Bf juli 2018

Kan du dricka smoothies? De kan du ju variera så som du gillar, plus att det är lätt att få in vitaminer och mineraler på så sätt.

Jag dricker också för lite, speciellt när jag jobbar och inte har fri tillgång till toalett, men det är främst för att det faktiskt är jobbigt att gå på toa så himla ofta. Jag går redan typ en gång i timmen liksom.

Nu har jag gått och blivit sjukskriven i (minst) två veckor, förmodligen främst pga graviditetsdepression, men det var en helt orelaterad grej som gjorde att jag var hos läkaren. Hon blev dessutom lite orolig för bebisen och tyckte inte att jag skulle jobba just nu. I morgon ska jag ringa kuratorn på mvc och hoppas på att hon har möjlighet att boka in mig snart.

Jag har en liten mage, barn nr 5 väntar jag och magen har kommit tidigt med alla förutom första barnet

Kan se om jag kan ladda upp en bild i eftermiddag.

Ni som känner er livmoderkant, hur högt upp går den? Hade svårt att känna min tills för några dagar sedan. Nu känns den jättetydligt.

Häftigt att det kan skilja från en dag till en annan.

Åh skönt att du blev sjukskriven att läkaren var så lyhörd. Tror du behöver då vila upp dig lite. På vilket sätt var hon orolig för bebisen? Hoppas du fick bra hjälp av kuratorn på mvc.

Själv funderat på att ringa bm och be att få prata med någon men jag vet inte riktigt. Tycker det är svårt och ta steget och vet int riktigt vad jag skall säga heller. Men hade varit skönt då jag ibland känner att jag har lite stöd runt mig,förutom från min man och bästa vän som är fantastiska men från resten av familj och vänner är de inte myclet. Och känner mig orolig inför förlossningen och rädsla. Men även orolig kring bebis i magen. Detta är ju mitt 3 barn men 5 graviditet. Hade 2 missfall innan min första. Så kan känna lite som vissa skriver,för varför skulle jag fö 3 fina och friska barn i rad. Märkligt tänkt men så tänker man. Jag är ju sjukskriven iallafall till början av februari pga illamåendet så får vi se sen. Foglossningen är inte rolig nu,blir vetkligen bara värre för varje dag. Suck... :(

Jag har jättesvårt att känna kanten, men jag kan känna att det ger lite mer motstånd efter ett tag. Så kanske att kanten är typ fem cm under naveln. Det första som händer när jag blir gravid är att kroppen samlar på sig lite extra fett, så det finns lite som en kudde ivägen nu.Jag håller med, att ta första steget är verkligen det svåraste. Men jag tror samtidigt att de är väldigt vana vid det, och vid att det är svårt att börja prata.

Jag känner också viss oro inför förlossningen. Eller, inte för förlossningen i sig, men för vad som kan hända efteråt. Min första förlossning slutade i komplikationer, och jag blev sedan lämnad ensam, och det är jag rädd för att det ska ske igen. Jag tänker be om att få gå på Aurorasamtal den här gången.

Oj, ja, jag vill inte gå in på detaljer men anledningen till att jag var hos läkaren var att jag var med om en tragisk olycka på jobbet och hon blev då orolig för bebisen pga kroppens stressreaktion på vad som hänt. Sen var det väl en blandning av det och depression som gjorde att hon sjukskrev mig såpass länge ändå.

Jo de är ju vana och min bm känner mig så väl. Har ju haft sanna bm med mina 2 andra barn och hon har sagt att är de något får jag ringa. Men känns ändå så svårt. Aldrig känt riktigt såhär innan. Varit orolig men inte känt mig såhär nere eller att jag jnte fått stöd ifrån omgivningen så känns så konstigt. Låter flummigt kanske.

Jag förstår. Jag är mest rädd för att inte få plats på sjukhuset jag vill födda på men framförallt inte få plats alls. Sen också att de skall gå för fort och att bebisen skall bli stressad och få bekymmer. Med första barnet så hade jag bara krystvärkar i 15-20 min vilket är kort tid som förstföderska fick jag höra. Och med mitt andra barn så hade jag krystvärkar i 3 min och på 3 värkar så var bebis född. Gick för fort rent mentalt men fick också sy en hel del så orolig.

Nej men Gud de förstå jag. Var inte så jag menade att du behövde berätta detaljer. Men skönt att läkaren lyssnade och förstod!! Hoppas du kan få lugn och ro och bara ta hand om dig och bebisen nu

Jag tycker inte alls att det låter flummigt (även om jag förstår känslan), jag känner likadant. Alla runt mig har liksom sitt egna skit de går igenom just nu också så jag har mest känt mig som en börda.

Oj! Med så snabba förlossningar så förstår jag att du bär på en viss oro! Men jag antar att din BM vet om allt det där och kan hjälpa dig så gott det går iaf. I min journal står det inte hur länge jag hade krystvärkar men det känns som att det var typ en vecka eller så -.-

Ja men lite så. Känns som de inte har tid med en för de har fullt upp med sin vardag. Så skönt och prata med någon som känner igen sig. Jag försökte ringa mvc för att lämna meddelande och be bm ringa mig men gick inte. Kunde bara lämna namn och numer så de ringde. Men vill ju prata med just min bm så ja,de sket sig. Får stå ut 2 veckor tills jag har besök till henne.

Ja känns tungt. Mycket mer rädd och orolig den a gången :( nja jo hon vet och sagt att jag skall åka så fort jag känner något men gäller att de finns plats. Sen bara nämt att jag är lite orolig. Men nu har oron och rädsla kommit mer och mer för varje dag. Så får ta upp de med henne. Jag minns med fösta att jag tyckte de var en evighet. Haha. Men med andra hann jag knappt upp i sängen så gick för fort och de fick ju också sy en hel del.

En fråga..

Har ni/ska ni vaccinera er mot influensan?

Rekommenderas tydligen för gravida från tremester 2

Kanske att oron tar mer plats nu när illamåendet inte tar över hela ditt liv?

Det är svårt det där med plats. Alla vet hur förlossningsvården ser ut och att barnmorskorna går på knäna, och dessutom ska vi föda mitt i semestertider. Man får hoppas att politikerna gör mer för att det ska kännas tryggt att föda barn även på sommaren!

Ja men lite så. Känns som de inte har tid med en för de har fullt upp med sin vardag. Så skönt och prata med någon som känner igen sig. Jag försökte ringa mvc för att lämna meddelande och be bm ringa mig men gick inte. Kunde bara lämna namn och numer så de ringde. Men vill ju prata med just min bm så ja,de sket sig. Får stå ut 2 veckor tills jag har besök till henne.

Ja känns tungt. Mycket mer rädd och orolig den a gången :( nja jo hon vet och sagt att jag skall åka så fort jag känner något men gäller att de finns plats. Sen bara nämt att jag är lite orolig. Men nu har oron och rädsla kommit mer och mer för varje dag. Så får ta upp de med henne. Jag minns med fösta att jag tyckte de var en evighet. Haha. Men med andra hann jag knappt upp i sängen så gick för fort och de fick ju också sy en hel del.

Jag har också snabbt förlossningsförlopp och rädsla inför det, vet att om det startar hemma så får jah föda hemma.

Remiss är skickad till Aurora och kommer börja gå där efter RUL.

Vi har även annat i vårt bagage då vi förlorade en liten pojke i v.30+ år 2011 (inte pga av snabb förlossning!) så vi blir igångsatta ca 1,5-2 veckor innan bf.

Prata med din bm och berätta om din oro, precis hur du känner och vad som skrämmer dig.

Finns mycket stöd och hjälp att få <3