Anonym (:)-(--?:::) skrev 2018-06-03 17:53:13 följande:
Till viss del ger jag dig rätt. Ruist rapport gör ett starkt antagande när den utgår från att flyktingkrisen inte påverkar prognosen. Dessutom redovisar han siffror på drastiskt försämrad integration enligt det sysselsättningsmått han använder och vidare verkar han inte inkludera anhöriginvandringens kostnader vilket i så fall är en stor brist. Jag tycker också att han redovisar för låg procentandel flyktingar av den totala befolkningen när jag jämför med statistik från unhcr och världsbanken.
Trots det tycker jag rapporten känns robust, tillförlitlig och den är välskriven. Kostnaden för genomsnittsinvandraren får dock sägas vara anmärkningsvärt hög (även utifrån den statistik rapporten bygger på).
Dess stora betydelse är dock att det som verkligen avgör den verkliga kostnaden är de dynamiska effekterna av flyktinginvandringen.
Tja, det finns onekligen många sätt att räkna på. Klart är i alla fall att invandringen till Sverige 2017 var cirka 80 tusen individer inkl anhöriginvandring.
Vad gäller de sk "dynamiska" effekterna av denna stora invandring kan man emellertid räkna på lite olika sätt. Jag kan ju tycka att det är lite lögn att räkna in BNP-ökning som orsakats av kraftigt byggande då den till stor del är lånefinansierad. Likaså att kostnaderna för rättsväsende, polis och sjukvård som går upp. Klart är i alla fall att man måste räkna BNP/Capita när man jämför. Man bör också justera för faktorer som inte ökar välståndet, men väl BNP:n.
Sedan måste man förstås beakta alla direkta och indirekta kostnader för flyktinginvandringen, såsom anslag till Migrationsverket. Sedan finns det förstås också en klick invandrare som får jobb. Alla lever inte på bidrag även om självförsörjningsgraden naturligtvis är mycket låg. Allt sammantaget kommer man i alla fall att finna att invandringen kostar betydligt mer för samhället än vad den ger tillbaka i form av samhällsekonomiska intäkter.
