Jag är en person med starkt nationalistiska åsikter. Ställ era frågor!

Det är ju just det vi inte kan. Du vill tro det men, sanningen är den att vi kan inte det. Vi har en negativ befolkningspyramid. Inte riktigt så illa som andra länder men ändå, vi kommer sitta ordentligt i skiten redan om 20 år.

Drivs svensk arbetarklass ner i djup fattigdom när företaget de arbetar för exporterar varor och produkter till andra marknader? 

Drivs svensk arbetarklass ner i djup fattigdom om det ekonomiska välståndet växer i utvecklingsländer?

Ta Kina till exempel, medelklassen i Kina har ökat dramatiskt, det påverkar svenska företag på ett positivt sätt, då fler människor i Kina har råd att konsumera svenska produkter, vilket ökar lönsamheten för företagen och kanske även genererar nyanställningar, svensk export till Kina ökade med 4,7% förra året.

Det ökade välståndet i länder som Kina resulterar även i tillväxt i besöksnäringen, sedan 2009 har kinesiska turister som besöker Sverige ökat med 100% ungefär(183 000 övernattningar 2014), på Vasa museet finns det nuförtiden möjlighet att boka guidade turer på mandarin/kinesiska(bara för att ta ett exempel).

Man överlever genom att vara konkurrenskraftig, öppen och attraktiv, man överlever inte genom att bygga murar, även SD är med på det.

Svenskhet är naturligtvis en fråga om genetik, men det är inte enbart genetiken som bestämmer om du är svensk. Det är dock den grundläggande faktorn.Jag skulle helst vilja uppmana folk till att inte bry sig så särskilt mycket om epitetet "rasist". Det är väl inget konstigt med att värna om sin egna befolkning, varför skulle det vara det? Det är väl snarare något som är väldigt naturligt och sunt? Men om du nu träffar på någon som påstår att SD är rasister, då ska du fråga hur vederbörande definierar rasism och hur SD utifrån den definitionen är rasister. Förmodligen kommer då vederbörande 1. börja svamla om "alla människors lika värde" och dylika floskler, då ska du påpeka att det bara är trams och inte har med saken att göra eller 2. ge en väldigt generös definition på rasism, och då ska du påpeka att ordet rasism bara blivit utvattnat och inte är något att bry sig om längre.

Ja, i korthet består mitt förslag i ett invandringsstopp från länder utanför Europa, samt någon form utav återvandringspolitik. Jag vill inte tvinga tillbaka 100% av alla utomeuropeiska invandrare, utan jag ser hellre att man försöker föra en sådan återvandring med morot och piska.Ur en objektiv synvinkel skulle det naturligtvis vara önskvärt, men en enskild person har ingen betydelse ur ett större perspektiv, så personligen skulle jag ju tycka det var lite tråkigt. Det skulle dock vara ett pris värt att betala om det hade inneburit att Sverige i framtiden får förbli svenskt. Man behöver ju nödvändigtvis inte förlora honom som vän bara för att han flyttar tillbaka till Sydamerika.

För övrigt är adoptivbarn en egen kategori. Jag tror inte det är särskilt många adoptivbarn som flyttar tillbaka till sitt födelseland.

Jag förstår inte riktigt varför man måste det. Jag är 26 år och identifierar mig på flera sätt mer med en 26-åring från Kina än en 70-åring från Sverige. Jag är ateist och identifierar mig mer med en ateist från arabvärlden än en djupt religiös svensk. Vem bestämmer att det är just den nationella identiteten som skall vara gemensam och att det är just efter nationalitet som vi skall gruppera oss?

Men varför är det sunt att bry sig mer om en främling som ser ut som en själv, talar samma språk som en själv och firar samma högtider som en själv, än en främling med en annan etnisk tillhörighet?

Att man bryr sig extra mycket om sin egen familj är ju för att man älskar dem, man känner dem och det är dessa man umgås med och de är helt enkelt en stor del av ens liv. Om jag aldrig hade känt min pappa hade jag ju knappast brytt mig mer om honom än om grannen, liksom.

Jag numrerade dina frågor för att enklare få översikt.

1. Sund nationalism är nationalism som inte bygger på hat och som har respekt mot andra nationer och nationaliteter. En sund nationalism har en positiv inställning till samarbete nationer emellan och kulturellt utbyte.

2. Ja, det gäller även andra-tredje generationens invandrare, även om jag inser att det är lägre sannolikhet att de flyttar till det land de ursprungligen kommer ifrån än någon som faktiskt är född där. Jag kommer alltid uppmuntra icke-européer att flytta till sitt ursprungsland, för jag tror att det i längden är en win-win-win.

3. Etnicitet är det viktiga. Även om man i teorin kan tänka sig att ett mångetniskt samhälle med en gemensam kultur så kommer det i praktiken aldrig vara så. Ett mångetniskt samhälle kommer alltid vara ett splittrat samhälle, i olika nivåer.

4. Självklart utvecklas kulturer hela tiden, och jag ser absolut inga problem med att svenskar äter pizza eller firar Alla hjärtans dag (även om jag personligen kan tycka att den "högtiden" är rätt fånig). Kulturutbyte mellan länder är inga som helst problem, men då handlar det om kulturyttringar som svenskar frivilligt anammar och sedan gör till en del av den svenska kulturen. I 60-talets Sverige kunde vi röka kubanska cigarrer och dricka colombianskt kaffe trots att samhället var kulturellt homogent. Vi behövde inte importera några invandrare för att kunna ta del av dessa kulturutbyten.

5. Hudfärgen är ju en av de saker som gör att vi svenskar identifierar oss med varandra, så det är klart att hudfärgen är viktig. Just blondiner tycker jag är vackra, så det skulle ju vara synd om de blev färre andelsmässigt. 300 år är långt fram och så långsiktigt ser jag inte, men jag vill att jag själv ska kunna åldras och att mina barn ska kunna växa upp i ett så välmående och tryggt samhälle som möjligt. För att det ska vara möjligt måste vi överge mångkulturalismen, och då krävs att en överhängande majoritet av befolkningen i Sverige är svenskar.

6. Ja, det har jag faktiskt funderat på. Jag skulle kunna tänka mig att flytta till t.ex. Island eller Norge. Något land i Östeuropa är inte heller uteslutet, men mindre troligt. Sannolikt kommer jag nog dock bo i Sverige hela mitt liv.

7. Jag har faktiskt inte så många, men givetvis ser jag personer som arbetade för svensk nationalism som förebilder i någon mening. T.ex. Per-Albin Hansson och Tage Erlander, som var i framkant i bygget av folkhemmet.

8. Jag har faktiskt ingen speciell inställning till judar. De judar som bott i Sverige i många generationer betraktar jag som en nationell minoritet som vi klarar av att samexistera med.

Du inser väl själv att ständig befolkningstillväxt inte är hållbart i ett längre perspektiv?

Visst, om vi skulle ha en liten befolkningsökning för att svenskar föder tillräckligt många barn skulle väl det vara positivt, men om alternativet är ett otryggt, splittrat och exploaterat mångkulturellt samhälle för att klara av en befolkningstillväxt är mitt svar naturligtvis nej.

Dessutom är det inte hugget i sten att svenskar för all framtid kommer ha en för låg nativitet. Färöarna är det land i Europa med högst nativitet, Färöarna har ingen nämnvärd invandring, varför skulle inte Sverige kunna uppnå samma nativitet som Färöarna med en vettig politik?

För att en sådan gruppering är den pragmatiskt och funktionellt mest rimliga. Du identifierar dig mer med en 26-åring från Kina än en 70-åring från Sverige, det kan jag köpa, men du identifierar dig mer med 70-åringen från Sverige än en 70-åring från Kina, eller hur?

För att skapa ett sammanhållet och tryggt samhälle är det viktigt att en överhängande majoritet delar samma nationella identitet, det är det jag säger. Sen får du gärna identifiera dig med folk i andra länder, men om vi tillåter dem komma hit i stora mängder så får det konsekvenser för tryggheten och sammanhållningen i vårt samhälle, och därför kan vi inte acceptera det.

Jag menar inte på individuell nivå, utan på kollektiv nivå. Självklart tycker jag att det är viktigare att befolkningen i mitt eget land mår bra än att befolkningen i ett land på andra sidan jordklotet mår bra, och det beror på att:

1. Jag är en del av befolkningen. Om befolkningen mår dåligt mår förmodligen jag själv dåligt.
2. Jag identifierar mig med personer i befolkningen. Jag har av den anledningen större sympati och förståelse för dem.
3. Befolkningen i mitt land är personer som jag träffar när jag är ute och rör mig. Självklart vill jag att de miljöer jag rör mig i ska präglas av välmående och lyckliga människor.

Vi skulle ju kunna dra ditt exempel ännu längre: Varför är det sunt att bry sig om en människa som du inte känner mer än en skogsödla? Varför lägger vi mer tid och resurser för att se till att människor mår bra än att skogsödlor mår bra?

Jahapp, vart tycker du att jag ska flytta då?