Jag är en person med starkt nationalistiska åsikter. Ställ era frågor!

Kringresande?

Hur ser din egen familjesammanhållning ut? Är den starkare än andra "Svenssons"? Är dina föräldrar gifta..fortfarande? Har du haft många partners eller tänker du dig att hitta den rätta, bilda familj och sedan med alla medel hålla ihop den tills ni blir gamla och gråhåriga? Är du medveten om att invandrare från andra kulturer mycket oftare har starkare band till de nära och kära än vad vi själva har, att vi har mycket gott att lära där. Vad är din åsikt om svenskar som sviker sina egna familjer? För jag tänker att det blir svårt att hålla ihop ett helt land när man inte ens kan hålla ihop sin egen familj.

Jag måste säga att jag håller med ts i mycket och tycker att flera här i desperation tar upp larviga saker som jämförelser. Men, jag förstår inte ts när du vill "skicka hem" folk som redan kommit till Sverige. Gjort är väl gjort liksom? Hur ska man kunna avgöra vilka som får stanna å inte? Jag tycker att folk ska kunna flytta till vilket land man vill. Men man får ta seden dit man kommer.

1. Använder du fast eller flytande tvål?

2. Var står du i barnaga - debatten?

3. Beskriv din idealkvinna såväl till utseendet som personlighet och utbildning.

Vem känner en dödslängtan efter att få bo bland svenskar? Vilka krav du har! Jag bor också billigt (studerar och är snål), i ett invandrarområde, antar jag att man skulle kunna kalla det, även om jag är svensk. Inte känner jag heller en dödslängtan efter att bo bland svenskar och inte bor jag här för att jag diggar invandrare mer än andra. Jag bor här för att det är billigt. Ägaren till den lokala pizzerian där jag bor är utbildad läkare och har en halvfärdig utbildning i fysik (som jag), kom till Sverige för att han var efterlyst i Turkiet där han var aktivist och kämpade för människors rättigheter. Han lärde sig svenska och engelska första året han bodde i Sverige i hopp om att kunna jobba som läkare men icke. Efter ett tag gav han upp och började baka pizzor istället. Tror du att han bor i det här området för att han bara så himla gärna vill bo bland andra icke-vita?

Varför det är så mycket dyrare att bo i svenska områden, och att folk trots det väljer att bosätta sig där? Om en invandrare kommer till Sverige och inte får hjälp in i samhället kommer hon att finna det svårt att få ett välbetalt jobb. Hon kommer att bosätta sig i ett billigt område och där kommer hon att bo bland många andra som är i samma situation. När jag börjar arbeta kommer jag garanterat att flytta ifrån min nuvarande lägenhet. Det är inte för att jag är beredd att betala mer för att få bo bland vita/etniskt svenska, utan för att jag vill bo närmare centrum i en finare lägenhet och det kommer jag att vara beredd att betala för. Det har ingenting med mina grannars etnicitet att göra. 

Kom också ihåg att det alltid har funnits områden som har kostat mer eller mindre att bo i. Så fungerar prissättningen på en marknad. Långt innan människor började invandrare fanns det alltså platser i Sverige där folk var beredda att betala mer för att bo. Du etnifierar en gammal klassfråga.

Så, bara för att dubbelkolla: Du värderar en etniskt svensks välmående - om han/hon är bosatt i Somalia (byter fräckt land, känner mig lat idag) - lägre än en svensk medborgares välmående, även om han/hon har ursprung i Somalia? Jag förstår det fortfarande inte, men däremot har du rätt i att det då inte nödvändigtvis är ett uttryck för rasism. 

Visst bygger alla politiska åskådningar, ideologiger och moraliska principer på känslor i viss mån. Men även om känslorna styr grundantagandet man gör (exempelvis: jag vill att så många som möjligt skall må så bra som möjligt) så betyder det inte att känslor i allmänhet är en jättebra moralisk kompass. Inte när vi börjar göra skillnad på folk och folk baserat på vilka vi tycker mer om eller identifierar oss mer med.  Framförallt är våra känslor ingen garanti för att en politisk åsikt är moraliskt riktig. Om någon våldtar min sambo kommer jag att känna en stark hämndlystnad och vem vet, kanske vill jag slå ner eller t.o.m. döda våldtäktspersonen ifråga. Samtidigt vore det inte alls bra om vi baserade ett rättsystem på samma hämndlystnad och även om mina känslor vore naturliga och många hade känt samma sak så betyder det inte att vi bör bygga lagar, regler och system runt och på dem. 

Jag tror ju då absolut och helhjärtat att en realisering av dina politiska åsikter hade varit katastrofal för Sveriges ekonomi och tillväxt, familjer hade splittrats, den offentliga sektorn hade gått omkull, tillväxten hade stagnerat och det hade varit en stor kulturell förlust. Men ja? där håller vi helt enkelt inte med varandra. Om man dessutom hade lärt sig att kombinera ett stort invandringsflöde med en vettig integrationspolitik hade vi vunnit ännu mera på invandring. Det är mitt mål och jag önskar att vi hade lagt krutet där istället för att lägga krutet på att minska invandringen. 

En fråga till: Varför är du intresserad av att en återvandringspolitik av människor som redan är integrerade (tänk tredjegenerationens invandrare). Handlar det då inte längre om trygghet utan om något annat?

Trevligt med lite nya frågor!

Min ena förälder har svensk bakgrund så långt bak i tiden vi har kunnat släktforska, däremot har min andra förälder en förälder som är född i ett annat land (alltså en av mina farföräldrar är född utomlands). Det aktuella landet är Polen. Jag har varit i Polen flera gånger och tycker det verkar vara ett land som på många sätt följer den politik som jag själv förespråkar, och det glädjer mig. Samtidigt är det ett land som är på våldsam framfart vad gäller modernisering och tillväxt.

Jag ser naturligtvis mig själv, trots 25% utländska rötter, som etniskt svensk. Det är många svenskar idag som har en farförälder från ett närliggande land, och de personerna tillhör naturligtvis majoritetsbefolkningen. Jag brukar säga att om en person har en svensk förälder och en t.ex. norsk/dansk/tysk/finsk/polsk/etc förälder så ser jag den personen som etniskt svensk, jag accepterar den inkluderingen. Personen är förmodligen uppvuxen i Sverige med svenska som modersmål, i en svensk kontext med svensk kultur och svenska värderingar.

2. Ja, jag har som de flesta andra begått lite småbrott. Fortkörningar och offentlig urinering. Det grövsta var ett trafikbrott när jag var liten grabb och körde moppe. Inte för att det alls var speciellt grovt men benämningen på brottet låter ganska grovt (Smitning, hade "smitit" från en "olycksplats", jag behöver inte gå in på detaljer men jag uppfattade det verkligen inte som en olycksplats, så jag bara drog iväg). Kriminalitet i den lilla skalan upprör mig inte så mycket så länge folk grunden har en laglydig moral. Däremot har du rätt i att jag har stark avsky mot grov brottslighet, naturligtvis.

3. Nationalism är i mina ögon när man anser att en stark samhällelig gemenskap är en vital del av samhällsbygget. Som nationalist anser man att gemenskapen ska ha sin grund i en gemensam nationell identitet. Ett samhälle som ser sig som en enhet, ett starkt "vi", har mycket bättre förutsättningar för att bli framgångsrikt och välmående än det motsatta.

4. Jag tycker det är mycket som är bra med Sverige, men som jag sa tidigare är det inte uppfattningen om att Sverige skulle vara bättre än något annat land som driver mig, eller driver andra nationalister heller för den delen. Det är en vanlig missuppfattning. Jag ser gärna att andra länder anammar en nationalistisk hållning, att de också försöker bevara sin unika särart och kultur precis som vi borde göra, men jag värnar givetvis mer om Sverige än andra länder av den anledningen att jag ser Sverige som mitt självklara hem.

Av de saker du rabblade upp tycker jag naturligtvis om alltsammans. Jag älskar flaggans utseende, formen på landet, kulturen, våra traditioner, exporten, musiken vi skapar, människorna jag ser runt omkring när jag är ute och går. För det är det som skapar Sverige, och det som gör att känner mig hemma i detta land.

1. Jag skulle säga att den familj jag växt upp i är en typisk kärnfamilj, eller Svensson-familj. Mina föräldrar är fortfarande gifta och det kommer de säkert vara till döden skiljer dem åt. Jag anser att den typen av starka familjer självklart är eftersträvansvärda. I framtiden ser jag mig själv bilda samma typ av familj, och jag hoppas naturligtvis att jag i framtiden kommer hitta en partner jag kan leva med livet ut. Men det är ingen brådska med det.

2. Ja, man får ju ofta den bilden. Där har vi kanske någonting att lära av invandrare.

3. Jag vet inte om jag vill säga att svenskar "sviker" sina familjer, men det är helt klart problematiskt att den starka kärnfamiljen har tappat fotfäste. Jag tycker att vi måste bedriva en politik där kärnfamiljen lyfts fram och belönas. Jag tror, precis som du säger, att gemenskapen på samhällsnivå dessutom blir bättre om den svenska kärnfamiljen förstärks. Om det "blir svårt att hålla ihop ett land", som du skriver, för att man har svårt att hålla ihop sin familj är det knappast något som förbättras av att samhället samtidigt splittras i andra dimensioner, så det är knappast ett argument för fortsatt invandring (om det nu var det).

Jag kanske har varit otydlig på den punkten. Jag har hittills inte skrivit att jag vill "skicka hem" någon, även om det delvis är sant.

Om vi ska gå in på återvandringspolitik: Ja, jag tror det är nödvändigt att många av invandrarna som bor i Sverige idag flyttar hem. Vi behöver skapa ett positivt utvandringsnetto till de länderna invandrarna kommer ifrån. Men jag hoppas naturligtvis att vi så långt det är möjligt ska kunna göra detta med en ömsesidig frivillighet. Titta på Danmark: där har de ett positivt utvandringsnetto till Turkiet. Och det är bara frivillighet, inget tvång. Och det är en bra start.

För att påskynda den frivilliga återvandringen stödjer jag idén med återvandringsbidrag. Det innebär alltså att man svenska staten bidrar med pengar om man väljer att flytta tillbaka. Vad jag vet är detta något som står i SDs partiprogram, exakt hur man ska utforma detta bidrag kan man naturligtvis diskutera, men idén är mycket god.

Men för att svara på din fråga: ja, jag anser att vi ska utvisa människor med tvång, i vissa fall:
1. Kriminella invandrare. Och då pratar jag generellt om folk som begår grova brott. Då är det livstids utvisning som gäller.
2. Invandrare som genom bedrägeri fått uppehållstillstånd i Sverige. Tro mig, det finns massvis av dem i Sverige idag. Alltså, om de ljugit om deras flyktingskäl, t.ex. finns det många som kommer från Mellanöstern som påstår att de kommer från Syrien fast de inte gör det. Upptäcker man uppehållsbedrägeri bör invandraren i fråga utvisas på livstid.
3. Jag utesluter inte heller att man utvisar personer som kommit nyligen, eller gör om deras permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga. Typ kommit de senaste 5 åren, eller liknande.

1. Flytande. Fast tvål brukar kännas ganska unket och lite ohygieniskt.

2. Jag tror det är bra att vi har en nolltolerans mot barn-aga, men det är inte för att jag tycker att det är fel i varje fall. Jag tror att lättare våld mot barn kan vara en del av god uppfostran. Men rent juridiskt är det svårt, eller omöjligt, att dra en gräns för vad som är okej och inte okej. Så låt det vara nolltolerans i lagen. Sen kan ni som är föräldrar gärna ge era barn en hurring om de missköter sig, inte mig emot.

3. Min idealkvinna är en blond nordisk prinsessa (någonting åt det här hållet). Hon ska vara 175cm lång och 3-4 år yngre än mig. Det viktigaste är att hon har en snäll och trevlig personlighet, men självklart också att hon är pratglad och rolig. Utbildning spelar faktiskt ingen roll, men det är viktigt att hon är hyfsat intelligent, så att man kan föra samtal med henne på en hög nivå. Hon får naturligtvis gärna dela mina åsikter, men det är inte jätteviktigt.

1. Svenskar föredrar att bo bland andra svenskar. Det är fullt naturligt att det är på det viset. Vi skulle kunna ta utvecklingen i Malmö som exempel. Där flyttar svenskar alltså ut från Malmö och in i skånska landsortskommuner, till den grad att svenskar minskar i absolut antal i Malmö. Trots att vi nu genomgår en kraftig urbanisering, så minskar svenskar i antal i Sveriges tredje största stad. Det om något borde få folk att ta sig en funderare.

Det är som sagt möjligt att din pizzabagare hellre bor i ett svenskt område än i Tensta, eller vad det nu kan vara, men då är det knappast för att det är just svenskar som bor där. Utan det är förmodligen för att det svenska områden är mycket tryggare. Hade pizzabagaren haft möjligheten att välja mellan ett lugnt svenskt villaområde, och ett lugnt turkiskt villaområde, då hade han garanterat, utan tvekan, valt det sistnämnda.

Vi kan ju titta på syrianerna i Södertälje. Det är en mer i allmänhet en välintegrerad och välbeställd invandrargrupp i Sverige, men de bosätter sig trots det i sina egna områden, med sina egna. Såhär skriver Arnstberg och Sandelin i boken "Invandring och mörkläggning":

Vi går vidare till Södertälje där ungefär hälften av invånarna själva är födda utomlands eller att deras båda föräldrar kommer från något annat land. Var fjärde invånare är syrian. Uppskattningsvis finns det ungefär 100.000 syrianer i Sverige. De har bildat föreningar, institutioner, byggt kyrkor, startat tidskrifter och till och med egna tevekanaler. I Södertälje har syrianerna egna flaggor, egna villaområden, två biskopar och två fotbollslag: Södertäljes Assyriska förening och Syrianska FC.

2. Om vi nu leker med tanken att det är totalt obetydligt för folk vilka deras grannar är (rent nationellt), på vilket sätt blir situationen bättre då? Uppenbarligen samlas invandrare upp i utanförskapsområdena med de problem som följer av det, oavsett om det beror på att de vill bo där eller om det beror på att invandrare tenderar få underklasstatus. Det spelar liksom ingen större roll om det är det ena eller andra, slutsatsen måste ju ändå bli att vi bör stoppa invandringen, eftersom det är invandringen som är grunden till att dessa samhällsproblem uppstår.

3. Självklart har det alltid funnits underklassområden i Sverige, som har varit mindre attraktiva att bo i. Men detta har verkligen tagits till extrema nivåer på senare år. 1990 fanns det 5 områden som definierades som utanförskapsområden, nu finns det över 200. Min pappa berättade för att mig att hans bror, alltså min farbror, bosatte sig i ett av dessa områden på 1970-talet. När det alltså fortfarande var underklassområde, men det bodde då mest svenskar där. Det kunde han alltså göra på den tiden. Idag, så vore det helt fullkomligt uteslutet att han skulle flytta dit, det är överhuvudtaget en skrattretande och bisarr tanke. Och det förstår ju både jag och min pappa att det är. Jag tror även han ser elefanten i rummet men han talar ogärna om den.

4. Jag själv värderar, och anser att svenska staten ska värdera, svenska medborgares välmående högre än andra medborgare. Så om det av någon anledning bor en etniskt svensk i Somalia som inte har svenskt medborgarskap så ska hans/hennes välmående inte värderas lika högt som en svensk medborgares, även om den svenska medborgaren har somalisk bakgrund. Det är ju också av pragmatiska skäl jag tycker att det bör vara så. Däremot är den etniske svensken hemskt välkommen att flytta hit och erhålla svenskt medborgarskap, om han/hon nu vill det.

5. Jag har inget mer att tillägga i detta.

6. Vi håller inte med varandra, så är det. Jag vill bara påpeka att man har ältat integration ända sen invandringen tog fart till Sverige. "Det är inte invandringen som ska minskas, det är integrationen som behöver bli bättre", så har det låtit i 25 år. Och trots att man hela tiden vetat att det är integrationen som måste bli bättre, så har läget bara hela tiden försämrats. Varför skulle det bli bättre i framtiden? Jag tror ni måste inse att förmågan att integrera är en variabel som helt och hållet beror på antalet invandrare som kommer. Det går liksom inte att separera dem. Det är fullständigt ofrånkomligt.

7. Det är en mer långsiktig åtgärd. Som jag skrev några sidor bak i tråden: I teorin skulle man kunna tänka sig att ett mångetniskt samhälle kan vara ett samhälle där folk har en gemensam kultur. Men i praktiken så skulle det inte vara möjligt. Ett mångetniskt samhälle kommer alltid att vara splittrat samhälle, i olika nivåer.

Titta bara på USA. De svarta har bott där i flera hundra år, och är väl "integrerade" i den mening som man menar med integration i svensk mening. Vet du hur knivskarp segregationen är i USA?