• Mrs.W

    Äggdonation 2017

    Hej!

    Någon fler som ska påbörja äggdonation i höst? Vill gärna hitta någon i samma sits att prata känslor, tankar och frågor som dyker upp.

    Jag och min man har försökt få barn i 4 år. Vi har gjort flera IVF-behandlingar innan vi fick veta att jag har väldigt liten äggreserv. Vårt hopp är nu äggdonation.

    Idag ska jag ta nedregleringssprutan Enanton och därefter Femanest fram till ÄD i november.

    Känner mig väldigt väldigt liten i världen just nu. Det är så många känslor inblandade.

  • Svar på tråden Äggdonation 2017
  • UndrandeSökare

    Evis- Jag har haft bruna flytningar under ruvning, men man brukar säga att så länge det inte är rött blod så är det ingen fara.

  • Zwillinge86

    När startat behandlingscykeln när man är mottagare egentligen? Tog Nedregleringsspruta den 26/10 och fick en blödning efter det. Ska göra UL i veckan och preliminärt börja med Femanest deb 18/11. Blödningen jag fick efter sprutan är det starten på min behandlingscykeln?

  • Mrs.W

    Fick beskedet att inga ägg klarat sig till frysen. Herregud, då har vi ju bara detta försök, sedan kan vi inte göra något mer. 


    Just nu är jag så ledsen, så frustrerad och arg. Det blev inte bättre än med mina egna ägg, inget klarade långtidsodling där heller. Allt det hopp jag hade i början på veckan är nu bortblåst. Jag vet att det inte är kört än, jag har ju fått ett fint ägg insatt, men det blev så otroligt stressande nu. 

  • Mrs.W

    Zwillinge - Jag tror det, så har jag förstått det i alla fall.

  • Zwillinge86
    Mrs.W skrev 2017-11-08 15:14:48 följande:

    Fick beskedet att inga ägg klarat sig till frysen. Herregud, då har vi ju bara detta försök, sedan kan vi inte göra något mer. 

    Just nu är jag så ledsen, så frustrerad och arg. Det blev inte bättre än med mina egna ägg, inget klarade långtidsodling där heller. Allt det hopp jag hade i början på veckan är nu bortblåst. Jag vet att det inte är kört än, jag har ju fått ett fint ägg insatt, men det blev så otroligt stressande nu. 


    Så tråkigt, förstår dina känslor helt. Tillåt dig att vara besviken! Håller tummarna för att allt funkar den här gången. o h tack för svar på min fråga <3
  • Familj77

    Förstår att det känns jobbigt, jag vet hur det känns när hoppet sviker och mattan under ens fötter rycks undan. Förtvivlan och uppgivenhet. Man slits mellan hopp och förtvivlan hela tiden och alla känslor kring det.
    Jag hoppas verkligen att det som just nu händer i din kropp ska vara något att glädjas åt och vänta på. Att ni ska få känna den där lyckan som alla blivande föräldrar tycks känna.
    Som man sagt så många gånger tidigare, jag måste orka, bara lite till....

    Glöm inte bort att inga känslor eller tårar är förbjudna. Lova mig att känna och tillåta dig att känna.

    Vi kom hem idag. Var på kliniken för insättning igår.
    Just nu känner jag mig helt konstig, inte sjuk eller för den delen några fysiska känslor. Mer i knoppen det snurrar.
    Är jag gravid? Vad händer just NU i min livmoder? Mår dom bra?
    För så är det, det blev 2 ist för 1
    Vi fick frågan precis innan jag skulle lägga mig tillrätta i den den så välkända gynstolen om vi var beredda på två embryon?? Ett av dessa var fint och såg ut som att det kommit just till det stadiet som dom ville medans de andra var på god väg. Läkaren sa att det har mycket bättre chans på att utvecklas i livmodern än i labbet och frysen.
    VI fick inte många sekunder på oss att fatta det beslutet men vi sa båda JA
    Så nu sitter jag här med tusen frågor...

    Har du/ni något tips på vad man ska tänka på eller inte tänka på i vår situation? Något man ska undvika att äta, göra?? Bortsett från det mest uppenbara och självklara som alkohol tex. Jag röker inte så det blir inga problem.

    Jag har faktiskt vågat mig närma mig tanken på om det inte skulle lyckas...
    Orkar ?an mer? Vågar man mer?
    När ska man säga stopp? När och hur ska man börja leva igen? Jag menar att efter så många år ( 5 ) som man levt under luppen och känt sig som en isärplockad, delad och minutiöst övervakad kvinna, hur hittar man tillbaka till vardagen igen? Har nästan glömt hur det var att " bara vara jag"

    Nu är det förstås två veckor av lång väntan....
    Förstår inte hur jag ska fixa att jobba....
    Måste ju ändå försöka men vill bara vara normal och fungera som alla andra.

    Tänker på dig/erHjärta

  • Evis39

    Zwillinge: Jag började med Lutinus 6 dagar innan insättningen.

    Håller verkligen tummarna för alla här inne ska få våra efterlängtade barn. Har testdag nu i helgen, så sjuuukt nervöst...

  • Evis39

    Fick ett plus på stickan!!! Känns fantastiskt och overkligt. Har inte haft några direkta symptom utom lite stickningar. Nu är det bara att hålla tummarna att det ska hålla hela vägen denna gång och att vi får vårt efterlängtade underverk i sommar.

  • Mrs.W

    Åh Evis, så fantastiskt! Stort, stort grattis! Jag håller alla tummar.

    Zwillinge, jag började med Lutinus på fredagen och hade återföring på måndagen.

    Jag har mått så dåligt sen vi fick beskedet om att inga ägg kunde frysas, och när man mår dåligt tar man dåliga beslut. Jag har tjuvtestat, så himla dumt. Det var negativt idag på dag 13 efter återföring. Vi spontanshoppade en tv idag också, plus en Apple-tv. Sa jag att man tar dåliga beslut när man är ledsen? Försöker så att inte tänka på det men jag har nog aldrig varit så nervig. Testdag om en vecka och en dag, hoppas på att mensen håller sig borta!

Svar på tråden Äggdonation 2017