Ansvar för bonus?

Jag beter mig inte illa som vissa andra tonåringar, iaf vad jag har fått höra. Jag har aldrig varit respektlös eller så mot mina föräldrar. Vi har en väldigt stor respekt gentemot varandra. Jag har tex aldrig bråkat med min pappa eller hans fru för att det har inte funnits nått att bråka om. När ja är hos pappa kommer jag oftast dit lite hur som. Och det har aldrig varit nått problem. Sitter min pappas fru i köket o har en bjudning så sitter jag oftast med när ja kmr dit. Inte för att ja på något sett vill. Men hon försöker göra det bästa för mig, även fast att hon inte riktigt förstår vissa andra grejer. Men hon gör det för min pappas skull, för hon älskar honom. Jag har aldrig gjort en röra o sen inte städat upp efter mig. Jag är uppfostrad på ett väldigt fint sätt och att städa mitt hem (vart jag än går) det är en väldigt naturlig del för mig. Jag storstädar ofta med mamma o hjälper till med allting, för att jag är uppfostrad så. (Jag älskar även att städa för den delen.) i min familj är allt väldigt "kliniskt rent" och har man växt upp så vill man inte ha de på något annat sätt. Skulle ni se mig på riktigt så skulle ni förstå hur vi fungerar. Ja är inte som alla andra 16-åringar. (Inte för att det är något fel på dom eller på mig!) men egentligen är alla 16-17 åringar i våran familj väldigt ansvarstagande och att städa är inget problem alls. Min pappas fru är hemmafru så det är alltid lagat när jag kommer dit, inget jag har bett om eller så. Det bara funkar så där. Hemma så är det oxå mamma som lagar maten, när vi har kommit från skolan (jag kommer hem tidigast) så städar jag undan från morgonen, förbereder tills mamma kommer hem o sen när alla har kommit hem så sitter vi och har en stor familjemiddag o pratar om dagen o hänger, så ser varje dag ut (vi har en tradition med middagen att man ska umgås o prata) säkert inte bara vi. Men iaf, efter middagen fortsätter "hängandet" på soffan eller så kommer det släkt o vänner hem till oss eller så drar vi nånstans. Vi är en väldigt spontan familj. Men nu till din fråga, om jag någonsin skulle bete mig illa mot pappas fru (vilket jag aldrig skulle göra pga att jag har för mkt respekt för mig SJÄLV,) så skulle hon väl tycka det är konstigt, o fråga varför jag beter mig så, då skulle jag nog sätta mig ner o prata med henne. Men det har aldrig hänt.

Hej! Kom upp en diskussion här hemma och jag blev nyfiken på hur ni andra har det. Hur mycket ansvar har ni för era bonusbarn? Har ni själva fått ta för er eller har ni redan från början förväntas ta stor ansvar? Vad gör ni för bonus och vad gör ni inte? Vill ni ha mer/mindre ansvar för bonus? Vilket ansvar tycker ni man borde ha för ett bonusbarn?

Lagar jag mat så lagar jag även till bonus såklart. Tvättar jag så tvättar jag även bonus kläder. Lämnar väldigt sällan på förskola, bara vid krissituation. Detsamma gäller att vara själv med bonus. Men där går ungefär gränsen. Skulle aldrig få för mig att städa bonus rum, ta ansvar för att bonus kommer till förskola eller göra saker på egen hand med bonus.

Vad har ni för ansvar för ert bonusbarn?

Förstår vad du menar, fel utav mig att säga att alla ska ta sig i kragen. O förstår att jag låter lite lullig. Men såna här frågor är väldigt provocerande enligt mig. Vill att alla barn ska känna sig trygga o bra med sina bonusar. Därför jag står upp för dom barnen så mkt..

Förlåt att jag frågar en extra gång. Är du bonusförälder? Hur funkar det hos er?

Ja är glad att det fungerar för er! Tror nog din bonusdotter är glad och mår bra. Alla har ju det olika. Det här med barnfri tid/barn tid förstår jag oxå, men hos oss är det ju barnfri tid när mamma o bonuspappa går ut o äter eller om dom hittar på nått en kväll. Men vi barn är alltid hemma. Det är alltid minst ett barn hemma iaf. Att sova borta gillar vi inte. Men intressant att höra hur andra har det! Livet är så olika :) på ett bra sätt