• Snart lycklig

    Redan47's samlade pärlor-resan efter plus

    Kära woo, vad du gått igenom! Hur mår du nu? Var propparna gravidrelaterat?

    Hade TH betalförsäkring. Fick bra återbetalning, när vi hamnade på neonatal.

    Hur långt har du kommit i graviditeten?

    Läser om er alla andra också.

  • Snart lycklig

    Dreamz, vila, vila, vila!

    Jag fick havandeskapsförgiftning. Det började med en höjning av blodtrycket för mig. Jag höll på att sälja vår lägenhet. Jag stylade för typ 6-7 visningar, flyttade runt saker, köpte hus, jobbade deltid, ville vara "duktiga flickan" på jobbet och hinna med att avsluta alkt på ett bra sätt, hinna städa och rensa i allt gammalt som jag sparat och inte hunnit med osv. Jag stressade nog mera än vad jag förstod. Samtidigt hade jag placenta previa, moderkakan låg helt för utgången och fick inte vara längre än 30 minuter från Karolinska sjukhuset. (Bodde rätt nära sjukhuset då.)

    Det slutade i alla fall med att jag fick svår havandeskapsförgiftning, dock utan organpåverkan. Akut kejsarsnitt i vecka 34+3. Allt gick tack och lov bra!!!

    Nu efteråt kan jag tycka att jag var en idiot! Kämpat så för den otroligt efterlängtade graviditeten och höll på som jag gjorde. Helt sjukt! Jag fattade helt enkelt inte. Duktiga flickan....... Bara placenta previa borde sagt mig att jag skulle ta det lugnt och sedan högt blodtryck på det.

    Var rädd om dig och se till att vara noga övervakad och VILA!

    Kram.

  • Snart lycklig

    Det är viktigt att tala om för BM/förlossningen om du har flimmer framför ögonen. Jag hade det, som droppar som flög omkring. Tror det tyder på högt blodtryck. Om det inte stressar dig, köp en blodtrycksmaskin för hemmabruk, så har du lite extra koll. Men som sagt, bara om det inte stressar dig.

  • Snart lycklig
    UndrandeSökare skrev 2017-03-18 21:56:47 följande:

    Snart lycklig, så får jag när jag har lågt blodsocker.

    Tar jag något sött försvinner det.


    Det stämmer säkert också, men i kombination med dokumenterad början på havandeskapsförgiftning är flimmer inte bra. Förlossningen och BM tjatade och frågade mig om detta. När jag regelbundet kollades för blodtrycket uppmanades jag genast kontakta dem, om jag hade flimmer.
  • Snart lycklig

    Som jag också redan sagt till dig NinaCamilla, så är jag så otroligt glad och lycklig över att du/ni orkade kämpa och att du nu lyckats bli gravid på första ÄD-försöket hos Dr D. Du är så värd detta! Du har en sådan spännande tid framför dig. Även om oron håller ett hårt grepp om dig (så är det för de flesta kämpare), så försök att ändå njuta. Jag hade svårt att njuta fullt ut, vilket jag kan känna mig lite ledsen över, när jag tänker tillbaka. Har svårt att komma ihåg hur det var att vara gravid, t o m svårt att förstå att gulleplutten överhuvudtaget legat därinne.

    Lycka till också till alla andra kämpare, gravida och nyblivna mammor.

    Tänker särskilt på dig Dreamz och hoppas allt går bra för dig. Likaså tänker jag på och undrar hur det gått för er Swede (osäker på nick-name)?

  • Snart lycklig
    dreamz skrev 2017-04-15 09:11:53 följande:

    Torsdagen den 13 april kl 09:48 kom vårt lilla mirakel! Han vägde 1330g och var 40cm lång och föddes i vecka 28+2 med kejsarsnitt!


    Oh grattis till lilla miraklet! All lycka till och hoppas han mår bra, trots sin tidiga födsel. Så bra att de kunde hålla det så länge ändå. Hoppas naturligtvis också att du mår bra. Kram.
  • Snart lycklig

    Dreamz, jag fick ju också en så otroligt efterlängtad son för tidigt, inte alls så tidigt som du, utan i vecka 34+3. Det blev akut KS pga svår havandeskapsförgiftning utan organpåverkan (tack och lov). Hade hunnit sörja lite att jag inte skulle få föda naturligt, då vi hade ett datum för KS längre fram i graviditeten pga att placenta previa, moderkakan låg helt för utgången.

    Nu efteråt förstår jag att jag inte bondade direkt. Kämpade bara med den där förfärliga amningspumpen, för jag ville så gärna amma. På neo gjorde jag det som skulle göras, alla rutiner, sedan lade jag ner honom i sin säng igen. I famnen under sondmatningen tittade jag på honom och hade honom nära, men inte förrän typ dag 11 eller så kom jag på att jag kunde lägga honom i min bredare säng och bara titta och prata med honom. Precis som om jag inte förstod på ngt sätt. Svårt att förklara, men känns ledsamt nu på ngt sätt. Jag grät av lycka och kände mig även lycklig där och då, men förstår nu att jag "var lite borta". Jag pumpade dessutom helt i onödan 6-8 ggr per dygn i ca tre-fyra veckor, det kom absolut ingen mjölk, Totalt från båda brösten var rekordet 10 ml typ = noll och inget. Det tog musten ur mig.

    När vi fick åka hem med honom blev det på riktigt på något sätt. Kärlekskänslorna bara ökade dag för dag.

    Kan säga att jag är så otroligt lycklig, helt sagolikt kär i min son, älskar honom så enormt mycket, så stolt över honom, mina ord räcker inte till för att beskriva hur lycklig jag är för att fått just honom. I juli blir han två år.

    Dreamz, behöver inte alls vara en depression, utan helt normalt. Tar ett tag att förstå att det är verkligt, särskilt efter långt kämpande, där man många ggr trott att man ska bli barnlös. Det är svårt att förstå och detvör många känslor.

  • Snart lycklig

    Lill111, jag sitter ju här med en guldklimp (snart 2 år) som kom till på första ÄD hos just dr D.

    Vi använde frysta spermier från min man. Min man har inte heller världens bästa spermier. Tror dr D använde ICSI.

    Enligt dr D, och även en av Sveriges iVF-kliniker jag avverkat sa detsamma, att det idag ger lika bra resultat med frysta, särskilt om de använder ICSI.

    Vill också tillägga att dr D fryste våra embryon på dag 5, trots jag var på kliniken vid tillfället, typ i rummet bredvid, och fick IL-dropp. Det var en måndag, sedan tinade han upp de som skulle återföras dagen efter och gjorde den lyckade FET som blev min älskade son. Embryologerna kom och var lite upprörda och sa att "hon är ju här, varför ska vi frysa embryona? Dr D sa till mig att de behöver inte veta allt och skrattade. Han hade en teori och övertygelse om att det var bra immunologiskt sett. Åtminstone för mig och jag vet inte varför.

    Lyckat blev det ju uppenbarligen. Ja, därför är jag inte rädd för sämre resultat med frysta spermier och/eller frysta embryon.

    Ställ frågan till dr D och hör vad han säger med egna ord.

    Stort lycka till när det blir dags.

  • Snart lycklig

    Pipperoni, jag är ingen expert, men förutom det du gör och tar, bidrottninggele (Royal Jelly), hög dos B-komplex och hög dos e-vitamin (vet inte hur mkt du tagit). Ett par Neupogen-sköljningar innan insättning samt Viagra ska vara bra. Fråga Dr D och läs på Fertilitetsguiden.se. Agnus Castus, munkpepppar är ju alltid bra för att stabilisera cykeln och hormoner. Säkert inget ny information, men kanske påminner dig om ngt.

    Stort lycka till.

Svar på tråden Redan47's samlade pärlor-resan efter plus