Vi som försökt med första barnet ca 1 år
Mitt äggplock....
Blev mottagna och visade till ett rum. Började redan då få panik och tårarna och ångesten kom.... sambon fick gå iväg å lämna prov medans jag blev ompysslad av en jättefin syster. Bytte om till skjortan och mössa.. Hon satte nål i armen och tog blodtryck....
Sen skulle man kissa innan det var dags och läkaren kom förbi och berättade om vad som komma skulle. Dom var jättegulliga allihopa och hade ett fint bemötande.
Väl inne på rummet så fick jag hoppa upp i gynstolen. Embryologen kom in och dubbelkollade födelsedstum så att vi var vi.
Sambon satt vid mitt huvud och nu var det bara å andas.. fick första dosen morfin innan läkaren skulle ta bedövnings spruta i livmodern. Fick ingen reaktion alls på morfinet och sprutorna hon tog gjorde på riktigt så jääääääävla ont. Skrek å kramade sambons hand och försökte bara ta mig igenom det. Fick totalt 3 doser med morfinet men kände inte av det någon av gångerna. Själva äggplocket var en märklig känsla. Dom liksom sög ut blåsorna och det kändes som mensvärk gånger 1000, väldigt ilande ihållande känsla av ren å skär smärta. Berodde nog mkt på att jag inte gick igång på morfinet också...
När hon tagit ur verktygen ur fiffi så rann det till rätt ordentligt och en stor pöl med blod kom på golvet, kändes väldigt obehagligt. Dom torkade rent mig och vi fick gå in på vårt rum igen.
Fick frukost som jag inte orkade äta och 2 smärtstillande som jag tog direkt. Smärtan höll i sig och jag vilade en stund. Sen kom läkaren å berättade att dom hade fått ut 11 stycken ägg. Befruktning sker under dagen och planerad insättning är på månad. Om det är fler än 5 befruktade så ringer dom imorgon för att ändra insättningsdag till onsdag. Nu kan vi bara hålla tunmarna. Ligger nu nerbäddad i soffan resten av dagen. Idag räknas som dag 0, imorgon dag 1 och testdag på dag 18. Nedräkningen kan börja!