Skulle du vara hemma på heltid med dina barn om det var möjligt?

Jag tror att både den som är hemma med barnet och barnet själv mår bra av att inte vara hemma för länge. Eftersom den sociala biten lätt tappas bort, och jag tror att barn lär sig de sociala spelreglerna mer effektivt av andra barn och andra vuxna än föräldrar. Jag är gravid nu och ser inga som helst problem med att lämna barnet på dagis vid 1,5 år. självklart inte långa dagar men några timmar om dagen så jag kan få jobba och träffa annat folk också, samtidigt som barnet får nya kompisar och utvecklas genom lek och bus :)  

Nej jag hade inte velat vara  hemma mer än tills de är runt 1,5-2 år och börjar förskolan. Jag tror att barnen mår bra av att vara på förskola med andra vuxna och andra barn. Där med inte sagt att jag tycker att föräldrar som väljer att vara hemma gör fel. I min drömvärld hade jag velat ha barnen på förskolan kanske mellan 9-15 om dagarna. Mår inte bra av att behöva ha dom där till 17-18 på kvällen som tyvärr de behöver vara ett fåtal gånger per termin. Men får man inte ihop det på annat sätt så är det inte mycket annat att göra!

Som många säger att den sociala biten kanske missas när man är hemma,hur tänker ni där?

Man sitter ju inte hemma med barnen mellan fyra väggar hela tiden.

Det finns massor av olika aktiviteter att delta i där dom träffar andra barn och föräldrar träffar andra föräldrar .

Och ofta så hälsas det på hos barnens vänner osv.

Den sociala biten funkar toppen oavsett dagis lr inte.

Kanske inte är så för alla men där vi bor finns massor att göra och vi träffar andra barn och vuxna väldigt ofta.

Jag anser inte heller, såklart att det är något fel med att vara hemma längre. Alla gör ju som dem tycker/tror är bäst för sina barn.
Jag tror att samspelet barn i mellan utan föräldrarnas uppsikt är där det sker stor social utveckling. Barnen kanske får lära sig att reda ut tjafs och oklarheter själva och så vidare. Det är min åsikt. Jag tror heller inte att man uppnår samma sociala liv som på förskola, där det integreras i en grupp av andra barn. samt att jag tror faktiskt det är roligt för barnen att komma hem och ha saker att berätta för sina föräldrar om vad som hänt under dagen, vad de år till lunch, nått de gjort bra och så:) Plus att dem faktiskt lär sig saker,  har en 4årig bonus som går på dagis, han kan räkna till 3 både på spanska, franska och engelska som han stolt gärna delar med sig av, med all rätt :)

Håller med! Skulle gärna vara hemma på heltid resten av livet Men då har jag också massor av spännande intressen, många vänner och bekanta, och deltar i en massa aktiviteter som inte har med mitt jobb att göra.
På samma sätt är mina barn väldigt självgående och har massor av aktiviteter där de får träffa andra och göra saker utan att jag är med.

Känner inte att förskola/skola eller jobbet bidrar med något till mig eller mina barn som de inte får på annat sätt. 

Mer än min lön då förståss...

Här finns det också massor av aktiviteter för barn. Dessutom har de flesta i vårt område småsyskon till sina lite större barn, varför dessa inte går mer än 15 timmar på förskola, samt inte går på fritids - så barn att leka med hemma finns det gott om.

Dock så valde jag att låta mitt barn börja på förskola iaf, när barnet var omkring fyra år. Barnet går 15 timmar på förskola.

Jag anser att man gör sitt barn en björntjänst om man håller barnet hemma ända fram till sexårs eller skolstart. Barnet har nog att ta in vad gäller inlärning, - läsa, skriva, räkna, - då kan det vara bra att barnet slipper lära sig den sociala biten också, samt trycket som råder i en stor barngrupp som delar på ytterst få vuxna.

Jag valde att ge mitt barn en mjukstart för att lära sig att fungera i en stor barngrupp med få vuxna. Jag ville att barnet skulle komma in och lära sig den biten, innan skolstart.

Oj vad många svar på den frågan! Roligt att det går att diskutera utan tjafs.

Jag har ju som sagt haft en tid då barnen gick på dagis och nu en tid där dom är hemma hos mig.

Visst att dom kan komma hem och berätta vad dom gjort och ätit till lunch osv men hemma så pratar vi under lunchen istället och dom får även glädjen att vara med att fixa lunchen om det är något dom kan hjälpa till med som inte handlar om att använda stora knivar osv såklart och de kreativa saker dom gör ja dom gör vi ihop och barnen visar upp dom lika glatt ändå.

Skillnaden i det sociala? Finns ingen större skillnad ser jag.

Och med kunskaper?

Min 4 åring kan räkna bra långt och även skriva en del ord.

Även min tvååring kan räkna.

Här lär dom sig både av oss och av sina syskon och vänner.

Så nää. Jag håller fast vid att det är det bästa jag gjort.

För mig var det utmaningarna som man fick på jobbet, personligen så har jag aldrig gillat föräldra-barn-aktiviteter, avskydde öppna förskolan, har endast gått på de absolut nödvändigaste sakerna på skolan och dagis.
Jag gillar helt inte miljöer med mer än två barn

Jag valde att vara hemma när vi flyttade utomlands. Innan jobbade jag som jurist. Hade vi bott i Sverige hade jag förmodligen inte valt likadant, skyddet är för dåligt och inte heller rent ekonomiskt kan det mäta sig med vårt liv i Schweiz. 

När sonen var liten hade vi fullt upp hela tiden med diverse aktiviteter och allt eftersom får man mer tid att ägna åt sig själv. Älskar det. Dock hade jag aldrig velat leva såhär om våra ekonomiska förutsättningar varit sämre, vända på kronor och inte kunna göra det man vill tilltalar mig inte.