Bf juli 2018
Hej!
Jag är gravid och väntar mitt första barn nu.
Plussade imorse och är överlycklig!
Är det någon mer som precis plussat?
Behöver någon att prata lite med :)
-
-
Svar på tråden Bf juli 2018
-
Jag förstår helt hur du menar kring att man inte vet vad man skall säga. Men jag sa bara precis som de var. Att jag inte mådde bra och var ledsen och så ställde hon frågor mm så bara fortsatte. Hon är fantastisk mon bm. Haft henne med mina 2 andra barn och känner till min bakgrund med missfallen och oro och allt så hon är underbar på att ge stöd,hon sa till och med att jag har hennes fulla stöd vilket var guldvärt att få höra för mig!! Jag ringde tack vara att min man och bästa vän låg på och tjatade pä mig och gav mig ?order? om att ringa hihi. De kommer kännas bättre när de är gjort. Men jag kommer vara nervös inför första besöket sen men blir nog bra och kännas skönt efteråt tror jag.Iowhannah skrev 2018-01-16 22:43:10 följande:
Vad skönt att höra att någon av oss har tagit första steget. Jag har i flera dagar tänkt att jag ska ringa kuratorn men det har liksom inte blivit av. Jag pratade med svärmor om det tidigare i kväll och fick tipset att sätta larm på när jag ska ringa (jag satte tre för säkerhets skull) och sen ska jag uppdatera henne i morgon kväll. Jag tycker bara att det är så svårt, jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Hur inleder man samtalet?
Fysiskt mår jag bra, förutom en annalkande förkylning. Jag är ständigt hungrig, vilket jag var i andra trimestern även med första barnet, och fortfarande extremt trött (men det är nog mer pga depressionen). Magen är riktigt stor nu, jag kan inte längre knäppa min vinterjacka (lagom tills att det faktiskt blev vinter...) så jag ska beställa en gravidjacka som har plats för bebis i sele sen också.
Skönt att du mår bättre fysiskt gör mig glad :) De gör kanske att de ändå känns lite lättare. De som varit tungt här,att både må illa och ont i fogarna och trött. Samtidigt vara ledsen,orolig och knappt från stöd ifrån min omgivning förut man och bäst vän. Hoppas snart illamåendet dämpar ner sig lite. -
Jag har RUL 23/2, tror jag är i 19+0 då om jag räknat rätt :) så spänd på om det är en flicka eller pojk :)Jossbelle skrev 2018-01-16 21:19:14 följande:
Jag har inte vad jag tror känt av några buffar ännu, har moderkakan i framvägg på höger sida så tror de kanske tar lite längre tid innan man känner nått :) Väntar mitt 3e barn. Längtar tills den 20e februari då vi har RUL inbokat.. kommer vara i v 20 då, tyckte de kändes sent, hade gärna gjort ett i v 18. När har ni andra tid för ultraljud?
Hur mår ni andra nu, börjar ni må bättre? Jag känner mig mycket bättre knappt något illamående kvar och är piggare än jag vart tidigare. Har till och med börjat komma igång med träningen igen, känns fantastiskt :)
Senaste veckan har magen verkligen växt och nu syns det äntligen att man verkligen är gravid och inte bara svullen.
-
Jag har RUL den 9/2. Då är jag i vecka 18+5, vilket känns overkligt för det är inte lång tid tills dess men ändå kommer jag vara nästan halvvägs i graviditeten :OJossbelle skrev 2018-01-16 21:18:52 följande:
Jag har inte vad jag tror känt av några buffar ännu, har moderkakan i framvägg på höger sida så tror de kanske tar lite längre tid innan man känner nått :) Väntar mitt 3e barn. Längtar tills den 20e februari då vi har RUL inbokat.. kommer vara i v 20 då, tyckte de kändes sent, hade gärna gjort ett i v 18. När har ni andra tid för ultraljud?
Hur mår ni andra nu, börjar ni må bättre? Jag känner mig mycket bättre knappt något illamående kvar och är piggare än jag vart tidigare. Har till och med börjat komma igång med träningen igen, känns fantastiskt :)
Senaste veckan har magen verkligen växt och nu syns det äntligen att man verkligen är gravid och inte bara svullen.
-
Jag har också samma BM som förra gången och hade jag haft tid hos henne tidigare så hade hon säkert kunnat ordna allt åt mig (jag fattar inte hur man kan förväntas ta sånt ansvar själv! Läkaren som sjukskrev mig skickade inte ens in läkarintyget till F-kassan, det la hon på mig att göra) men jag orkar inte ringa henne OCKSÅ. En sak är en sak för mycket just nu :/ Jag hade några dagar då jag trodde att det var på väg åt rätt håll (plötsligt insåg jag att jag inte hade gråtit på tre dagar), men nu har det vänt helt och går utför igen. Jag har iaf insett att det inte kommer att lösa sig av sig självt, jag MÅSTE göra nåt!Horisonten skrev 2018-01-16 22:52:18 följande:
Jag förstår helt hur du menar kring att man inte vet vad man skall säga. Men jag sa bara precis som de var. Att jag inte mådde bra och var ledsen och så ställde hon frågor mm så bara fortsatte. Hon är fantastisk mon bm. Haft henne med mina 2 andra barn och känner till min bakgrund med missfallen och oro och allt så hon är underbar på att ge stöd,hon sa till och med att jag har hennes fulla stöd vilket var guldvärt att få höra för mig!! Jag ringde tack vara att min man och bästa vän låg på och tjatade pä mig och gav mig ?order? om att ringa hihi. De kommer kännas bättre när de är gjort. Men jag kommer vara nervös inför första besöket sen men blir nog bra och kännas skönt efteråt tror jag.
Skönt att du mår bättre fysiskt gör mig glad :) De gör kanske att de ändå känns lite lättare. De som varit tungt här,att både må illa och ont i fogarna och trött. Samtidigt vara ledsen,orolig och knappt från stöd ifrån min omgivning förut man och bäst vän. Hoppas snart illamåendet dämpar ner sig lite.
-
Jag har inte RUL förrän i mars! Sitter o väntar på NIPT-resultaten som borde komma slutet på nästa vecka, vill bara veta att allt är bra.. då får vi veta kön också. En del av mig vet ju att jag kommer bli besviken om det inte är en flicka. Inte för att en tredje pojke inte vore kul, det vore ju superkul - en egen liten person med egna likheter och olikheter. Det är mest att jag vet att jag inte vill ha fler barn senare, och det känns som om jag går miste om något på ett konstigt sätt. Samtidigt blir jag skitirriterad på andra som ska påpeka att ?nu hoppas ni väl på en tjej!?? För det känns som att det underminerar värdet på mina fantastiska killar. Snurrigt värre :)
-
Jag förstår PRECIS! Vi vill bara ha två barn och innerst inne tror jag att vi båda gärna vill ha en tjej denna gång, men självklart spelar det ingen som helst roll. Jag avskyr också när alla säger ?hoppas att det blir en tjej nu då? och liknande. Jag känner bara ?vad har du med mina barns kön att göra?!?.Sopp skrev 2018-01-17 10:58:22 följande:
Jag har inte RUL förrän i mars! Sitter o väntar på NIPT-resultaten som borde komma slutet på nästa vecka, vill bara veta att allt är bra.. då får vi veta kön också. En del av mig vet ju att jag kommer bli besviken om det inte är en flicka. Inte för att en tredje pojke inte vore kul, det vore ju superkul - en egen liten person med egna likheter och olikheter. Det är mest att jag vet att jag inte vill ha fler barn senare, och det känns som om jag går miste om något på ett konstigt sätt. Samtidigt blir jag skitirriterad på andra som ska påpeka att ?nu hoppas ni väl på en tjej!?? För det känns som att det underminerar värdet på mina fantastiska killar. Snurrigt värre :)
Jag anser mig själv som en öppen person så det känns lite skamligt att liksom önska ett kön så där. Jag vet ju att det som sitter mellan benen inte avgör vilket kön man har (jag har en syster som föddes med snopp). Jag skäms lite över mig själv :/ -
Okej jag då förstår jag. Väldigt märkligt hur de kan lägga allt sådant på dig. Och att de inte kunde skicka elektroniskt intyg till Fk känns väldigt märkligt de brukar de ju göra. Okej man måste anmäla om sjukpenningen själv men underlättade ju om man kan få hjälp och skicka in intyget ändå, alla små saker som man kan få hjälp med underlättar ju och gör ju så mycket. Åh jag tycker så synd om dig,hoppas verkligen att du snart få må bättre igen. Vi finns här inne som stöd för dig. Bara och skriva av dig om du behöver. :) KramNIowhannah skrev 2018-01-16 23:06:40 följande:Jag har också samma BM som förra gången och hade jag haft tid hos henne tidigare så hade hon säkert kunnat ordna allt åt mig (jag fattar inte hur man kan förväntas ta sånt ansvar själv! Läkaren som sjukskrev mig skickade inte ens in läkarintyget till F-kassan, det la hon på mig att göra) men jag orkar inte ringa henne OCKSÅ. En sak är en sak för mycket just nu :/ Jag hade några dagar då jag trodde att det var på väg åt rätt håll (plötsligt insåg jag att jag inte hade gråtit på tre dagar), men nu har det vänt helt och går utför igen. Jag har iaf insett att det inte kommer att lösa sig av sig självt, jag MÅSTE göra nåt!
-
Tycker de är intressant med denna diskussion gällande kön. Vi har ju 2 barn, en pojk och en flicka. Och efter det så sa alla att ja men nu är ni väl nöjda för nu har ni ju en av varje. Det är något som jag inte riktigt förstår. Varför skulle vi vara mer nöjda bara för vi har en av varje kön? Så man kan inte vara lika nöjd och glad om man så har bara pojkar eller bara flickor då eller? Visst många tänkte väl mycket att vi var nöjda pga mitt mående som gravid. Men det kändes bara så fel i mina öron. Vi skaffar barn för att vi vill ha barn inte för att vi vill ha ett visst kön. Så menar bara att man kan faktiskt få diskussion för att man väljer att skaffa ytligare fast man har en av varje och typ borde vara "nöjd och glad" Men ganska tidigt efter att sonen föddes så kände jag att jag vill ha ett barn tillsatt jag inte var färdig liksom.
Jag har ju en känsla av att vi väntar en flicka denna gången, den känslan är så stark. så känns som är de inte en tös sen så skulle de nog bli lite av en chock och ett jaha upplevelse. Men mer för jag t ror så starkt och litar på min känsla. Men kommer älska vårt 3 barn precis lika mycket som mina 2 andra vare sig de är en flicka eller pojke :)
Men vet att efter dottern och vi skulle ha vårt andra barn så sa många att ja nu hoppas ni väl på en pojk men ne det spelade faktiskt ingen roll varken för mig eller min man och just den antydan i att om de hade varit en flicka till så skulle vi älskat de mindre om än om de blev en pojk. Känns så hemskt,även om det inte sägs rakt ut så känner man de ändå och kan läsa mellan raderna.
Tycker bara de är tråkigt att folk inte alltid kan lära sig och hålla tyst och hålla sina åsikter mm för sig själva. För finns alltid så mycket åsikter hit och dit kring just gravida och nyblivna mammor. Ne usch säger jag bara.
Tur att vi har varandra här inne som kan ge stöd :) -
Tack så jättemycket <3Horisonten skrev 2018-01-17 13:21:08 följande:
Okej jag då förstår jag. Väldigt märkligt hur de kan lägga allt sådant på dig. Och att de inte kunde skicka elektroniskt intyg till Fk känns väldigt märkligt de brukar de ju göra. Okej man måste anmäla om sjukpenningen själv men underlättade ju om man kan få hjälp och skicka in intyget ändå, alla små saker som man kan få hjälp med underlättar ju och gör ju så mycket. Åh jag tycker så synd om dig,hoppas verkligen att du snart få må bättre igen. Vi finns här inne som stöd för dig. Bara och skriva av dig om du behöver. :) Kram
I dag ringde jag äntligen till kuratorn. Självklart svarade hon inte så jag lämnade ett meddelande på hennes telefonsvarare. Efter tre timmar ringde jag igen och fick då veta att hon inte är anträffbar förrän i morgon bitti. Så jävla surt, jag hade hoppats på att kunna boka en tid direkt.
Ja, det där med elektroniska dokument tycks inte ha nått vår företagshälsovård (herregud, hon kunde inte ens med att kopiera upp så många exemplar jag skulle ha!). Det är tur att jag har en sambo som mer än gärna tar tag i saker för att hjälpa mig :) -
Åh vad bra gjort av dig!! Heja dig!! :) Jag de var ju typiskt så klart, men ring imorgon igen om det är så. Ge dig inte utan ligg på så de förstår hur akut det är. Jag förstår att de är jobbigt just nu och behöva jaga och så när du mår så dåligt. Men försök för din egen skull. Förstår att de tar mycket energi. Men du behöver verkligen få tag i henne och få tid nu nu nu känns de som.Iowhannah skrev 2018-01-17 13:32:19 följande:Tack så jättemycket <3
I dag ringde jag äntligen till kuratorn. Självklart svarade hon inte så jag lämnade ett meddelande på hennes telefonsvarare. Efter tre timmar ringde jag igen och fick då veta att hon inte är anträffbar förrän i morgon bitti. Så jävla surt, jag hade hoppats på att kunna boka en tid direkt.
Ja, det där med elektroniska dokument tycks inte ha nått vår företagshälsovård (herregud, hon kunde inte ens med att kopiera upp så många exemplar jag skulle ha!). Det är tur att jag har en sambo som mer än gärna tar tag i saker för att hjälpa mig :)
Men herregud det är liksom 2018 nu men ja ja. Åh tur att du har honom som kan hjälpa dig och ge stöd,sådant gör så mycket!!