Caisas

Äldre 26 Apr 20:30

11435 svar

BF Januari 2016 :)

Har inte sett någon tråd för Januari 2016 ännu, inte så konstigt kanske då det är väldigt tidigt. Jag plussade igår, är i vecka 4 (3+3 idag) och har BF 6 januari 2016 om allt går bra. Hoppas ni blir fler som droppar in snart!

Jag är 26 år, maken 33, och det är första barnet för oss båda. ${#emotions_dlg.flower}$

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-04-28 16:55
Uppdatering 28/4 första BF-listan!
www.familjeliv.se/forum/thread/75214834-bf-januari-2016/5

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-04-30 08:48
BF-listan: www.familjeliv.se/forum/thread/75225363-bf-januari-2016-bf-lista/1

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-05-04 12:04
FACEBOOKGRUPP: www.facebook.com/groups/1592591414363909/

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-05-06 08:42
UPPDATERA ERA BF-DATUM INNE I TRÅDEN FÖR BF-LISTAN! www.familjeliv.se/forum/thread/75225363-bf-januari-2016-bf-lista/1

Vi börjar bli så många nu att det är svårt för mig att hålla listan rätt uppdaterad! :)

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-05-27 08:50
FACEBOOKGRUPPEN KOMMER ATT LÅSAS! Hej allihop! De som funderar på att gå med i fb-gruppen, gör det snarast för till helgen (sista maj) stängs den för nya medlemmar. Vet att några här sa att de ville vänta, men till helgen kommer den inte att synas mer på fl, så ingen risk att någon vän på fb ser den.

Observera att alla nya medlemmar skriver in sig i bf-listan som finns som fil, och skriver om sig själv i presentationstråden som ligger fäst överst på sidan. Detta för att vi inte är hemliga för varandra, för då faller liksom syftet med hela grejen. Så välkomna allihop!

Om någon verkligen vill gå med i gruppen efter att den blivit låst, skicka PM till Caisas, Grus grus eller Lanylena, så ska vi se om vi kan lösa det. Om någon skapar en andra grupp, skicka PM till mig (Caisas) med länk så kan jag lägga till den här i trådstarten.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-06-30 20:21
Vill ni gå med i Facebookgruppen, skicka förfrågan i PM till Caisas eller Lanylena!

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-07-09 21:55
FACEBOOKGRUPPEN TAR INTE LÄNGRE EMOT NYA MEDLEMMAR! SKAPAS EN NY GRUPP SOM NI VILL SKA LÄNKAS HÄR, SKICKA PM TILL MIG SÅ ORDNAR VI DET!

Hame

Äldre 27 Jan 07:55

#11142

Ujujuj, nu börjar två veckors dålig sömn kännas av. Alvar sover typ en timma, sedan tar det två timmar att mata, byta blöja om det behövs och natta om honom. Så gör vi tre sådana pass per natt och jag får ihop ca 3 timmars sömn uppdelat i tre. På kvällen har han en väldigt ledsen period mellan typ 18 och 22, så det går inte att lägga sig tidigare. På morgonen vaknar 3-åringen 5 eller senast 6 så sovmorgon går inte heller...

Ska till bvc idag och disskutera kvällsontet, hoppas bara det inte är kolik.

Seven Costanza

Äldre 27 Jan 07:57

#11143

amalie79 skrev 2016-01-27 06:43:36 följande:

Jag tycker alls inte det är konstigt, men jag gillar också att planera saker iof. Ni har ju dessutom en speciell situation iom er utlandsvistelse.

Någon som förstår, tack! Min man tycker som sagt att jag är fånig som redan funderar på detta och har ett behov av att försöka planera... Han tycker mer om att ta dagen som den kommer - men det är ju lätt för honom att säga för dels är det ju inte han som ska vara gravid och dels har ju hans jobb fortlevt som vanligt. Han har ju ingen möjlighet till föräldraledighet här, och måste jobba sex månader när vi kommer tillbaka för att få tillbaka en SGI så om vi har ett syskon som är för litet för förskola blir det ju jag som måste fortsätta vara hemma. Jag får troligen inte heller behålla min SGI så det är ju också något att fundera på.

Avundas dig lite som har kommit fram till beslut om syskon eller inte. Tycker det känns lite jobbigt att tänka på dels pga den dåliga förlossningsupplevelsen och dels att 32 inte är purungt längre, även om jag _känner_ mig hur ung som helst.

qatteriin

Äldre 27 Jan 08:10

#11144

mirakelspektakel skrev 2016-01-27 00:35:17 följande:

Tack snälla ni <3

Nu på kvällen har det vart bättre, vi har öppnat en flaska alkoholfri skumpa och så smått firat vår 2 års dag som förlovade (eh älskling ska man inte gifta sig inom ett år?!) Dessutom känns det som vi äntligen lyckas prata igenom tankar ang förlossningen och skrattat hysterisk medan min sambo tryckt på en massa olika punkter, masserat bröstvårtor osv för att kolla om det sätter igång sammandragningar...

Min sambo har verkligen vart så fin mot mig på senaste tiden och verkligen haft förståelse med mina utbrott och humörsvängningar.

Woop woop! Hoppas tryckandet hjälper!

Jag tryckte där vid lilltån med en lego-trollstav så det blev extra tydligt vilken punkt jag tryckte på, haha! Men det hade ju effekt! Skönt att höra att sambon haft förståelse, de ska vara tacksamma för allt vi går igenom för att skapa deras arvtagare!

qatteriin

Äldre 27 Jan 08:14

#11145

Hame skrev 2016-01-27 07:55:49 följande:

Ujujuj, nu börjar två veckors dålig sömn kännas av. Alvar sover typ en timma, sedan tar det två timmar att mata, byta blöja om det behövs och natta om honom. Så gör vi tre sådana pass per natt och jag får ihop ca 3 timmars sömn uppdelat i tre. På kvällen har han en väldigt ledsen period mellan typ 18 och 22, så det går inte att lägga sig tidigare. På morgonen vaknar 3-åringen 5 eller senast 6 så sovmorgon går inte heller...

Ska till bvc idag och disskutera kvällsontet, hoppas bara det inte är kolik.

Usch, tungt!! Axel höll på sådär varenda kväll och sov så oroligt, jag är så rädd att Sally ska bli likadan. Men tar ni d-droppar? Jag har hört att de vanliga dropparna man får från bvc ger många barn magont, jag vet inte vetenskapligheten i det men har hört att många blir bättre om de får vattenbaserade istället, eller andra märken än de vanliga. Jag har beställt egna från apotea (holistic) som folk säger ska funka bättre. Jag vet inte om det stämmer men kanske värt ett försök? Det är verkligen tortyr det där...

WiMe06

Äldre 27 Jan 08:22

#11146

mirakelspektakel skrev 2016-01-27 00:35:17 följande:

Tack snälla ni <3

Nu på kvällen har det vart bättre, vi har öppnat en flaska alkoholfri skumpa och så smått firat vår 2 års dag som förlovade (eh älskling ska man inte gifta sig inom ett år?!) Dessutom känns det som vi äntligen lyckas prata igenom tankar ang förlossningen och skrattat hysterisk medan min sambo tryckt på en massa olika punkter, masserat bröstvårtor osv för att kolla om det sätter igång sammandragningar...

Min sambo har verkligen vart så fin mot mig på senaste tiden och verkligen haft förståelse med mina utbrott och humörsvängningar.

Vad skönt att du hade en bättre kväll

och vad bra att din sambo förstår dig och tar det på allvar

Jag kan tänka mig att det blir lite extra jobbigt vissa dagar när du trots allt varit sjukskriven så länge som du har. Nu hoppas vi att bebis kommer snart.

qatteriin

Äldre 27 Jan 08:22

#11147

Seven Costanza skrev 2016-01-27 07:57:51 följande:

Någon som förstår, tack! Min man tycker som sagt att jag är fånig som redan funderar på detta och har ett behov av att försöka planera... Han tycker mer om att ta dagen som den kommer - men det är ju lätt för honom att säga för dels är det ju inte han som ska vara gravid och dels har ju hans jobb fortlevt som vanligt. Han har ju ingen möjlighet till föräldraledighet här, och måste jobba sex månader när vi kommer tillbaka för att få tillbaka en SGI så om vi har ett syskon som är för litet för förskola blir det ju jag som måste fortsätta vara hemma. Jag får troligen inte heller behålla min SGI så det är ju också något att fundera på.

Avundas dig lite som har kommit fram till beslut om syskon eller inte. Tycker det känns lite jobbigt att tänka på dels pga den dåliga förlossningsupplevelsen och dels att 32 inte är purungt längre, även om jag _känner_ mig hur ung som helst.

Jag tycker inte det är konstigt att fundera på syskon redan. Jag tänkte på det redan innan Axel var född... Vi ville tvärtom inte ha alltför tätt - minst två år och gärna tre tänkte vi, men inte för långt emellan heller. Men vi hade ju motsatt situation; Axel tog ju 2,5 år att få till så frågan var hur länge man vågade vänta ifall det nu skulle ta lika lång tid att lyckas med nästa. Och sen var det det där med pengar, att ha en ok sgi (för maken) och helst jobb båda två...Tack och lov tog det inte lika lång tid att få till Sally, bara 1,5 år, men glappet blev ändå lite längre än jag hade velat från början - fast nu känns det bra, eftersom Axel är så stor och klok och det går att resonera med honom.

Även om man aldrig kan veta när det blir barn, så får man ju lov att ha en plan och tankar kring hur olika scenarier skulle bli. Några kompisar till syrran körde på "vi får se när det blir" och fick 16 år mellan sina ungar, det vill man ju gärna slippa om det inte är planen (vilket det inte var för dem).

MeEmmA

Äldre 27 Jan 08:26

#11148

kindofnothing skrev 2016-01-27 05:31:27 följande:

Tack för klokheten. Kanske ska dit o väga om man får så vi vet. hade varit skönt att slippa tillmatning nu när det finns mjölk i överflöd.

Vad skönt att Sally också gjorde det. Alltid lugnare när någon annan upplevt liknande även om jag förstår att du var orolig!

Min pojk gick ner 10% under första dygnet, tycker dock att man kan ta det där med en nypa salt eftersom att han bajsade väldigt mycket första dygnet och kräktes mycket fostervatten. De pratade om att de skulle lägga in honom, men eftersom att han började få gult bajs och kräkas bröstmjölk så kände jag ändå att det skulle vända när den andra skiten var borta och bröstmjölken började komma igång. Vilket de på BB lät rimligt, så jag fick en tid att komma tillbaka på vägning och sen efter det blev vi utskrivna. Fick en ny tid för vägning tre dagar senare på BVC och då hade han gått upp 500gr på fem dagar. Tycker att det är lite konstigt att ni inte har fått tätare kontroller för vägning så att du vet åt vilket håll det går. Men i regel om de kissar och bajsar bra så får de ju i sig mat.

MeEmmA

Äldre 27 Jan 08:28

#11149

amalie79 skrev 2016-01-26 23:38:14 följande:

Men du så söt

Tack :)

MeEmmA

Äldre 27 Jan 08:35

#11150

Seven Costanza skrev 2016-01-27 00:02:03 följande:

Oj, så du skaffade ändå tre barn till efter det alltså. Ja vi får se, men det blir nog inte ett syskon tätt här som vi hade tänkt från början utan jag kanske vill njuta av bara honom ett bra tag nu <3. Jag tror också att det skulle vara annorlunda att föda i Sverige men känner mig samtidigt kluven därför att jag gärna ville ha två barn och att båda skulle få amerikanskt medborgarskap. Min man tycker det är fånigt men jag vet själv att jag skulle vara avundsjuk på mitt syskon om hen hade det och inte jag.

Det finns mycket i den amerikanska kulturen som jag faktiskt gillar så det vore roligt om båda barnen hade haft det gemensamt. Men vi kanske väljer att chansa på några år mellan barnen och kommer hit igen och föder . Då blir det troligen någon annanstans i USA så upplevelsen kan ju bli bättre där, men även sämre, det vet man ju aldrig. Jaja, det märks ju att jag mår bättre nu i alla fall eftersom jag åtminstone _funderar_ lite grann på syskon och inte känner att det är blankt nej. Känner dock att jag måste försöka fokusera på det här barnet nu och inte tänka på syskon redan, även om det är typiskt mig för jag brukar vilja planera allt och jag är redan 32. Visserligen lyckades vi på första försöket nu men det är ju inga garantier att det går lika lätt nästa gång om man väntar några år. Hur tänkte ni kring syskon och tid emellan?

Någon mer lika galen som spånar kring syskon redan nu? Alltså inte att man vill ha nu igen snart kanske men att man funderar på om man ska ha fler och i så fall när.

Förstår att du vill kunna ge dina barn samma förutsättningar med medborgarskap, men samtidigt om en blev utan och du förklarade varför när hen blev äldre så tror jag ändå att den skulle förstå :) och när det gick som det gjorde denna gången så kan man iaf här i Sverige göra upp en plan för att det ska kännas tryggt och säkert för dig om det skulle ske komplikationer.
När mitt första barn föddes så kände jag verkligen att jag inte ville ha fler barn, men sen vid 2-årsåldern så ångrade jag mig och den upplevelsen var sagolik i jämförelse med den första :)

amalie79

Äldre 27 Jan 10:03

#11151

Seven Costanza skrev 2016-01-27 07:57:51 följande:

Någon som förstår, tack! Min man tycker som sagt att jag är fånig som redan funderar på detta och har ett behov av att försöka planera... Han tycker mer om att ta dagen som den kommer - men det är ju lätt för honom att säga för dels är det ju inte han som ska vara gravid och dels har ju hans jobb fortlevt som vanligt. Han har ju ingen möjlighet till föräldraledighet här, och måste jobba sex månader när vi kommer tillbaka för att få tillbaka en SGI så om vi har ett syskon som är för litet för förskola blir det ju jag som måste fortsätta vara hemma. Jag får troligen inte heller behålla min SGI så det är ju också något att fundera på.

Avundas dig lite som har kommit fram till beslut om syskon eller inte. Tycker det känns lite jobbigt att tänka på dels pga den dåliga förlossningsupplevelsen och dels att 32 inte är purungt längre, även om jag _känner_ mig hur ung som helst.

Ja men nu har ju min faktiskt redan syskon, iof halva och äldre. Hade de inte funnits hade jag nog känt mig tvungen att skaffa iaf en till ganska snart. Jag tror det är bra med syskon. Jag har två yngre och min sambo inga. Han är fantastisk men hade mått bra av att ha syskon, det gick inte dock för hans mamma blev avrådd från det efter en svår förlossning med mycket blodförlust- så sa man för 42 år sedan tydligen till kvinnor med liknande upplevelser som våra typ :)

Jag själv är väldigt tacksam för mina syskon <3 älskar dem pp väldigt olika sätt eftersom min syster är 3 år yngre och min bror nästan 12 år yngre så har vi helt olika relationer.

BF Januari 2016 :)

INNEHÅLL