Hej!
Här är en tråd för oss som har BF i juni och juli. Vi är några från tråden "Just slutat med p-piller någon fler?" som följs åt här, men andra är självklart också varmt välkomna! 
Presentera er och skriv BF så kommer jag eftersom att fylla på en lista! 
här är en till som vill ha KS, blev det förra gången dock akut KS pga av att jag hade gått 2 veckor över tiden och att dom tre olika igångsättnings försöken inte lyckades så hade jag inga krafter kvar men denna gången vill jag vara lite mer förberedd och ha mer koll vad som ska hända.
Förra gången hade jag varit vaken i 2 dygn och läkaren kom och sa att om en timme ska du snittas och nästa sekund va jag på op.
Har bara fragment av vad som hände det första dygnet i sonens liv då jag var helt slut och med sov, denna gång blir det annorlunda 
.
[quote=75984545][quote-nick]Y o L o skrev 2015-11-10 11:27:59 följande:[/quote-nick]
Nä fy va hemskt. Jag hade skrivit att jag inte tål morfin o liknande, men ingen påpekade att det är det i epiduralen. Det var först när jag skulle snittas som jag fick reda på det. Det förklarade ju varför jag spydde och var halvt död under förlossningen. Och ju sämre jag mådde ju mer Epidural tryckte jag på :)
[/
Det är inget morfin i epidural.
TACK! Kunde inte sagt det bättre :)
Precis som yolo skriver innehåller EDAn morfinliknande preparat, och som sjukvårdspersonal ska man vara observant om en patient reagerat på en opioid för ofta reagerar patienten även på andra läkemedel i samma läkemedelsgrupp (som sufenta). Sen är inte illamående inte ett tecken på att man inte tål morfin, utan bara att man fått en vanlig biverkan av det (endel får mer andra mindre), och beroende på hur kraftigt illamåendet är får man överväga om fördelen är större än nackdelen. Det är inte farligt, som i de fall en patient inte tål ett läkemedel. I yolos fall är det ju brist på information från vårdpersonalen, helt klart. Jag vet inte hur effekten av en EDA med enbart bedövningsmedel och inte någon opioid fungerar vid en förlossning, vilken ev kunde vara ett alternativ?
[quote=75985032][quote-nick]ebe91 skrev 2015-11-10 13:44:53 följande:[/quote-nick]
Precis som yolo skriver innehåller EDAn morfinliknande preparat, och som sjukvårdspersonal ska man vara observant om en patient reagerat på en opioid för ofta reagerar patienten även på andra läkemedel i samma läkemedelsgrupp (som sufenta). Sen är inte illamående inte ett tecken på att man inte tål morfin, utan bara att man fått en vanlig biverkan av det (endel får mer andra mindre), och beroende på hur kraftigt illamåendet är får man överväga om fördelen är större än nackdelen. Det är inte farligt, som i de fall en patient inte tål ett läkemedel. I yolos fall är det ju brist på information från vårdpersonalen, helt klart. Jag vet inte hur effekten av en EDA med enbart bedövningsmedel och inte någon opioid fungerar vid en förlossning, vilken ev kunde vara ett alternativ?
[/
Tack för information, nu är inte EDA aktuellt i mitt fall om det blir en vaginal förlossning vilket jag hoppas på. Vågar inte ta något sådant då barnet kan påverkas negativt.
[quote=75985032][quote-nick]ebe91 skrev 2015-11-10 13:44:53 följande:[/quote-nick]
Precis som yolo skriver innehåller EDAn morfinliknande preparat, och som sjukvårdspersonal ska man vara observant om en patient reagerat på en opioid för ofta reagerar patienten även på andra läkemedel i samma läkemedelsgrupp (som sufenta). Sen är inte illamående inte ett tecken på att man inte tål morfin, utan bara att man fått en vanlig biverkan av det (endel får mer andra mindre), och beroende på hur kraftigt illamåendet är får man överväga om fördelen är större än nackdelen. Det är inte farligt, som i de fall en patient inte tål ett läkemedel. I yolos fall är det ju brist på information från vårdpersonalen, helt klart. Jag vet inte hur effekten av en EDA med enbart bedövningsmedel och inte någon opioid fungerar vid en förlossning, vilken ev kunde vara ett alternativ?
[/
Tack för information, nu är inte EDA aktuellt i mitt fall om det blir en vaginal förlossning vilket jag hoppas på. Vågar inte ta något sådant då barnet kan påverkas negativt.
Enamorada, skulle du vilja berätta lite om hur det är att gå från ett barn till två? Vad har varit svårt, vad har blivit bättre/mysigare kanske?
Jag funderar mycket, är rädd att inte kunna ge den första all tid som jag gör nu. Hon är ju mitt allt, ibland känns det taskigt att skaffa ett syskon. Samtidigt hoppas jag ju att hon kommer ha glädje av sitt syskon hela livet sen.
Enamorada, skulle du vilja berätta lite om hur det är att gå från ett barn till två? Vad har varit svårt, vad har blivit bättre/mysigare kanske?
Jag funderar mycket, är rädd att inte kunna ge den första all tid som jag gör nu. Hon är ju mitt allt, ibland känns det taskigt att skaffa ett syskon. Samtidigt hoppas jag ju att hon kommer ha glädje av sitt syskon hela livet sen.
Jag kan tänka "kommer jag verkligen kunna känna samma kärlek för ett till barn". Har som tur var många kompisar med två barn och ALLA säger att de tänkt exakt så innan men att det kan man. Man får väl extra mycket jobbiga tankar pga hormonerna just nu.
Skönt att man kan få "prata av sig" här.
Jag känner igen mig i mycket av det där, är som att jag har en tyngd inom mig av dåligt samvete mot sonen, att jag väljer att skaffa ett syskon redan (han är ju bara 8 månader!) som att han inte räcker. Samtidigt vet jag ju att dom kommer ha igen det till tusen, sonen kommer aldrig komma ihåg att han varit ensam utan för honom kommer syskonet alltid ha funnits.
Enamorada, skulle du vilja berätta lite om hur det är att gå från ett barn till två? Vad har varit svårt, vad har blivit bättre/mysigare kanske?
Jag funderar mycket, är rädd att inte kunna ge den första all tid som jag gör nu. Hon är ju mitt allt, ibland känns det taskigt att skaffa ett syskon. Samtidigt hoppas jag ju att hon kommer ha glädje av sitt syskon hela livet sen.
Minstingen är ju tre nu. Det skiljer 2 1/2 år emellan dem. Men visst, det är klart att vi kunde ägna lite mer tid till äldsta innan andra barnet kom, han var väldigt intresserad av bokstäver och vi hade ju massa tid att drilla honom Osv. Min man jobbar borta emellanåt och visst har det funnits stunder då jag känt mig otillräcklig men allra mest har såklart både vi och storebror känt oerhörd glädje över lillebror. De har stort utbyte av varandra, leker och lär av varandra Sen bråkar de självklart rätt mycket emellanåt men det hör väl syskonskapet till men det är fint att se hur de bryr sig om varandra och ställer upp för varandra om någon annan är dum eller så. Nu vet jag inte hur gammal din dotter är och om du jobbar eller är föräldraledig men låt säga att du jobbar, då får du ju faktiskt mer tid tillsammans med sin dotter när du är föräldraledig med bebis än om du skulle ha jobbat Det kommer att gå galant ska du se!
Och kärleken räcker definitivt till, den blir bara starkare och växer ännu mer ??