Min pappa tror att han forfarande bestämmer över mig

Det är väl klart att han inte har någon laglig rätt. Det är inte heller vad som diskuteras. Du anser att det är ett sjukt kontrollbehov hennes pappa har, andra föräldrar och "normalt" funtade människor försöker förklara att det är ett sunt beteende han visar. Att det är jobbigt för TS är helt förståeligt, men där får hon ta sitt ansvar och kommunicera med sin pappa för att få ändring. Eller take one for the team så vissa tjafs slipps.

Du å andra sidan häller bensin på elden och bekräftar hennes ilska att det är helt sjukt och vidrigt att han sagt vissa saker som inte alls är konstiga. Förstår varför någon ifrågasatt din ålder.

Man bossar inte runt på vuxna människor om dom inte är dina anställda.

Min farsa är precis sån här och jag ska fylla 45. Han är så övertygad om att han vet bäst att han helt enkelt går omkring och ger folk order.

Jag skulle bryta med honom. Vill han hälsa på dig får han lära sig att respektera dig som självbestämmande vuxen.

Blir så förbannad när jag läser sånt här.

Vad tar om för dåliga beslut? Är det ett dåligt beslut att inte äta frukost eller att inte besöka pappa så ofta som han vill?

Han har inte ställt några ultimatum, inte vad vi vet, nej. Men han försöker styra hennes val och han säger att hon SKA göra det och det och det. Varenda kotte fattar att det blir jobbigt till slut. Ts har inte gjort några utpressningsförsök. Ts säger bara att det är jobbigt att han lägger sig i hennes matvanor, klädsel med mera. Jag förstår henne. Jag skulle känna mig förminskad om min förälder inte trodde att jag klarade av sånt själv.

Går bra att flytta? Tja, hon bor ju hos sin mamma och uppenbarligen funkar det där. Ts är uppenbarligen inte så noga om att vara hos pappan, det är snarare han som vill att hon ska komma dit. Då är det nog han som får skärpa sig om han vill att hon ska komma dit i fortsättningen.

"Att lägga sig i" gör man bara om man måste göra det. Nu handlar det inte om några allvarliga grejer som gör att pappan måste lägga sig i. Dessutom har han ingen rätt att lägga sig i hennes matvanor och klädsel, som sagt. Han kommer ingen vart med det ändå. Han verkar ju inte ha något vidare omdömde han själv.

Det är helt irrelevant så det tänker inte jag svara på.

Sjukt kontrollbehov? Nu lägger du ord i min mun och förstorar upp det hela. Jag har sagt att han verkar ha ett kontrollbehov. Tycker inte att det är sunt att försöka kontrollera såna här simpla saker när det gäller en person som ska klara av det själv. Han måste lätta på trycket.

Kommunicera med sin pappa för att få ändring är väl precis vad hon har gjort. Det står i ts inlägg att han blir arg. Går knappast att föra ett vettigt samtal med en person som blir såpass arg för att han blir ifrågasatt.

Helt sjukt och vidrigt har jag inte alls sagt att det är. Återigen så lägger du ord i min mun och överdriver. Hur gammal är DU egentligen?

Det är ett dåligt beslut att inte äta frukost och ett dåligt beslut att gå runt i genomskinliga toppar.

Uppenbarligen funkar det för TS att hon bor hos sin mamma, men vi vet ingenting om hur det fungerar för mamman att TS bor hos henne.

Som förälder "lägger man sig i" allt som inte fungerar med sina hemmaboende barn. Det är själva jobbspecen på föräldraskap

Då utgår jag från att du är ganska ung, har flyttat hemifrån tämligen nyligen och inte har några egna barn och därför har barnperspektivet. Anonym (SickitUp) har växlat från barnperspektivet till vuxenperspektivet.

Det är väl klart att han inte har någon laglig rätt. Det är inte heller vad som diskuteras. Du anser att det är ett sjukt kontrollbehov hennes pappa har, andra föräldrar och "normalt" funtade människor försöker förklara att det är ett sunt beteende han visar. Att det är jobbigt för TS är helt förståeligt, men där får hon ta sitt ansvar och kommunicera med sin pappa för att få ändring. Eller take one for the team så vissa tjafs slipps.

Du å andra sidan häller bensin på elden och bekräftar hennes ilska att det är helt sjukt och vidrigt att han sagt vissa saker som inte alls är konstiga. Förstår varför någon ifrågasatt din ålder.

Min pappa tror att han forfarande bestämmer över mig

pappa har alltid försökt få sin egen vilja igenom.

Han lägger sig i mycket som han inte har att göra med.

Han lägger sig i saker han inte kan bestämma över och så har det varit långt innan jag blev 18 år.

jag har markerat att jag inte uppskattar när han håller på såhär och att hans kontrollbehov irriterar mig. Han verkar inte fatta.

Allvarliga saker är det väl inte, men det är jobbigt att han behandlar mig som om jag vore typ 10 år.

Det är skillnad på att kontrollera och att be om frukost och klädbyte. Hur pappan yttrat sina önskemål och hur TS reagerat kan vi bara spekulera i, jag har själv en tydlig bild av hur hon förmodligen blivit tvärarg och skrikit ut sin protest. Speciellt om pappan flera gånger påtalat samma saker för henne utan att få respons.

"Såpass arg" har du alltså ingen aning om att han blev. Vi vet inte vilken nivå deras diskussion ligger på, hur länge samma SMÅ bagateller pågått eller hur TS beter sig mot sin pappa.

Jag är 20, har du någonting att säga om det?

Inte? Vad tror du då hon frågar om?Inga allvarliga saker, är det då nödvändigt att lägga sej i?

Jag utgår ifrån det som står i ts text och där står det att han säger att hon ska göra det ena och det andra och att han blir arg när hon säger emot honom. Vilken bild du har i huvudet är din sak. Har hon blivit arg och skrikit ut sin protest så är det helt förståeligt. Min bild säger mig att pappan är en tjat-pelle som blir arg/sur när han blir ifrågasatt.

Nej, jag har ingen aning om HUR arg han blev. Bara att han blev arg.

Jo. Att det märks.