BF Januari 2016 :)

Då hoppas vi på att han är en jäkel på att jonglera och att han får rätt att det kommer funka :) samåkning är suveränt!

Jag håller helt med dig, jag skulle också föda nu!

Jag gjorde ju en VUL tidigt och då sa gynekologen att jag kommer föda 1 feb på eftermiddagen så jag litar blint på det :) 

Jag har lite sammandragningar men typ inget annat, ibland så känner jag lite tryck neråt.

Förlåt för för mycket info....

Vaknar alltid på nätterna å e super kissnödig å bajsar alltid samtidigt. Eller ja det gör jag många ggr per dag.... Det får liksom inte plats något extra där inne ;)

Nu kunde jag inte bajsa. Det är total stopp!!! Fan!!!! Kände igår kväll efter vi åkt massa pulka att hon tryckte på ordentligt på mellanväggen.

Nu kom även något som jag tror var delar av slemproppen. Så här startade inte min andra förlossning.... Får väl se om det blir något idag... 39+4.... Någon av er vars förlossning startat m slemproppen i v 40??

Jaha, men på mig tog det säkert ngn dag innan råmjölken kom igång med, iofs var ju det när jag pumpade, W kanske lyckades få ut några droppar. Förstår att det möte vara jobbiga dygn för herregud råmjölken är ju inte mkt. Hoppas det kommer igång för dig snart.
Vaknade precis med världens ryck och trodde W trillade ner på golvet. Men hon ligger så skönt i sitt nest, var tvungen att känna så hon andades för herregud hon har varit vaken och ätit 1 gång än så länge.

Åh, nu vaknar hon igen, dags att mata

Okej, tack för svar vet du vad din moderkaka vägde? Min vägde 358 gr. De trodde att bebis slutat växa för moderkakan inte fungerade längre.

Det hade varit lite spännande att se om det kan vara så att det spelar in. Ni som vill får gärna dela med er av födelsevikt och vad er moderkaka vägde.

Min vägde som sagt 358gr och bebis 2148.

Mitt första tecken var delar av slemproppen, på just 39+4. Inträffade ungefär den här tiden på dygnet, lite efter 21 på kvällen kom dottern så visst kan det vara en början.

Det där med amning är då inte alltid lätt! Denna gång var brösten sprängfyllda och det var dags för den "dåliga" sidan igen (båda döttrarna har fått kämpa mer där). Hennes lilla mun letade och letade, händerna for runt och gjorde knappast saken bättre. Försökte hålla hennes händer stilla och hjälpa till med att fånga in den där jäkla bröstvårtan åt henne men icke. Hon skriker mer och mer förtvivlat och far givetvis runt ännu mer. Då börjar sambon bli orolig och tror att hon kanske är täppt i näsan och inte får tag för det, så försöker dessutom lugna honom med att inget är fel, det är bara lite hysteriskt... Får till slut ge upp, då är hon helt blöt av bröstmjölk som sprutat henne i ansiktet. Lugnar ner henne och försöker igen med andra sidan där hon äntligen får ett tag innan hon blivit alldeles hysterisk igen. Phu, tur jag kom ihåg hur det kunde vara med första dottern annars hade jag väl blivit hysterisk också.

När hon har fått äta en stund försöker vi en gång till på första bröstet och då gick det även där. Skönt det!

Allt det där kämpandet hade räckt gott och väl som upplevelse för stunden men givetvis drog amningen igång så livmodern drog ihop sig ännu mer och den "mensvärkliknande" känslan är ju inte helt trevlig heller, men bra att det sker visserligen.

Efter att ha lämnat över dottern till sambon för byte av blöja och mjölkblöt pyjamas gick jag för att kissa. På väg tillbaka till sovrummet känns så brösten iskalla och jag slänger mig ner under täcket för att få värme, ligger där i en lång attack av frossa. Håller krampaktigt om mina bröst för att de ska kännas varma igen och tittar längtansfullt på en varm kofta som ligger retsamt långt bort.

Om jag inte redan skakat så av frossa så hade jag skakat av skratt vid det här laget, vilken sjuk upplevelse denna amning blev! Så glad över att det inte är första barnet utan att jag kände till att det kan bli så här. O vilken tur hormonerna lugnat ner sig annars hade jag väl haft storgråt i timmar efteråt.

Nu ligger bebisen och sover på min ena sida, sambon på min andra och jag hör äldsta dottern från rummet bredvid. Alla låter lugna och avslappnade igen! (Hur äldsta dottern lyckades sova igenom allt är ett mysterium med tanke på hur förtvivlad bebisen var). Dags för mig att sova men värken i livmodern får nog lugna sig lite innan det går somna...

Hej på er! In och läser lite i natt/morgon maten för lillen hehe, perfekt tidsfördriv att kika in här kom jag ju precis på!

De här med amning i början, nu var vår kille väldigt stor för sin ankomst tid så de var rädda för för lågt blodsocker men dem var väldigt snabba med att he ersättning om han blev hungrig på andra natten! Och de var precis likadant med dottern också fastän hon vägde normalt. Hon fick Semper 1 på bb på natten andra dygnet efter någon timmes panik skrik. Har hört att dom släppt lite på att vara så hårda med ersättning. Bm som gav Petter nu sa att det är bättre om både bebis får bli mätt och föräldrarna sova, håller fullständigt med och tycker de är vansinnigt att låta bebisen ligga och skrika av hunger hehe.

Jag fick någon extra spruta för att den skulle dra ihop sig mer någon timme efter förlossningen. Sen sa hon att jag behövde kissa ofta för att kissblåsan höjer livmodern! Ush för de där orkeslösa andfådda, de är så jobbigt, tur de går över fort :)

Jag har ju typ aldrig kunnat pumpa så jag har ingen aning om hur mycket råmjölk jag haft, eller vanlig mjölk, haha! Men inte är det mycket råmjölk inte... Damen har varit hemskt missnöjd inatt och inte ens velat suga i perioder, för att det inte kommit nåt antar jag. Till slut gav jag upp och satte mig i soffan, då fanns det tydligen mat! Jag försökte sitta och sova för jag vågade inte lägga ner henne, utifall hon skulle börja om... hon sov i 2,5 timmar men inte sov jag nåt värst! Nu är Axel vaken förstås och Sally äter, hoppas hon vill sova lite till sen...