BF Januari 2016 :)

Har tittat på den också, men bagaget blir för litet när vi måste använda ett säte där bak och man ska få in vagn och packning/matkassar. Vill inte bygga för mycket på höjden heller när någon av barnen ska sitta där bak.

Den där rädslan låter jävligt jobbig, om jag ska vara ärlig. Har inga bra tips på hur du ska hantera den, dock. Smärtan GÅR över. Det är nåt som är bra med förlossningssmärtan, den GÅR över. För de allra flesta går ju värken i värken över när värken är över, om du förstår hur jag menar, alltså att man faktiskt får vila mellan värkarna - och för varje värk är man lite närmre att alltihop är över. Jag hade jättesvårt att hantera värkarna, inte för att jag på något vis är ovan vid smärta utan för att det påminde mig så mycket om smärtan vid missfallen jag haft innan. Ändå tog jag mig igenom det på nåt vis, med mycket fokus på min man som coachade mig enormt bra. Jag tycker vi är ett helt ok team annars med men det här var nåt alldeles särskilt, jag hoppas du kan känna detsamma i din sambo.

Tufft med så mycket avsked och sånt - förstår att det blir för mycket av det där och att det spär på din oro. Jag tänker fortfarande att du kanske skulle tjäna på att prata med aurora-bm eller så men det kke är för lite tid kvar för det nu. Hoppas dagen blir bättre vad det lider!

Men då förstår jag :) Förstår att du känner dig som ett litet barn och att du är van att göra och klara allt själv, jag är precis likadan. Varför ska jag ringa en killkompis och bära sängen upp för 3 trappor när jag kan göra det själv?! En hel del saker som anses vara manssysslor göra dessutom mkt bättre än de flesta männen. Men med tiden har jag lärt mig att uppskatta kärlekshandlingen min sambo visar mig när han vill bära min väska/ica-kasse/shoppingpåsarna. Och nu när jag har ont av att röra mig och inte kan bära tungt så är jag bara tvungen att gilla läget.

Självklart så har inte din svärmor med att göra hur ni bestämmer om han ska gå på julbord eller inte. Även fast hon säkert har en poäng att du kanske inte skulle uppskatta din sambo full eller bakis om värkarna sätter igång. Men så långe det inte är ett problem och framför allt så länge du inte blir orolig över att han är i väg på fest så är det ju inget att diskutera.

Jag tycker som sagt fortfarande att du borde går till en annan BM som tar din rädsla på allvar.

Vi har en Toyota corolla verso (min bil) som är 7sittsig, den har även nyckelavstängning till airbagen i fram så vi kan ha ett barn där. Många gillar inte det men ibland är det mest praktiskt. Sen kommer det ju gå att ha en i bagagen tror jag, men jag gillar att kunna lasta barnvagn och tex matkassar samtidigt. Vi har köpt ett brio babyskydd med bas, de är ju rätt små så jag hoppas att det ska gå bra med det mellan barnens stolar, utan bas, i den andra bilen (en BMW kombi som min man oftast kör och som han gärna tar när vi åker ihop). Men det får lösa sig när det är dags. Hade vi köpt ett helt nytt babyskydd hade vi nog testat redan vid köpet, men nu ingick den i ett begagnatköp med barnvagnen, vilken den också passar på.

Haha jodå, skyll inte på det för att få slippa! Mvc-psykologen är mycket mer van vid såna frågeställningar, tro mig! Jag träffar tyvärr folk först när det redan skitit sig och de behöver traumabehandling eller liknande, mycket bättre att förebygga. Och mycket enklare att ge råd när man ses irl än via nätet.

Ah jodå jag tycker du låter rätt normalstörd faktiskt, haha. Du får säga att du fått rekommendation att be om psykologsamtal från en annan psykolog. Du ska inte behöva bryta ihop hos henne för att få det, om du inte känner att det känns ok att göra det vill säga.

Jag tänker lite som så med kläder att väldigt mycket av det som finns i affärerna nu kommer ju att reas ut i mellandagarna och sen kommer nya kollektioner in.

Antar också att vi kommer att få en hel del kläder igen. Dessutom känns det nästan lite roligare att ge mer till min 1-åring nu när den lilla kan ärva från honom så att det blir mer använt. Men något eget ska bebis också ha såklart.

Nu har jag varit frisk i över två dygn...bara ett av barnen som fortfarande är lite hängigt.

Och i morgon är det dags för julbord med jobbet. Hade sett fram emot att träffa ngn av de andra gravida kollegorna som skulle ha i januari, men de har passat på att föda lite tidigare båda två, så det är bara jag kvar som är höggravid. 36+0 idag  

Jag har fått en känsla av att jag egentligen inte vill lämna hemmet. 

Och jag vill inte vara från min man. I vanliga fall är jag absolut inte sån, men nu känner jag mig nedstämd när han är borta. Känns knasigt. Och så knäppa drömmar som jag har nu har jag aldrig haft tidigare.

Men han har lovat hämta mig från julbordet om jag vill därifrån - känns skönt att han säger så. 

På lucias sista timme så kom vår dotter till världen så mitt senaste inlägg om det kunde vara värkar- japp- det var det :)

Det blev en lång och jobbig förlossning för någon som var lite för tidigt född även om hon var stor så vi är inlagda på Neo menar bättre och bättre.

Ni har en häftig upplevelse framför er, njut av graviditeten och stort lycka till <3