Min mans dotter vill sova i våran säng.

Gud vilka dryga svar du fått ts! Ni måste skaffa möjlighet för din man att sova med dottern i hennes rum. Du ska givetvis inte behöva leva på nåder i ditt eget hem.

Det handlar verkligen inte om elak styvmor, utan om att det kan vara omöjligt att sova med en som rör sig mycket. Jag har aldrig kunnat sova med min treåring, inte en chans, jag får ingen sömn.

Köp en större säng till flickans rum där pappan kan sova med henne.

Innan jag träffade min nuvarande sambo så brukade min då 4-årige son sova i min säng. Min säng var dock för liten för oss alla tre, så vi löste det genom att ställa sonens säng precis bredvid min. Det är nästan som att vi sover i samma säng men ändå inte, fungerar jättebra :)

Antingen trivs man med att ha barn i sängen eller så gör man det inte. Mina egna barn har inte fått sova hos mig för att jag tycker det är obekvämt, vi har annan närhet tex gos i soffan. Säg bara nej, det här passar inte mig! Så får ni hitta en lösning, tex att mannen följer henne tillbaka till hennes säng och nattar henne igen. Ni kan också prata med flickan på dagarna om att ni vill att hon sover i sin säng. Så gjorde jag med min son och det fungerade, iofs var han något år äldre.

TS har rätt till sina känslor,hon ska inte tvinga sig till nåt som inte känns rätt.

Bättre att barnet tvingas till nåt som inte känns rätt? Lever man med barn (egna eller andras) så ingår en viss del kompromissande med den egna bekvämligheten och de egna känslorna.

Barnet har inga som helst valmöjligheter i sin livssituation utan är helt utlämnad till vuxnas godtycke. Hon måste finna sig i att leva med nya kvinnan, och även finna sig i att inte få sina behov tillgodosedda om det inte passar nya kvinnans agenda.

Om barnet har tur står pappan på sig och ser till sitt barns bästa framför en kvinna som vill sätta sina egna behov över ett litet barns. 

 Ingen har tvingat kvinnan att leva med den här mannen och hans barn. Om det inte känns rätt så finn det ju andra alternativ. 

Men hur skulle ni resonera om TS var flickans biologiska mamma? Skulle det vara ok då att hon inte ville ha flickan i sängen?
Eller måste alla vuxna ha barn i sängen oavsett om de vill eller ej?
Eller är det ok att bioföräldrar säger nej men bonusföräldrar får inte göra det?

Jag tycker som någon ovan: skaffa en bred säng till flickans rum, så kan pappan sova där med flickan och du kan få din ostörda nattsömn i ditt sovrum. Alla blir nöjda!

Det är helt normalt att en 2-åring vill sova med en vuxen och det kan pågå ett bra tag till...

Det handlar inte om vad de vuxna vill, det är ju flickan som inte vill sova ensam. (I likhet med de flesta vuxna...)

Varje familj gör ju som de vill med sina barn, om du flickans mor och far inte har något emot det, så är det ju det som gäller i det här fallet.

Det är inte helt lätt för barn att byta hem och sova på olika ställen, och jag är inte helt säker på att det hade varit enkelt för mig heller att göra det.

Det här är ett jättelitet varn, och du har inte rätt att ställa villkor som gör henne mer otrygg, eller tvinga pappan till att handla mot det han egentligen önskar i sitt faderskap. Vad vill han??

Bästa lösningen är väl att ni pratar i lugn och ro. Vi har svårt att sova med barn i sängen, lösningen har varit att ha en säng/madrass bredvid. Alla blir trygga och glada.

Att ställa villkor och ultimatum på något som det här kan jag inte tänka mig är ett attraktivt drag utifrån pappans synvinkel.....

Håller med