Umgänget gör att barnet tappar andra nära relationer

Fast vänta lite. Visst träffar jag barnet mer och oftare i och med att barnet bor hos mig. Men pratar vi kvalitetstid att mysa och göra roliga saker på så har jag ju MINDRE tid än pappan. För på våra lediga dagar ska även kompisbiten in big time eftersom den inte finns hos pappan. Har barnet ingen rätt till kvalitetstid med sin mamma för att det finns hos pappan?

Du skriver också att era dagar minskat just för att vännerna blivit viktigare. Det är ju precis det jag ser är behovet. Ändå säger du att det är fel det ni själva har gjort? Har givetvis försökt prata med pappan så att barnet skulle kunna träffa sina vänner även på pappans helger men får ingen respons.

Hur kan umgänget med vännerna gå från varje helg till var 3e månad bara för att barnet är borta varannan helg? Om barnet umgicks med vännerna varje helg förut så kan dom väl umgås varannan helg nu istället. Det är ju jättebra att pappan äntligen tagit upp umgänget med barnet och om de bara träffas varannan helg är det inte konstigt att pappan vill få tid med barnet utan att fara runt till en massa personer just då. 

Visst är det tråkigt om mannen inte ombesörjer att barnet träffar några kamrater de helger barnet är hos pappan, men vad är din lösning? Du kan inte diktera hur pappan väljer att fylla innehållet på sina barnhelger, och lösningen att pappan slutar med vh för att barnet ska få träffa kamrater kommer du inte få igenom. Jag tänker att du därför ska släppa detta, istället för att bli "rättshaverist" när det gäller detta. Du har försökt prata med pappan men han väljer sitt upplägg för sina helger ändå. Inte mycket mer du kan göra. 

När det gäller dina släktingar så anser jag att det ansvaret ligger på dig. Nu innebär ju livet med vh eller vv att man som förälder måste göra avkall på vissa saker i ens umgänge med barnet, så är det bara. Visst är det trist men relationen med en förälder är viktigare än en relation med en kompis, det måste du väl ändå hålla med om?

Du kan ju fortfarande träffa dina kusiner, och upprätthålla relation med kusinbarnen även när ditt barn inte är med, då behöver du inte känna dis så stressad av att behöva träffa dem varje av dina helger. Att du träffar dem (även utan ditt barn) har ju ditt barn också nytta av. Jag har barnen vv och träffar ändå släktingar/vänner med barn när jag inte har mina barn hos mig. Jag ser att detta ger positiva ringar på vattnet åt mitt barn också.

Sen förstår jag inte att barnet gått från att träffa sin kompis varje helg till en gång var tredje månad. På samma sätt som du hunnit med att ombesörja detta varje helg borde det väl gå att ombesörja varannan helg också? jag följer inte med logiken.

Gällande barnens relationer så består ju äkta vänskap även med glesare kontakt. Jag umgås tex fortfarande med en barndomsvän, som jag enbart träffade en gång om året på somrarna under 2-3 dagar under hela barndomen. Hon är fortfarande en av mina allra bästa vänner. 

kan inte ditt barn mejla/ringa/brevväxla med kompisen denne träffar så sällan? Då upprätthålls ett band mellan dem.

Min lösning hade varit att pappan antingen hade delat ansvaret över kompisrelationerna eller att barnet hade varit hos honom var tredje helg och två nätter på vardagarna vecka två.