• West50's

    Bf sept 2017

    Hejsan! Några mer som vill följas åt om allt går vägen.. om de är rätt beräknad så har ja fått vårat till 6 sep ???? Vi bor i västra Götaland!!

  • Svar på tråden Bf sept 2017
  • erijon

    Nu har jag en fråga och jag är lite rädd.. men kanske helt i onödan.
    Jag vaknade strax innan kl 8 av smärta i magen.. kan inte beskriva det riktigt, det gör ont. Ibland blir magen hård, ibland INTE. Kan absolut inte ligga på rygg, känns som att jag kvävs. Plötsligt kommer som mensvärk, känner att jag behöver göra nummer 2. Det går.

    Smärtan sitter typ i hela magen och går bak not ryggen. Ibland avtar den DN kort stund (tänkte på värkar..) men känns nästan som den sitter i mest hela tiden sedan dess. Är ändå en timma sedan nu.

    Bebis rör sig. Mår illa av det hela. Brukar ju få sammandragningar av att gå eller vara aktiv överhuvudtaget. Brukar få som mensvärk mellan varven.. men såhär? Vad är detta?
    Funderar på att ringa förlossningen och rådfråga men känner mig så jäkla larvig. Är ju säkert inget som har med bebis att göra. Eller? Jag vet inte själv.

    Om det är svaga värkar så kanske det påverkar tappen.. hur mycket gör det? Sålänge det inte drar igång på riktigt alltså. Är i vecka 33.

  • Juliii86
    erijon skrev 2017-08-08 09:00:04 följande:

    Nu har jag en fråga och jag är lite rädd.. men kanske helt i onödan.
    Jag vaknade strax innan kl 8 av smärta i magen.. kan inte beskriva det riktigt, det gör ont. Ibland blir magen hård, ibland INTE. Kan absolut inte ligga på rygg, känns som att jag kvävs. Plötsligt kommer som mensvärk, känner att jag behöver göra nummer 2. Det går.

    Smärtan sitter typ i hela magen och går bak not ryggen. Ibland avtar den DN kort stund (tänkte på värkar..) men känns nästan som den sitter i mest hela tiden sedan dess. Är ändå en timma sedan nu.

    Bebis rör sig. Mår illa av det hela. Brukar ju få sammandragningar av att gå eller vara aktiv överhuvudtaget. Brukar få som mensvärk mellan varven.. men såhär? Vad är detta?
    Funderar på att ringa förlossningen och rådfråga men känner mig så jäkla larvig. Är ju säkert inget som har med bebis att göra. Eller? Jag vet inte själv.

    Om det är svaga värkar så kanske det påverkar tappen.. hur mycket gör det? Sålänge det inte drar igång på riktigt alltså. Är i vecka 33.


    Du ska inte känna dig larvig över det, tycker du ska ringa ändå och rådfråga. Allt som rör dig och bebisen är det bra att fråga. Sen är det också bra att du ringer än att gå runt och vara orolig över vad det kan vara. Så ring!Glad Dom vet ju bättre vad det kan vara.
  • Fiansess
    erijon skrev 2017-08-08 09:00:04 följande:

    Nu har jag en fråga och jag är lite rädd.. men kanske helt i onödan.

    Jag vaknade strax innan kl 8 av smärta i magen.. kan inte beskriva det riktigt, det gör ont. Ibland blir magen hård, ibland INTE. Kan absolut inte ligga på rygg, känns som att jag kvävs. Plötsligt kommer som mensvärk, känner att jag behöver göra nummer 2. Det går.

    Smärtan sitter typ i hela magen och går bak not ryggen. Ibland avtar den DN kort stund (tänkte på värkar..) men känns nästan som den sitter i mest hela tiden sedan dess. Är ändå en timma sedan nu.

    Bebis rör sig. Mår illa av det hela. Brukar ju få sammandragningar av att gå eller vara aktiv överhuvudtaget. Brukar få som mensvärk mellan varven.. men såhär? Vad är detta?

    Funderar på att ringa förlossningen och rådfråga men känner mig så jäkla larvig. Är ju säkert inget som har med bebis att göra. Eller? Jag vet inte själv.

    Om det är svaga värkar så kanske det påverkar tappen.. hur mycket gör det? Sålänge det inte drar igång på riktigt alltså. Är i vecka 33.


    Fram till vecka 34+ så stoppar man förlossningen om man kan så ring och rådfråga! Ju tidigare man kommer in desto lättare är det att ev stoppa. I v 32+ är det fortfarande tidigt för bebis att komma och det blir några veckor inlagda för mognadens skull. Jag hade ringt! <3 Kan vara bara kraftiga sammandragningar men dumt om det inte är det. Lycka till!
  • Smus81
    erijon skrev 2017-08-08 09:00:04 följande:

    Nu har jag en fråga och jag är lite rädd.. men kanske helt i onödan.
    Jag vaknade strax innan kl 8 av smärta i magen.. kan inte beskriva det riktigt, det gör ont. Ibland blir magen hård, ibland INTE. Kan absolut inte ligga på rygg, känns som att jag kvävs. Plötsligt kommer som mensvärk, känner att jag behöver göra nummer 2. Det går.

    Smärtan sitter typ i hela magen och går bak not ryggen. Ibland avtar den DN kort stund (tänkte på värkar..) men känns nästan som den sitter i mest hela tiden sedan dess. Är ändå en timma sedan nu.

    Bebis rör sig. Mår illa av det hela. Brukar ju få sammandragningar av att gå eller vara aktiv överhuvudtaget. Brukar få som mensvärk mellan varven.. men såhär? Vad är detta?
    Funderar på att ringa förlossningen och rådfråga men känner mig så jäkla larvig. Är ju säkert inget som har med bebis att göra. Eller? Jag vet inte själv.

    Om det är svaga värkar så kanske det påverkar tappen.. hur mycket gör det? Sålänge det inte drar igång på riktigt alltså. Är i vecka 33.


    Hur gick det för dig? hoppas att du ringde.
  • erijon

    Hej på er.
    Jag ringde inte förlossningen pratade däremot med sjuksköterska som är väldigt erfaren av gravida mm.
    Jag avvaktade med alvedon, dusch och vila.

    Det gick över. Pratade med min barnmorska om det igår, hon tyckte jag gjorde rätt och menade att det lät mer som tarmarna än bebis. För nästan ALLT som "går över" utan åtgärd från sjukhus är ofarligt. Förstår att hon kan ha väldigt fel, men ändå ville hon inte undersöka mig heller.

    Inget liknande sedan dess. Ringer såklart in om det sker igen, för då tror jag inte på tarmarna. Bara haft vanliga, icke regelbundna sammandragningar sedan dess! :)

    Igår hos BM var SF :32cm (vecka 32+2).
    Plus 10kg sedan plusset i januari.
    Blodsocker 4,6
    Blodtryck :121/68 och bebis hjärtljud :140

  • erijon

    Jag känner mig SLUT. Vecks 34 på måndag men känner att jag kommer vara och alltid vart gravid. Jag är sååå trött i kroppen nu. Helt matt. Varenda rörelse i magen gör såå ont förutom om jag ligger ner på sidan helt avslappnad. Speciellt på kvällarna är det väldigt mysigt och så. Men dagtid och i upprätt läge är det sjukt smärtsamt nästan alltid.

    Min 6åring blir ledsen för att jag inte orkar göra massa saker och när vi väl "gör saker" så orkar jag så kort stund eller så får han görs mycket själv. Känner mig elak och dålig.. han är ändå väldigt duktig på att fixa själv och hjälpa till. Men i dessa stunder känner jag mig dålig.
    Har ju bonusen på 5,5år varannan vecka också, och under sommaren har det gått jättebra. Dem leker så bra ihop. Snart börjar förskola och skolan för min stora. Det blir mer tid att hinna vila för mig.

    Försöker delta i saker som jag verkligen kan typ rita/måla, pyssla eller pussla. Men det är svårt med bonusen. Han gillar inte sånt, har inte viljan eller tålamod att lära sig..

    Idag fick min lilla kille ett pussel på 200bitar som han ska roa sig med. Med världskartan. Han vill bara slita upp det och börja nu! :D Men imorgon ger han upp när "lillebror" kommer och vägrar lägga pussel.

    Vad gör man mer? Hur får man ork? Mår inte dåligt är bara helt SLUT. Aå jag skulle kunna somna när jag kör bil. Nästan dygnet runt.

  • Fiansess

    Jag vilar så mycket jag kan. Vi är mycket på stranden med andra barn så barnen kan roa sig och jag bara vara. Annars blir det mycket kompislek just nu och så får de hjälpa till en hel del med ex tvätt och städ. Det har de förvisso alltid gjort men lite extra nu när jag är otymplig och trött ;).

    Har de kompisar hemma vet även kompisarna att jag lägger mig då o då och det är inga bekymmer.

    Kan inte ge mer tips än att bara försöka vila så mycket du kan. Kroppen behöver det! Mycket händer nu och snart är bebisarna här :).

  • Smus81
    erijon skrev 2017-08-10 15:23:35 följande:

    Jag känner mig SLUT. Vecks 34 på måndag men känner att jag kommer vara och alltid vart gravid. Jag är sååå trött i kroppen nu. Helt matt. Varenda rörelse i magen gör såå ont förutom om jag ligger ner på sidan helt avslappnad. Speciellt på kvällarna är det väldigt mysigt och så. Men dagtid och i upprätt läge är det sjukt smärtsamt nästan alltid.

    Min 6åring blir ledsen för att jag inte orkar göra massa saker och när vi väl "gör saker" så orkar jag så kort stund eller så får han görs mycket själv. Känner mig elak och dålig.. han är ändå väldigt duktig på att fixa själv och hjälpa till. Men i dessa stunder känner jag mig dålig.
    Har ju bonusen på 5,5år varannan vecka också, och under sommaren har det gått jättebra. Dem leker så bra ihop. Snart börjar förskola och skolan för min stora. Det blir mer tid att hinna vila för mig.

    Försöker delta i saker som jag verkligen kan typ rita/måla, pyssla eller pussla. Men det är svårt med bonusen. Han gillar inte sånt, har inte viljan eller tålamod att lära sig..

    Idag fick min lilla kille ett pussel på 200bitar som han ska roa sig med. Med världskartan. Han vill bara slita upp det och börja nu! :D Men imorgon ger han upp när "lillebror" kommer och vägrar lägga pussel.

    Vad gör man mer? Hur får man ork? Mår inte dåligt är bara helt SLUT. Aå jag skulle kunna somna när jag kör bil. Nästan dygnet runt.


    Säger som ovanstående. Vila så mycket du kan. Jag har en 12-, 7- och 6-åring här hemma. 12:an ser man knappt röken av 7- och 6-åringen kan knappt vara i samma rum utan att slå ihjäl varann (det kan ju vara så att mammans tålamod smittar av sig ????). Löser dagarna med kompislekar. Då löser sig mycket av sig själv och man får möjlighet att koppla av och bara ligga å vila. Är själv inge särskilt rörlig av mig längre, då jag har fogar och ljumskar from hell och trycket ner är inget att skoja om. Får liksom ta ett steg i taget. Har också släppt mycket mer på "spelregler" och iPad å Tv-spel kan vara en skänk från ovan.
    Ser ljuset i tunneln nu. Bedömning för igångsättning den 23:e, så kanske blir det en augustibebis trots allt...
  • erijon
    Smus81 skrev 2017-08-11 13:16:56 följande:
    Säger som ovanstående. Vila så mycket du kan. Jag har en 12-, 7- och 6-åring här hemma. 12:an ser man knappt röken av 7- och 6-åringen kan knappt vara i samma rum utan att slå ihjäl varann (det kan ju vara så att mammans tålamod smittar av sig ????). Löser dagarna med kompislekar. Då löser sig mycket av sig själv och man får möjlighet att koppla av och bara ligga å vila. Är själv inge särskilt rörlig av mig längre, då jag har fogar och ljumskar from hell och trycket ner är inget att skoja om. Får liksom ta ett steg i taget. Har också släppt mycket mer på "spelregler" och iPad å Tv-spel kan vara en skänk från ovan.
    Ser ljuset i tunneln nu. Bedömning för igångsättning den 23:e, så kanske blir det en augustibebis trots allt...
    Ja jag kan tänka mig. Också släppt på gränserna för tv och spel.

    Härligt med bedömning för igångsättning. När är du beräknad och vilken vecka är du i nu?

    Jag är helt ärligt så jäklq trött på att vara gravid nu. Fy FAN rent ut sagt.
    Inte blir det bättre med den vidriga matvägran sexåringen bedriver här hemma. Är så slut på ideer och tålamodet tryter.. usch och fy. Orkar knappt ens säga åt honom att äta, eller ens erbjuda mat längre. Helt lönlöst.
  • Fiansess
    erijon skrev 2017-08-11 13:25:06 följande:
    Ja jag kan tänka mig. Också släppt på gränserna för tv och spel.

    Härligt med bedömning för igångsättning. När är du beräknad och vilken vecka är du i nu?

    Jag är helt ärligt så jäklq trött på att vara gravid nu. Fy FAN rent ut sagt.
    Inte blir det bättre med den vidriga matvägran sexåringen bedriver här hemma. Är så slut på ideer och tålamodet tryter.. usch och fy. Orkar knappt ens säga åt honom att äta, eller ens erbjuda mat längre. Helt lönlöst.
     Min 7-åring är lika, tycker inte om något - inte ens glassen han fick på stan idag :P. Jag försöker andas och räkna till 3 men det är lättare sagt än gjort. Jag tjatar inte längre - vill han inte äta så erbjuds inget annat utan han får vänta till nästa mål. Lite mer gnälligt då med hungrigt barn såklart, men då får han ta en frukt i väntan. Det är ju tyvärr perioder de bara ska gå igenom, de flesta <3
    Smus81 skrev 2017-08-11 13:16:56 följande:
    Säger som ovanstående. Vila så mycket du kan. Jag har en 12-, 7- och 6-åring här hemma. 12:an ser man knappt röken av 7- och 6-åringen kan knappt vara i samma rum utan att slå ihjäl varann (det kan ju vara så att mammans tålamod smittar av sig ????). Löser dagarna med kompislekar. Då löser sig mycket av sig själv och man får möjlighet att koppla av och bara ligga å vila. Är själv inge särskilt rörlig av mig längre, då jag har fogar och ljumskar from hell och trycket ner är inget att skoja om. Får liksom ta ett steg i taget. Har också släppt mycket mer på "spelregler" och iPad å Tv-spel kan vara en skänk från ovan.
    Ser ljuset i tunneln nu. Bedömning för igångsättning den 23:e, så kanske blir det en augustibebis trots allt...

    Åh så spännande!! Berätta mer, varför ska du bli igångsatt tex?

    Jag ska till förlossningen på måndag för mitt första samtal ang rädslan att föda hemma. Det enda jag vet är att bm i telefon sa att det blir täta kontroller from vecka 38 och att de gärna vill ha bebis i magen till vecka 39. Antar att de syftar på igångsättning, min bm på mödravården tycker helt klart det så de har koll på mig denna gången eftersom mina bebisar uppenbarligen har väldigt bråttom...


    Men vi fårse vad som sägs på måndag, det kanske inte alls är vad de vill...eller jag. Skrämmer mig lite att vara på förlossningen från start och att det med en igångsättning känns som en lång och tuff förlossning?

Svar på tråden Bf sept 2017