Hatar min bonus

Precis, skulden ligger hos ts man.

Exakt!

Han bör uppfostra sitt barn bättre.

Det är det ni som har sagt, vi körde bara på samma resonemang. Ts har rätt att tycka att barnet är utomstående och inte ingår i hennes familj och barnet har rätt att tycka att ts är utomstående och inte ingår i hennes familj. Inget oschysst alls, samma premisser. Skillnaden är att ts hade ett val att flytta in i en familj och vara utomstående.

Du måste ha missförstått. Skulden ligger på ts enligt mig.

Fast ts räknas inte som utomstående eftersom att mannen räknas som TS familj (dom är sambos)

Fast hon är ju inte utomstående. Alla är ju en del av hushållet men hur man sedan definierar varandra kan se olika ut. Jag tror inte att det är ovanligt att exempelvis bonusföräldern inte känslomässigt ser barnet som en del av sin familj, men att barnet gör det. Det ena är inte bättre eller sämre än det andra och man måste tillåta barn att känna såsom de vill. Alla är en del av varandras hushåll och barnen har automatiskt en beroendeställning inför de vuxna i det, biologiska eller ej. 

Mitt bonusbarn brukar rita teckningar på dagis av henne, hennes mamma, hennes pappa och jag och säga "detta är min familj". Ska jag säga "apapaaap, vi är inte familj bonus!" eller ska jag låta det bero? Självklart låter jag det bero, skulle aldrig ta från henne den känslan av trygghet som hon har bara för att jag ser saker på ett annat sätt. Tilläggas kan att barnets mammas kille knappast står med. Men då bor barnet till ca 90% hos oss så det är ju knappast konstigt.

Normalt sett löser man praktiska problem som att köpa en extra laddare och låta flickan använda ipaden på sitt rum, eftersom hon ändå tycks få använda den fritt i alla andra rum. Men det verkar ju bara vara symptom på större bekymmer. Att flickan kommer efter in i sovrummet och sen efter igen, kan det inte bero på att hon söker sällskap? Pappan är inte hemma, bonusmamma flyr till stallet eller stänger in sej på rummet. Det skulle kanske funka bättre om du ts ibland läste en saga eller spelade ett spel med henne så att hon fick tillfredsställt behovet att lära känna dej och en sjuårings behov av sällskap.

Men mitt råd är att bli särbos och absolut inte bli gravid innan ni fått er konstellation att fungera. Om din sambo ger upp sin dotter och har henne bara varannan helg för att få ha dej som sambo på heltid - vill du ha en sån man som far till ditt barn? Som ger upp en sjuårig dotter för att hans tjej hatar barnet?

Fast barnet räknas inte som utomstående i så fall för ts sambo och barn är biologisk familj.

Hej TS!

Jag tycker att du har fått många värdefulla råd här - vad du väljer att göra med dem är däremot helt upp till dig.

Mina reflektioner på din trådstart och dina inlägg efter det:

Du och din sambo planerar att sätta ett gemensamt barn till världen in i en familj som inte fungerar. Att fokusera på vems "fel" det är är kontraproduktivt i min mening. det kommer på inget sätt att bli lättare med ytterligare ett barn i hushållet förrän du och bonus kommer överens, att tro något annat är naivt anser jag. Jag ser även en stor problematik med att du och din sambo inte verkar överens med vad som gäller i ert hem för att alla ska må bra; detta inkluderar både dig och din bonus.

Flickan har förlorat sin kärnfamilj, och fått en ny kvinna i både sitt liv och sitt hem. Det tar TID för barn att repa sig och ta till sig den typen av förändringar - det är GIVET att det kommer bli friktion. Jag säger inte att hon INTE är odräglig och bortskämd, jag säger att det är FÖRSTÅELIGT att hon agerar som hon gör. Hon testar dig och du har fått många bra tips här på verktyg du kan ta till för det.

Min starkaste rekommendation är att du och din sambo sätter er ner och verkligen pratar igenom vilka förväntningar ni bägge har på ert liv tillsammans. Ni behöver vars ärliga med varandra fällande vad ni bägge både behöver och förväntar er av varandra.

Och detta innan ni adderar ett till barn i ert nuvarande hem- och familjekonstellation.

Mycket möjligt att det bästa för er just nu är att vara särbos tills dess att relationen mellan dig och bonus är mer harmonisk - det kommer underlätta för er framöver. I mina ögon är det tydligt att det har gått för fort fram för henne. Jag tror ni behöver backa och börja om. Ifall din sambi inte förstår att det ligger i allas intresse, och framför allt för hans dotter, så tycker jag det visar på en omognad som åtminstone skulle få mig att tveka på om jag verkligen vill ha barn med honom. Åtminstone så länge han inte greppar det. Han och bonus kommer för alltid vara länkade till dig ifall ni får barn ihop - vill du att din framtid ska vara såhär för alltid? Kanske tom värre? Eller vill du att den ska vara harmonisk och glädjefylld?

Jag tror att du har en genuin önskan inom dig att detta ska bli bra, annars hade du inte tagit ett sådant ansvar över din bonus som du har.

Det är upp till dig, TS. Oavsett vems "felet" är just nu.

Lycka till!

Barnet räknas som utomstående för Ts vilket inte mannen gör.