svärmor vill flytta in!!!

Är det verkligen ett plus om svärmor - eller ens egen mor - tar hand om ens barn på heltid? Jag skulle då sannerligen inte tycka det.

Faster Rut håller med om Allessias farhågor och fortsätter listan:

E: Du håller på att fastna i en kvinnofälla både ekonomiskt och socialt/utvecklingsmässigt genom att du nu är hemma och sedan kommer arbeta halvtid

F: Utifrån ett generellt kulturellt perspektiv tror jag din man ser dig som en hemmaFRU mer än som en hemmaMAMMA och din svärmors perspektiv är nog än mer "gammalmodigt". Det innebär att du kommer att få dra ett mycket större lass med hämtningar, skjutsa till träning, ansvar för läkarbesök, matsäckar etc i framtiden men också huvuddelen av allt runt hemmet.

G: Om tio år har du ett antal tonåringar och en diabetessjuk 76-årig kvinna som ska tas hand om. Jag tror du kommer vara ganska ensam om det.

Jag tror jag läste någonstans att hans mamma var ensamstående med flera barn, varför flyttar hon inte inom USA?

Stå på dig/Rutan

Jag skulle kunna tänka mig att låta min svärmor (eller min egen mamma för den delen) bo hos mig och sambon en kort period, tills hon kom på fötter, om hon verkligen behövde hjälp. Klart man skulle hjälpa till!  Men permanent, icke! Fast varken min eller sambons mamma skulle förvänta sig att få flytta in hos oss.

Det verkar röra sig om en kulturkrock i ts fall. Så det kan nog bli svårt för er båda att förstå varandra. Av det du skrivit om din svärmor i tråden, ts, så låter det som att det kan bli ganska jobbigt att ha henne alldeles inpå dygnet runt. Så jag tycker inte du ska vika dig. Absolut inte! Det kommer inte bli bra för någon om du gör det.

Jag skulle aldrig bo med svärmor!

Ni får ju inget privatliv då, eller? I och för sig beror det ju på hur svärmor är som person och om hon ger er tid för er själva.

Tveksamt...

Nej, nej nej!

Det är meningen att man ska bo själv när man är vuxen. Varför vill hon ens bo hos er? Hemska tanke! Lider med dig, vilken mardröm. Du måste stå på dig, ni kan inte ha svärmor boende hos er, vilket eländigt liv. Även om hon är OK som människa så behöver man integritet, självständighet och lugn och ro. Inte ens inneboende svärmor. Hoppas du "vinner" fajten. 

Hej

Det är självklart du som har rätt!
Du har gift dig och flyttat ihop med din man och det är ni som är familjen.
Om ni inte tidigare, före äktenskapet, har planerat att hans mamma skall bo hos er, då skall det heller inte bli så!

Om han inte kan skilja sig från sin mamma så mycket att han inte kan förstå att det inte är rätt att påverka ert samliv och äktenskap på det sättet, ja då måste jag faktiskt säga att verkar han inte bry sig! Då är han faktiskt inte den du har gift dig med och är inte den som du skall vara gift med.

Om han inte ändrar sig så finns det faktiskt bara en väg, han flyttar ihop med sin mamma och du bor själv!

Menar du att ts ska börja jobba tidigare och lämna barnet hos sin svärmor? Sen när blev det ett plus för barnet att vara hemma med farmor istället för en förälder? Och om du menar att svärmor ska ta hand om barnet på dagarna när ungen är tre år och ts börjat jobba deltid, tror du på allvar att en treåring uppskattar att hänga med farmor hela dagarna istället för att leka med kompisarna på förskolan?? Eh? Om svärmor dessutom har helt egna idéer om barnuppfostran som inte alls stämmer överrens med föräldrarnas så ser jag inget plus ens i horisonten. Min svärmor är helt efterbliven när det kommer till små barn så att hon passar dom ens en timme är ett fett minus.

Om man nu som TS vill vänta så länge med dagis kan det vara en fördel.

Just det! Kvinnofälla till max!

Jag tycker att bästa lösningen är att barnet börjar dagis vid ett års ålder och att TS börjar jobba heltid nu! Jag är övertygad om att barnet blir mer stimulerad där än av att vara hemma.