• Anonym (Styvmor)

    Min mans dotter vill sova i våran säng.

    Hej. 

    Jag har en styvdotter som är 2,5 år gammal och hon brukar vakna vid 3 tiden på natten och vilja sova i min & min mans säng... problemet är att jag klarar inte av det. Mina egna barn fick aldrig sova i min säng och jag vill absolut inte att hans barn ska få göra det heller. 

    Han tycker det är ett väldigt känsligt ämne att prata om och ignorerar mig bara medan jag har sovit på soffan nu dom senaste veckorna eftersom hon alltid kommer till våran säng. 

    Vet inte vad jag ska göra men jag vet att jag kan inte fortsätta sova på soffan... 
    Hjälp!

  • Svar på tråden Min mans dotter vill sova i våran säng.
  • Anonym (----)
    janeways skrev 2017-09-07 22:50:43 följande:

    Och här vill jag åter igen poängtera TS problem: hon vill kunna sova i sin egen säng.

    Barnet kan inte sova där, men barnet behöver trygghet av sin förälder. Enkel lösning: pappan går in och lägger sig med barnet i barnets egen säng. Låter barnet få en trygghet i sin egen säng. Så småningom kan barnet känna sig trygg i sin egen säng utan förälderns närvaro.

    Jag tror knappast att forskningen bryr sig om vilken säng man sover i. 


    Ts bryr sig inte heller om vilken säng hon sover i, bara hon inte ligger bredvid ett barn. Här är det mannen som är fånig och propsar på att hon skall sova dåligt i deras säng.
  • Anonym (.)
    janeways skrev 2017-09-07 22:50:43 följande:
    Och här vill jag åter igen poängtera TS problem: hon vill kunna sova i sin egen säng. (...) Jag tror knappast att forskningen bryr sig om vilken säng man sover i. 

    Har du ens läst vad trådstartaren skriver eller utgår du bara från hon har samma inställning som de som tidigare startat trådar på liknande tema?
  • jrockyracoon
    janeways skrev 2017-09-07 22:50:43 följande:
    Och här vill jag åter igen poängtera TS problem: hon vill kunna sova i sin egen säng.

    Barnet kan inte sova där, men barnet behöver trygghet av sin förälder. Enkel lösning: pappan går in och lägger sig med barnet i barnets egen säng. Låter barnet få en trygghet i sin egen säng. Så småningom kan barnet känna sig trygg i sin egen säng utan förälderns närvaro.

    Jag tror knappast att forskningen bryr sig om vilken säng man sover i. 
    Om du inte noterade detta. Inlägget var på intet sätt någon kritik mot TS, utan mot curalandeodaltande som tog upp lite tokiga idéer. Jag anser att det är farligt att låta sådana påståenden stå oemotsagda, även om diskussionen blev OT.

    d
    janeways skrev 2017-09-07 22:52:03 följande:
    Glömde:

    Visa gärna en källhänvisning till denna kunskap du presenterar för att den skall tas på allvar. 
    Haha! Så du tycker inte att mitt inlägg där jag nämner anknytningsteorin, bör tas på allvar, men curalandeodaltande som svävande hänvisar till att: "Alla som har nån form av grundläggande kunskaper om psykologi"  har du inga synpunkter på?

    Sök på anknytningsteorin så får du veta vad det är. Behöver du ett namn så är det "John Bowlby" som är den forskare som introducerade begreppet, men det finns andra som tagit över efter honom. 

    Om du vill få referenser på böcker och författare ang. de specifika detaljer som jag nämnde, så skulle jag nämna dem i en vetenskapliga artikel, men på FL? Kräver du det av andra som gör inlägg med?

    Sen ser jag att du strök under meningen:
    Alla som har nån form av grundläggande kunskaper om psykologi känner till t.ex. anknytningsteorin 
    Varför använde jag den meningen, tror du? Jag försökte vara retorisk eftersom curalandeodaltande hade skrivit:
    Alla som har nån form av grundläggande kunskaper inom barnpsykologi vet att sånt här bara spär på barnens rädslor och gör dom osäkrare i stort
    Så ta gärna reda på sammanhanget innan du kritiserar.
  • Anonym (En annan styvmor)

    När jag flyttade ihop med min sambo var hans tjejer 2 och 5 år. Båda sov i eget rum, men efter ett halvår var vi plötsligt 4 i vår säng. Jag vägrade sova med tjejerna. Jag kände mig inte alls bekväm med det och sov inte alls de veckor barnen var hos oss.

    Efter ett par månader fick jag nog och bad pappan sova i barnens rum tills de sov hela nätter igen.

    Nu har vi fått ett gemensamt och då jag ammar nattetid är det enklare att ha babyn i sängen. Nu tycker sambon plötsligt att det är för trångt med 2 vuxna och en baby. Förut tyckte han att det var mysigt att vi alla 4 delade.

  • Anonym (öh)
    Anonym (En annan styvmor) skrev 2017-09-14 12:22:31 följande:

    När jag flyttade ihop med min sambo var hans tjejer 2 och 5 år. Båda sov i eget rum, men efter ett halvår var vi plötsligt 4 i vår säng. Jag vägrade sova med tjejerna. Jag kände mig inte alls bekväm med det och sov inte alls de veckor barnen var hos oss.

    Efter ett par månader fick jag nog och bad pappan sova i barnens rum tills de sov hela nätter igen.

    Nu har vi fått ett gemensamt och då jag ammar nattetid är det enklare att ha babyn i sängen. Nu tycker sambon plötsligt att det är för trångt med 2 vuxna och en baby. Förut tyckte han att det var mysigt att vi alla 4 delade.


    Känns det trist att han inte är bekväm med att ha bebisen i sängen?
  • Ess
    Anonym (öh) skrev 2017-09-14 12:25:05 följande:
    Känns det trist att han inte är bekväm med att ha bebisen i sängen?
    Med tanke på att detta också är hans biologiska barn så verkar det konstigt. Jag hade gått på honom direkt om det.

  • heltsanslöst

    Barn ska sova i sina sängar, att bekräfta deras otrygghet gör dom mer rädda och osäkra 

    Grundläggande om man läst psykologi på högskola 

  • Anonym (En annan styvmor)
    Anonym (öh) skrev 2017-09-14 12:25:05 följande:

    Känns det trist att han inte är bekväm med att ha bebisen i sängen?


    Jo, det känns lite tråkigt iom att han var irriterad på mig då jag inte ville sova med HANS tjejer (då 3 & nästan 6!! år) och att han nu inte vill sova med VÅRAT barn.

    Sov jag på soffan nån natt blev han sur, nu är det han som sover där.

    Men.. de nätter han har sovit med oss sover jag sämre , jag vill ha rum att svänga mig och det känns trångt om vi är tre så egentligen är jag glad att han sover på soffan. Det är nog bara en principsak för mig. Att han ville att vi alla sov tillsammans med hans barn - att han då tyckte att det var mysigt, men inte nu längre.
  • Anonym (öh)
    Anonym (En annan styvmor) skrev 2017-09-14 14:35:07 följande:
    Jo, det känns lite tråkigt iom att han var irriterad på mig då jag inte ville sova med HANS tjejer (då 3 & nästan 6!! år) och att han nu inte vill sova med VÅRAT barn.

    Sov jag på soffan nån natt blev han sur, nu är det han som sover där.

    Men.. de nätter han har sovit med oss sover jag sämre , jag vill ha rum att svänga mig och det känns trångt om vi är tre så egentligen är jag glad att han sover på soffan. Det är nog bara en principsak för mig. Att han ville att vi alla sov tillsammans med hans barn - att han då tyckte att det var mysigt, men inte nu längre.
    Det är kanske en principsak för honom? Han fick inte sova med sina barn för dig, nu vill han inte sova med sitt barn som han har med dig. 

    3 och 6 år är inte så jävla stort som du verkar tycka. Det kommer du att upptäcka när din bebis blivit 3 år.
  • Anonym (öh)
    Ess skrev 2017-09-14 13:18:30 följande:
    Med tanke på att detta också är hans biologiska barn så verkar det konstigt. Jag hade gått på honom direkt om det.
    Det är det ingen som tvivlar på att du skulle gjort.
Svar på tråden Min mans dotter vill sova i våran säng.