försiktiga då. 

BIM 25/5 här då, långa väntan har börjat.

Jag känner nog större press eftersom våra barn inte är gemensamma och min kille inte har några...skulle så hemskt gärna vilja ge honom detta, uppleva det ihop med honom...så finns ju en del rädslor i och med detta...vad som händer om det inte går, hur vår relation isf mår av det. 

Jag tyckte det var mysigt när vi satte igång och kände det där pirret och det växte ju sig enormt när vi snabbt fick plus...men sen raserades allt och nu är jag därför inte lika hoppfull längre.

Men vi har sagt att vi ger det till augusti, har det inte tagit sig då så söker vi hjälp privat och det känns som en stor tröst och trygghet i detta, gjort att jag slappnar av lite mer. 

Nu är ÄL över för denna gången (igår) så bara vänta och se igen...

Spännande!! Håller tummarna för plus i morgon :)

Ja min kille vill oxå vara med..men jag vill nog helst vara själv, ta den första besvikelsen själv när det är negativt..så jag brukar nog ändå tjuvtesta lite så jag är förberedd på minuset...

Vi fick ju plus för några månader sen, då hade vi inte bestämt nåt om att testa ihop, det var ju på andra försöket bara...så då överraskade jag honom med en bulle i ugnen..nu efter missfallet så blir man inte lika taggad och jag tror ingen av oss kommer våga fira nåt alls förrän efter kub...tråkigt men kommer ha svårt våga tro det ska stanna om det händer igen...

Wow! Äntligen ett plus!! GRATTIS!!!

Här är jag på äl+5, känner mig illamående och molvärk...vet det är för tidigt men känner mig sjukt gravid, säkert önsketänkande bara...ska iväg med jobbet nästa vecka, så testar tidigast på söndag nästa helg...

Åhh jag hoppas verkligen det....längtar så efter att få vara gravid och längta efter en liten tillsammans. 

Läste bakåt i min app, och den månaden jag var gravid med missfallet hade jag på ÄL+4 gjort en noteringen som fick mig att hoppa till, stod att jag kände mig frusen, molvärk och illamående, men att det nog är för tidigt men noterar det ändå...EXAKT så kände jag ju på ÄL+4 denna gången med, även hela dagen igår och idag molar det fortfarande, mått mer illa på em/kväll..känner mig liksom tjyvtjock...har inga noteringar de andra månaderna om nåt sånt så hoppet ökade ju såklart en massa...vi får se. ÄL+6 idag så det närmar ju sig iaf tills man kan börja testa....kommer testa tidigast på ÄL+10

Jag har ju två barn men min kille inga...så vi önskar ju så hett ett gemensamt, tanken på det gör att jag orkar med nästa försök och nästa och nästa...nu är det nr 5, fick ett missfall på nr 2...men vi har gett det till augusti på egen hand och annars söker vi privat hjälp. Så det känns skönt veta att våra egna försök inte kommer fortsätta i en evigheter, utan att vi kommer se på vad mer man kan göra isf. Det håller mig uppe just nu. Men såklart hoppas och önskar jag att vi klarar det igen på egen hand och att det får stanna denna gången. 

Men vet hur det är med hoppet..så länge mensen är borta börjar jag kolla på om jag kanske räknat fel på ÄL och BIM osv...som förra månaden kom den på BIM+5...rätt knäckande när det ändå inte var nåt. Men bara gråta en skvätt och ta nya tag. Så nu är jag mitt i den långa väntan på ÄL+6...blir oroligare för varje dag att jag inte ska känna nåt, hoppet sjunker ju då osv osv...så det är värst. Väntan på ÄL är enklare...

Just nu känner jag ju illamående och molvärk..men rädd att det ska försvinna och inte vara nåt...vill att brösten ska ömma...att nåt mer och tydligt ska hända. Usch vad segt det är...

Klart det kan vara för tidigt! Jag har bara fått negativt på BIM-5 och sen börjat få svaga plus på BIM-4, helt plötsligt kommer det bara så ge inte upp. Äl kan ju vart senare, ägget kan ha fäst sent osv, så hade inte gett upp före BIM iaf :)

Vad oproffsigt bemötande ändå! Man är ju så himla orolig i början som det är...vi fick ett missfall på andra försöket ju så jag hade blivit jätteledsen om nån sa så när jag ringde. Men jag kommer nog inte ringa förrän runt v 6...vill nog förbi BIM lite och hinna landa i det själv, känna efter lite. Jag fick ju väldigt tidigt mf på 4+2 bara..men visste ju om att jag var gravid i 6 dagar. Jag sa då att jag kommer inte ringa förrän om ett par veckor tidigast. Så känner ingen brådska. Våra inskrivningssamtal brukar ske runt v 9, men kommer ringa i rätt god tid för vi vill ju ha KUB, så det kan planeras in. 
Vi är på försök nr 5 nu med, BIM om en vecka....hoppas detta är vår turomgång!