Immigration/invandring/flyktingar - varför?

Intressant! 44% av dem födda 1989 med svenska föräldrar har påbörjat högskolestudier, jämfört med 46% av de med utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund betyder att man själv är född utomlands, eller att båda ens föräldrar är det.

www.uka.se/om-oss/publikationer--beslut/statistiska-meddelanden/statistiska-meddelanden/2016-05-24-svensk-och-utlandsk-bakgrund-for-studenter-och-doktorander-2014-15.html

www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-eso-rapport-flyktinginvandring-en-kostnad-for-sverige

Under torsdagen presenteras en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, som studerat sysselsättningsnivån hos flyktingar mellan 1983 och 2015. Studien visar bland annat att integrationen av flyktingar gradvis försämrats under perioden, och att en genomsnittlig flykting utgör en kostnad på 74 000 kronor per år för de offentliga finanserna.

Rapporten är skriven av Joakim Ruist vid ESO, en självständig kommitté under Finansdepartementet med uppdrag att ge underlag för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut.

Jag gillar Ruist.  Siffran är nog inte heller långt ifrån hans tidigare uträkningar. Det var intressant att lyssna på debatten i SVT där Ruist slog fast att även svenskfödda kan bli en nettokostnad för samhället. Det gäller svenskfödda som under hela sitt liv jobbar i ett låglöneyrke eller som är arbetslös i perioder.  Det är således framförallt låga (skatte) intäkter och inte höga kostnader som avgör om du och jag eller flyktingen kommer blir en kostnad eller intäkt för samhället. 

Kostnad eller intäkt? Antar att du menar om intäkterna är större än kostnaderna?

Vad gäller utomeuropeiska invandrare vet vi hur det förhåller sig med den saken. De blir aldrig samhällsekonomiskt lönsamma i och med att bidragsberoendet är för stort, sysselsättningsgraden för låg, de är ofta föremål för olika former av anställningsstöd som alltför sällan leder till något varaktigt arbete.

Nej jag menar kostnad eller intäkt.  När det gäller vilka invandrare som kommer i arbete så har flyktingar från Etiopien, Eritrea och forna Jugoslaven haft lättats att etablera sig på arbetsmarknaden. 

 

Självklart påverkar även kostnaderna i hög grad.

Intressant och något att begrunda är också att många av låglöneyrkena finns inom den offentliga sektorn...

Bland allt jag läser läste jag någonstans att det skulle kosta 4,5 miljarder kronor/år i Sverige att höja svenska fattigpensionärers inkomst till en anständig nivå. 

Så att de kommer över gränsen för vad som EU anser vara pensionär + fattig.

Siffran bygger inte på forskning utan vad var en ekonom (högskoleutbildad) uppskattat. Så ta den inte för att vara 100 % exakt.

Dock värt att ha i tankarna när det pratas om vad statliga pengar hamnar.

Nu är du löjlig. Alla grupper betyder både kostnader och intäkter. Stämmer är ju att olika grupper av invandrare har visat sig mer eller mindre svårintegrerade. Flyktingar från Somalia har ofta mycket bristfällig utbildning. Många är analfabeter, men även flyktingar från Afghanistan har oerhörda problem. Gemensamt har de att de aldrig någonsin kommer upp i 85% sysselsättningsgrad som snittet i den arbetsföra befolkningen uppvisar.

Intressant intervju... som jag nu transkriberat:

*Inslag med Sandro Scocco (S)*

SVT: Ja, Joakim Ruist, vad säger du om den kritiken?

JR: Jag förstår inte att det skulle ha funnits någon kritik i det han sa där.

SVT: Det han menar är ju att en svenskfödd som kör taxi eller jobbar i restaurang eller andra lågavlönade yrken då betalar mindre skatt och alltså också är en minuspost för svenska staten.

JR: Ja?

SVT: Så varför behöver man då utreda just flyktingar?

JR: För att det är en politisk fråga hur stor flyktinginvandringen ska vara. Det är inte en politisk fråga om vi ska ha få eller många taxichaufförer i Sverige.

SVT: Nej just det, men frågan är väl... det är inte att de är flyktingar som gör att de är en minuspost utan att de jobbar i låglöneyrken.

JR: Ja, eller kanske inte jobbar alls i stor utsträckning. Visst är det så.

SVT: Sen finns det ju andra som menar att det finns en samhällsekonomisk vinst med flyktingar och med invandringen, att de jobbar i branscher som har svårt att få tag på arbetskraft. Har du tagit hänsyn till det eller hur ser man på det?

JR: ?

SVT: Att det finns en samhällsekonomisk vinst med invandringen.

JR: Jag tror att det är svårt att säga att det finns en samhällsekonomisk vinst med flyktinginvandringen. Det betyder inte att vi inte ska ha en flyktinginvandring för vi har den inte av ekonomiska skäl utan vi har den av humanitära skäl och så medför den en ekonomisk kostnad.

SVT: Men är det en parameter som du har med i ditt underlag när du kommer fram till att flyktinginvandringen är en kostnad?

JR: Nej, jag tittar på den offentligfinansiella omfördelningen till flyktingpopulationen. Jag tittar inte på i vilken utsträckning de jobbar i nåt som är bristyrken eller så, nej.

SVT: Det här är ju en het fråga nu i valrörelsen. Tror du att den kommer användas i valrörelsen den här rapporten?

JR: Det tror jag kanske inte så mycket. Jag vet inte vad mer jag ska säga om det.

SVT: Jag bara undrar om det är sånt som du har liksom tänkt och tagit hänsyn till när du gör en sån här rapport som ju förmodligen kommer bli kontroversiell?

JR: Det... Jag vet inte om jag... Ska jag tänka på... hur den kan komma att användas i valrörelsen?

SVT: Det är inte din uppgift helt enkelt?

JR: Om det finns en fråga där människor efterfrågar kunskap och jag levererar kunskap så tror jag att jag gör nånting bra. Om sen vissa vill använda det som slagträ för det ena eller det andra... jag tror att nettoeffekten av att försöka komma med kunskap i frågor som debatteras är en bra sak.

Tre års gymnasieutbildning (inklusive andra kostnader) för 9000 afghanska unga män utan asylskäl kostar väldigt mycket - och eftersom de ska skickas tillbaka efter studierna får vi inte tillbaka pengarna i form av framtida skatt. Bara förlust med andra ord!

Ruist nämnde kort att flyktingmottagande är inte något vi gör av ekonomiska skäl utan av humanitära, men det är såklart ändå viktigt att känna till kostnaden - som fram till nu har varit ett tabubelagt ämne.