BF juni/juli

Jag hade varit öppen i 4 cm i ca 19 timmar när läkaren kom in och sa så. Jag hade insisterat att jag skulle föda utan smärtstillande överhuvudtaget. Tog lustgas för första gången efter 15timmar och när de kom in var jag helt slutkörd (utmattad).

Jag hade spänt mig och kämpat "själv" alldeles för länge. Min kropp hade gett upp.

Så jag godkände smärtlindrande, minns att när de stack mig i ryggen så viskade min BM till mig i örat;

"Du är så stark, nu visar vi kroppen hur stark du är. Ta emot värkarna, omfamna de. Spänn inte dig, håll inte andan, bara ta emot de. Han vill träffa dig mamma."

Jag vaknade till liv, fick mer ork.

Minns det som igår. Varenda ggn en värk kom så andades jag ut ett stort andetag, och spände inte mig alls. Accepterade smärtan istället för att erkänna den, typ. Minns smärtan, men minns även att på något sätt, att det kändes annorlunda när jag inte spände mig och tänkte att det gjorde för ont. efter ytterligare 2 timmar var jag helt plötsligt öppen 10cm. 14 minuter efter det la de honom på mig <3

Hoppas ingen misstolkade min reaktion som att jag blev provocerad. i sånna fall hade jag nog börjat med att ifrågasätta er som valt det.

Alla känner, tycker och är olika. Jag personligen är livrädd för KS. Men vet även att det kan vara tvärtom.

Det här med forums kan bli så fel. Kroppsspråk och toner avgör så mycket. Text kan man tolka som humöret eller känslorna en själv känner (oftast). Vilket ofts orsakar missförstånd :(

Yolo, glömde nämna att nära att det blev KS för att både jag och min son var trötta pch de såg ingen framgång i förlossningen efter de timmar jag varit där och började mig sakta men säkert närma mig dygnet (24timmar).

Så för att inte riskera något ville de ta ut honom innan det gick för långt.

Men det kanske gick att lista ut genom min kortfattade version av min förlossning :)

Samma här. . Jag tryckte på som bara den i slutet där hehe..aa häftigt och föda :)Bergshamra är fint,vi var Där ut och kolla hus oxå :)Hoppas du oxå slipper :)

Från att ha varit i stort sett utan symptom slog illamåendet till igår när jag gick in i v 7. Jag hatar att må illa!
Har skaffat hem seabands. Men har ni några bra tips på vad man kan göra/äta/inte äta. Har svårt att få i mig mat o när jag är hungrig blir det värre. Har lite smått panik just nu...

Otroligt fin berättelse DLR!
Vilken bra barnmorska som kunde peppa dig och säga de förlösande orden.

Förstår dig. Anledningen att jag redan tänker på det är ju för att jag ska ta upp det vid inskrivningen.

Jag hoppas på ytterligare en vaginal förlossning, nu vet jag ju att jag kan. Sonen kom vriden fel med huvuder på sniskan så vart lite komplikationer i samband med förlossningen. Han fick tas ut med sugklocka och yttre press, jag fick klippas några centimeter. Allt läkte fint, 8 veckor efter förlossningen kunde jag o sambon återuppta sexlivet och har inte haft problem alls. Kejsaranitt undviker jag i möjligaste mån :)

Fick ta ett nytt test imorse, känns som jag har hittat på allt, mår ju så bra! Men testet är dubbelt så starkt som förra veckan efter 3 SEKUNDER! Så det känns lite bättre nu.

Skall på möte hos BM idag, spännande!

Häftigt! Hade ju samma grej som dig då, fast eftersom jag hade fått infektion i livmodern mm så blev det då KS efter 25 h värkar. Jag är ändå glad att jag fått uppleva värkar o hela biten med ligga inne på förlossningen, en jäkligt mäktig upplevelse.