Hej!
Vi har nu kämpat i 2,5år utan framgång och kände att det var dags att söka hjälp.
Sagt och gjort, vi skickade in en egenremiss till RMC i Malmö.
Idag lämnade jag det första av två blodprov, så nu känns det som att allt börjar på något sätt!
Någon som är i samma läge eller någon som vet vad som händer på första läkarbesöket efter att vi lämnat blod/spermieprover?
Tjejer!
Hur går det för er?
PandoraDiem, hur går det för dig? Hoppas allt är bra!
Vår lille kille kom två veckor efter BF för en månad sen.
Kan fortfarande inte förstå att det är sant, men njuter för fullt!
Är lite avundsjuk på alla gravida som ska få uppleva känslan av att få möta sin lilla bebis för första gången snart, är en helt fantastisk upplevelse!
PandoraDiem, hur går det för dig? Hoppas allt är bra!
Vår lille kille kom två veckor efter BF för en månad sen.
Kan fortfarande inte förstå att det är sant, men njuter för fullt!
Är lite avundsjuk på alla gravida som ska få uppleva känslan av att få möta sin lilla bebis för första gången snart, är en helt fantastisk upplevelse!
Skönt att höra att allt är bra! bara upploppet kvar nu då 
Vet ni om det blir en kille eller tjej?
min mage exploderade i storlek efter v.30, tungt, men samtidigt mysigt!
Förlossningen gick bra tycker jag!
dock gick jag två veckor över tiden....gör man det får man komma på något som heter överburenhetskontroll dagen efter och då sätter de igång förlossningen.
Dock fick jag lite värkar och började blöda lite på kvällen precis när jag ringt och fått tid för den där kontrollen!
men värkarna gjorde inte så ont och försvann rätt snabbt....kom några till på morgonen, men absolut inga smärtsamma eller regelbundna!
så tänkte att vi åker på kontrollen ändå, eftersom jag inte trodde att det hänt särskilt mycket.
Så framåt lunch hade vi tid på prenatalavdelningen, fick information om hur igångsättning går till och kanyl i armen...sen skulle de kolla status och då visade det sig att jag var öppen 4cm och livmodertappen helt utplånad!
Så behövdes ingen igångsättning, istället fick jag välja om jag ville gå in på förlossningen och ta hål på hinnorna direkt, eller vänta och låta det ske naturligt, och bara ringa på larmknappen när jag ville gå in på förlossningen, om jag kände att jag ville ha lite smärtlindring.
Väldigt skönt att vara på sjukhuset och veta att där är en plats ledig när jag vill!
Jag valde att vänta, så vi gick och åt lunch, sen tillbaka till vårt rum. där började det göra lite mer ont, men ändå inte så farligt....så bestämde mig för att ställa mig i duschen, där stod jag nog i 1,5h och värkarna tilltog mer och mer, så efter ca 3h efter att vi kom till sjukhuset bestämde jag att det nog var läge för lite smärtlindring inne på förlossningen!
Känslan när man äntligen går in där och de där dörrarna öppnas och att man vet att när jag går ut härifrån så är jag mamma är helt fantastisk!
Jag trodde att jag kanske skulle vara öppen max 6cm vid detta laget....så blev aningen förvånad när BM som undersökte mig säger 9cm....
Det var den smärtlindringen var min tanke...haha, fick iallafall testa lustgasen, det var som att komma till himmelriket!!
Efter ytterligare en halvtimme så kände jag att smärtan förändrades helt, och då var jag öppen 10!
Sen blev det väldigt smärtsamt tyckte jag.....från 10-100 på en värk typ...så tappade kontrollen helt och har typ bara tre-fyra händelser som jag kommer ihåg under en två timmars period...hade krystvärkar, men absolut ingen tryckkänsla som alla säger att man inte kan stå emot....så blev värkstimulerande dropp som höjdes väldigt snabbt, men gav ingen effekt (mer än smärtsamma värkar tror jag)
Till sist kom det in en läkare och berättade att barnet började bli lite stressat och att de skulle lägga en sugklocka.....min enda tanke i det läget var yes, nu är det snart slut!
så det kom in en massa folk, barnläkare, läkare och jag vet inte vad....och sen kom han ut efter två drag och mådde toppen!
Om jag fått önska något så är det nog att barnmorskorna testat fler strategier för att få mig att få tillbaka kontrollen...ändra ställning, eller vad som helst. Det enda jag kommer ihåg var att de sa till mig att hålla andan och trycka. Försökte det, men tappade det hela tiden när värken kom...
Men som helhet är jag väldigt nöjd, blev en väldigt snabb förlossning för att vara första barnet och blev inte smärtsamt förrän precis i slutet.
Känner att det var tur att jag var på sjukhuset, annars hade jag stannat hemma alldeles för länge!!
har du funderat på var du vill föda?
Tack för du delar med dig av din förlossningshistoria. Kan inte riktigt förstå att det är dags för mig snart också. Ser fram emot det smäamtidigt som jag är rätt så nervös också. Har inte bestämt än var jag vill föda, får ju se om det är något som jag får bestämma själv också. I malmö har jag hört att man måste åka till lund om man vill vara kvar efter fölossningen, så kanske blir lund direkt. Har också hört mkt bra om ystad och Kristianstad, men det bli en vit från malmö där vi bor.
Jag bor också i Malmö, egentligen var vi också inne på att välja ystad eller Lund.
men var inne och fick vända bebisen, som låg i säte, på förlossningen i malmö och då kände jag mig supertrygg. (var nära ett akutsnitt och märkte då vilken koll och beredskap som finns när det väl händer något!)
Nackdelen med malmö är att pappan inte får stanna på natten.
Tycker det är lite dålig information ang. hur det går till på BB efter förlossningen!
För man får självklart stanna kvar i Malmö! Jag var kvar på BB två dagar, ville egentligen hem efter en, men personalen tyckte att förstföderskor ofta gick hem för tidigt och rekommenderade mig att stanna en natt till. (man ska ändå lämna ett prov när bebisen är två dygn, så hade ändå fått komma dit igen annars)
Jag tyckte att BB i malmö var bra, som sagt är enda nackdelen att pappan inte får vara där mellan kl 20-9, men oftast sover man då iallafall! (Eller så är man fullt upptagen att titta på sin nya bebis!)
Jaha, visste inte att man fick stanna kvar. Läste nånstans på region Skåne att bb i malmö var i lund och det var dit man fick åka efteråt isf. Det kanske iofs beror på hur mycket folk det är på förlossningen och så. Det hade ju varit sjukt mycket smidigare att inte behöva lämna stan då vi inte har bil utan kommer åka taxi. Men å andra sidan tråkigt om inte mannen får vara kvar över natten, han längtar nog minst lika mycket efter vårt knyte som jag gör så han kommer nog bli sjukt besviken isf. Men det viktigaste tycker jag är bemötandet och hur man blir behandlad av personalen och där tror och hoppas jag på det bästa :)
Jag tror att man kan få transport till lund direkt efter förlossningen i malmö, om man vill till familje-BB i lund, men kanske inget man känner för sådär precis efter man fött!
lycka till när det väl är dax, kommer gå bra!
Hojta till om du vill ha en barnvagnskompis framåt vintern! 
Tack! Det ska jag absolut göra :)
Hur går det PandoraDiem? har mini behagat komma ut än?
Ja vår lille son valde att titta ut den 27 oktober <3 förlossningen gick fint och nu njuter vi (mestadels iaf :)). Mannen börjar jobba på torsdag igen, känns lite läskigt. Hur går allt för er?
Åh vad härligt! Stort Grattis!!
Blev det Lund eller?
Är han snäll och låter dig sova hyfsat mycket?
Är lite läskigt sådär i början när allt är nytt, jag hade turen att tajma in det vid semestern, så mannen var hemma 5veckor!
Man får försöka hitta sina egna rutiner. Har du vänner som är föräldrarlediga samtidigt?
Här flyger tiden fram och killen växer sjukt snabbt! han är en gigantisk bebis, gissar på att han redan väger över 9,5kg.....och är inte ens 5månader än......Men bättre det än tvärtom faktiskt.
Var inne på Neo i malmö och lämnade lite donerad bröstmjölk idag, såg en massa nyfödda, man blir nästan sugen på en till direkt!! speciellt när man vet att det kan ta tid...svårt det där...kan ju vara tvärtom att gå fort med nr 2, man har ingen aning!
Tack :) ja det blev lund, var fullt i malmö. När vi ringde lund fanns en plats kvar och tur var väl det eftersom jag var 9 cm öppen när vi kom dit. Taxiresan var sådär kul :)
Jodå han sover rätt bra på nätterna, ammar innan han ska sova sen två gånger till under natten så sömnbristen är helt klart hanterbar. På dagarna sover han mindre och ammar mer. Känner ingen här i malmö som är föräldraledig så hoppas på trevlig föräldragrupp på bvc sen. Är ju väldigt speciellt att inte träffa andra vuxna på dagarna som jag är van vid. Hur känner du förresten om amning på offentliga platser? Vet inte riktigt hur jag ska kunna göra lite mer normala saker utanför hemmet om jag inte vågar amma offentligt (han äter ju typ varannan timme på dagarna). Är rädd att bli tillsagd, vet inte riktigt vad jag hade svarat isf. Känns konstigt att säga förlåt när man gör något så naturligt som att mata sitt barn.
Imponerande med 9.5 kg :) helt klart bättre att de väger lite för mycket än för lite. Han kommer säkerligen att växa/krypa/springa bort överflödet snart, de säger att det brukar vara så :)
Ja det där med ett till barn, både jag och mannen vill ha en till såsmåningom men vi är rätt ödmjuka och vet att det kanske kommer ta tid eller att det inte är självklart att det blir syskon. Är så tacksam att vi fick detta mirakel, har fortfarande lite svårt att tro på det.