Ja vadfan? Många har måttligt till väldigt skitit hemma, disk i drivor, grusiga mattor, damm, möglig mat i kylen. De med katter är värst, katthår överallt, ostädade luktande äckliga lådor. Fyfan. Hur kan folk trivas att leva i sin egen och sina djurs skit? Nä man måste inte ha sterilt hemma men man kan väl hålla det viktigaste någorlunda rent, dvs kök och badrum.
Får man ingen hjälp av övriga i familjen ger man upp tillslut... Jag hade det så.. Mitt ex var fenomenal på att dra ner med sjukt dålig på att städa undan efter dig... Levde i kaos även om det inte var skitigt men man orkar inte Plocka, plocka, plocka själv hela tiden... ....
Min nuvarande man är mer prydlig och jag lever i en helt annan miljö.....
Exet däremot har en liknande sambo så hemma där är det alltid total kaos och jag tar helst inte av mig skorna när jag går in en sväng....
Känner igen precis! Har dessutom en son som är extremt ordningssam av sig och mår väldigt dåligt av att det är stökigt, medan andre sonen är som en orkan, precis som sin far. De släpper saker där de står och tar inte upp dem igen, jag städar och den ordningsamme sonen hjälper till när han inte skäller på oss andra för hur det ser ut.
Nu har vi nyligen separerat och vårt hem ser äntligen ut som ett hem och inte en soptipp. Betydligt enklare med bara en orkan i huset och dessutom på deltid ;)
Man kan inte-bokstavligt
Man ids inte
Man bryr sig inte
Oftast är det väl en kombination av alla tre orsaker. Och vad det sen beror på kan ju ha massor med orsaker. Hur man är uppfostrad,hur man är som person,om man har nån diagnos o.s.v. Jag hade en kompis med 5 barn som aldrig gjorde nåt hemma. Det såg ut som kriget i Beirut gånger tusen ungefär! Hon ansåg att ta hand om barnen var det viktiga, men i det ingår ju att de ska kunna gå över golvet riskfritt,inte riskera sjukdomar av en skitig ingrodd toa (jag skurade alltid innan jag satte mig på den!),inte riskera matförgiftning av mat som stått framme i timmar o.s.v. Hennes man hann helt enkelt inte ta hand om hela hemmet efter att ha jobbat 8 timmar per dag.
Men nej, får man sådana besvär är man ju överkänslig/allergisk mot katter eller kvalster. Vanliga kattägare utan allergier blir inte dåliga av sina katter.
Fast nej, det kan man bara få av utekatters bajs och inte ens då är det särskilt vanligt. Varför hatar du katter?
Värsta med att vara hos kattägare är den ständiga brist på vädring samt att de flesta är helt gränslösa. Bristen på vädring gör att det ständigt luktar instängt och gränslösheten är att katterna är överallt. Katter på diskbänken när man tillagas, katter på köksbordet när mat äts, katter på tallriken, katter på fisken . Seriöst, katter slickar sig i rumpan och står i bajslådor med jämna mellanrum, jag vill inte ha det i min mat.
Mitt liv i ett nötskal.
Min man har adhd och kan få ett ryck att städa typ 2 ggr/år. Själv städar jag konstant men det hinner i stort sett bli lika stökigt eller värre under tiden. Vi har 3 barn och uttrycket "att städa med barn är som att skotta snö i en snöstorm" stämmer väldigt bra.
Vi bor trångt och har för mycket grejer för ytan.
Att jag själv dessutom hatar att städa och troligen har add (har väldigt svårt att komma mig för att börja saker samt avsluta saker) gör inte saken bättre.
Hade en väninna hos mig. Hon sa att nu förstår hon vad jag menar, efter att ha varit hemma hos mig när det var städat och under tiden hon var där såg hon hur det blev stökigare och stökigare.
Somliga hundägare är inte långt efter kattägarna. Jag dör inte av lite hår, men hos somliga djurägare känns det som man inte kan röra sig utan att röra upp moln av hår. Sockarna ser ut som ulltofflor efter att man gått några steg. Man sitter på helst på trästolar istället för stoppade möbler. Om man ska äta eller dricka något kollar man alltid på porslinet och besticken att det inte finns något hår.
Kattlådorna stinker alltid. Jag tror inte kattägarna känner lukten, för de har blivit så vana vid den. Det kan vara mer eller mindre, men hos somliga tåras ögonen av lukten.
Men jag kan ju välja att inte gå dit (och det väljer jag ofta) och istället träffas på neutral plats eller hemma hos mig (vilket betyder att jag får städa lite hår hemma hos mig en stund oavsett om pälsdjuret varit med eller inte). Jag förstår att man älskar sina djur, i sitt eget hem får man göra som man vill. Besökare får ta skeden i vacker hand, det är ju inte så att man inte vet att dom har djur.
Värst är när man kommer hem till en ny bekantskap (som inte har djur) och som ytligt sett framstår som vem som helst. Och så kliver man in i en mardröm av flottiga bord, toaletter som inte rengjorts på månader och kök som borde utdömts som sanitära olägenheter. Sängkläder som gulnat av svett och kroppsfett och stinker på flera meters håll.
Lite damm på listen, grus på golvet i hallen eller leksaker under rumsbordet är inget att prata om, men ingrodd smuts är nåt heeeelt annat.
Två av mina systrar har katt.
Hos min storasyster är de INTE på diskbänken, det är rent och snyggt och luktar fräsht för hon har nät i alla vädringsfönster.
Hos min lillasyster luktar det piss, unket och katterna är ÖVERALLT. Disken når nästan takfläkten.
Jag har två hundar, jag är pedant, rollar soffan dagligen och dammugar 5-6 grr/vecka.
Det har nog mer att göra med personligheten än med husdjuren..
Hahaha, sicken tråd!
Alltså, mitt hem varierar mellan det totala kaoset och nitisk jävla überordning och allt däremellan.
Faktorer som påverkar detta:
Hur mycket jag jobbar (då jag jobbar extrapass kan det bli många långa timmar hemifrån)
Hur jag mår i min pms
Hur mycket mat jag lagat hemma
Hur mycket maken lagar mat och är hemma.
Sjukdom
Besökare
Säg att en sjukhelg efterföljs av en lång jobbevecka med nattpass och maken också jobbar samt att vi bara sover hemma = oftast totalt kaos som tar en hel dag att röja upp.
Om jag har lite klienter, maken frivecka och båda är pigga och friska så är det troligast både rent och plockat.
Sen är det bara att variera dessa två teman i olika kombinationer och utfall :)
. Seriöst, katter slickar sig i rumpan och står i bajslådor med jämna mellanrum, jag vill inte ha det i min mat.
Jag äter inte människokött ...