Varför går folk inte på föräldrarkurser?

Jag tror att man litar lika mycket på sin förmåga idag som för 30-40 år sen. Och sen är det säkert så att utbudet är större idag så möjligheten finns att lyssna och ta till sig mer än vad det fanns då.
Men bara för att man deltar i en studiecirkel med andra föräldrar eller går på en föreläsning behöver man väl inte ta allt man hör för 100% sanning och fakta? Den bedömningen får var och en göra själv.

Jag gick in på vår kommuns hemsida nu, icke storstad kan jag tillägga och vår familjecentral som det kallas hade ett större utbud än jag förstått innan.
Familjecentralen omfattar tex. ungdomsmottagning, öppna förskolan, familjerådgivning och stöd kring barn. Både gentemot skolan (verkar jobba i arbetslagen ute i skolorna, preventivt kring mobbing, vid konflikter i klasser etc) och gentemot föräldrar till barn i olika åldersspann.

Nu kunde man anmäla sig till:

ABC - Alla barn i centrum. Kräver inte att man är i konflikter med barnen utan alla som är intresserade av barns utveckling och föräldraskap är välkomna.

Komet - konkreta redskap för konfliktlösning i vardagen med barn.

Och så fanns en nystartad grupp för föräldrar som inte levde ihop, där man kan diskutera spörsmål kring växelvis boende, vårdnad och den typen av saker som blir aktuell när man som föräldrar valt att inte leva ihop.

Som sagt, man måste inte gå på allt, man måste inte gå på nåt alls om man inte vill. Men att erbjudas möjligheterna att lära sig mer är väl aldrig fel. Jag tyckte att det kändes väldigt generöst!

Personligen anser jag att föräldrakurser borde vara lika  naturligt som babysim, finns alldeles för många föräldrar som verkar ha noll koll på vad de gör men anser sig själva vara jätteupplysta. Vi har en helt generation söndercurlade ungar, bris larmar gång på gång om att det finns många barn som mår dåligt, den psykiska välmåendet hos barn och ungdomar blir sämre och sämre men alla anser sig vara jättebra föräldrar ändå. Hur fan går det ihop?. 

Kanske , kanske inte, det lär man ju aldrig få reda på eftersom dessa förmodligen ratade alla kurser för de anser sig själva vara så välinformerade och smarta. Min poäng är att man sällan kan avgöra själv om man är en bra förälder eller ej. Även dåliga föräldrar anser sig förmodligen vara bra föräldrar.

Så vad är din poäng, att kunskap är sämre än brist på kunskap?

Att det är bättre att folk inte går en kurs än att de går en och riskerar att lära sig något?

Jag menar att de dåliga föräldrarna har betydligt större problem (tex missbruk, personlighetsstörningar, kriminalitet mm) än att det hjälper med en kurs. Lite halvkassa föräldrar kan helt säkert bli hjälpta däremot.