• Moulinette86

    Borde otrohet vara straffbart?

    Precis som rubriken antyder, borde det vara straffbart?

    Om jag blir bedragen och klipper till min sambo blir jag ersättningsskyldig för skada + får prick i registret.

    Att jag sedan får psykologiska problem och måste spendera flera år i KBT för att någonsin ha en chans att kunna läka, är inte det egentligen också att betrakta som en skada?

    Jag har blivit bedragen 2 gånger av samma partner, detta avslöjades november 2014 och jag mår fortfarande dåligt över det.

    Då en av de hon varit otrogen med bodde i samma stad tog min instinkt över vilken säger att jag bör jaga bort inkräktaren, vilken jag hotade till livet.
    Detta ledde till rättegång vilket gjorde att jag blev tvungen att betala skadestånd till den killen.

    Men min exsambo går helt fri från någon som helst konsekvens, medans det för mig kan vara ett hinder vid t.ex jobbsökning så är det ingenting som bekymrar henne det minsta.

    Jag tror att en av anledningarna till att otrohet blir allt vanligare är just det att det finns absolut ingen konsekvens av att utsätta någon annan för denna psykologiska terror.

    Vad tycker ni? Är det rimligt att man skall få göra detta helt ostraffad?

  • Svar på tråden Borde otrohet vara straffbart?
  • cb66
    SofieJ skrev 2018-02-01 08:16:16 följande:
    Så är det väl med de flesta brott? Det måste finnas någon som står för anmälan för att ärendet ska drivas vidare.
    Många brott faller under allmänt åtal dvs du blir åtalad oavsett vad offret anser om det hela. Eftersom som många ovan likställer otrohetens psykiska skada med en misshandels fysiska borde den ligga under på samma sätt ligga under allmänt åtal.

    Om en man misshandlar sin kvinna blir han åtalad oavsett om hon vill det eller inte, samma skulle då enligt TS logik gälla för otrohet.
  • Anonym (man)
    Anonym (-.-) skrev 2018-02-01 04:46:18 följande:

    Nej, otrohet kan med största sannolikhet inte bli olagligt. Det hade krockat med mänskliga rättigheter.

    Inte nog med att det hade blivit extremt svårt att definiera en sådan lag så hade det i praktiken blivit omöjligt att göra utan att inskränka på någons mänskliga rättigheter och frihet. En sådan lag hade inneburit att man på något vis har äganderätt och exklusivitet till någons kropp och känslor (ergo mot mänskliga rättigheter) och hade lätt kunnats missbrukas till den ena partens fördel. Tänk även vilken extrem belastning det skulle vara på rättegångssystemet iom hur många som är otrogna och hur svårbevisat det är. Våldtäkts anklagelser hade ökats något avsevärt och en massa rättegånger baserat på ?he said-she said? för att undvika anklagelser om äktenskapsbrott. Det hade blivit kaosartat helt enkelt.

    Otrohet är förkasteligt och fruktansvärt, men att inskränka någons rättigheter till sin kropp och känslor är långt värre. För oavsett hur man vrider och vänder på det hela så hade en sådan lag inneburit att man behövt stifta någon form av äganderätt. För er som hade velat ha en sådan lag så tycker jag ni ska fundera på hur man skulle kunna genomföra en sådan lag utan att göra parterna ägare till varandras kroppar, och hur man då ska kunna skydda exempelvis parterna i tvångsäktenskap/barnäktenskap/våldtäkt/frihetsberövande etc etc. Likväl, tänk på alla falska anklagelser som kommer kunna gynna förövaren inom relationsmisshandel där den ena parten tvingats söka skyddat boende, eller hur man kommer behöva stifta om hela sexköpslagen och tvingas göra prostituerade till förövare (och inte endast köpare). Hur ska man kunna skydda dessa som tvingats in i prostitution via arrangerade äktenskap/grooming och dylikt.

    Jag hoppas att de flesta som är för en sådan lag här inte riktigt tänkt igenom vad det egentligen hade krävts för att skapa en sådan lag. Det är en mycket bättre lösning att skriva äktenskapsförords istället om man vill ge sin partner någon form av bestraffning. Typ någon skadeståndssumma eller liknande ifall den ena är bevisat otrogen.

    Något annat som jag funderade på men dock inte vet säkert är det här med att klassa det som psykisk misshandel. Är ens psykisk misshandel straffbart (dvs utan att det faller in under en annan kategori utöver psykisk misshandel? Jag tror att det krävs något form av utnyttjande/beroendeställning för att vara straffbart, men jag är som sagt inte säker. Jag tror också det blir svårt att klassa det som psykisk misshandel då vi rent teoretiskt har frihet att både välja och lämna partner. Att ens partner är otrogen inskränker inte på ens egna frihet att lämna och är heller inget hotfullt beteende som begränsar ens frihet. Att jag blir sårad för att min partner bryter ett löfte räcker inte riktigt för att klassa det som misshandel. Isåfall skulle vi kunna klassa obesvarad kärlek som psykisk misshandel.


    Löjligt argument, enligt din teori så skulle man inte kunna fängsla någon människa öht eftersom det strider på de mänskliga rättigheterna, men ändå sätter man folk i fängelse dagligen både i Sverige och resten av planeten? Vad kan det bero på?

    Hur lagen ska utformas och genomföras är inga problem alls eftersom det i Sverige var olagligt med otrohet fram till 1937, bara att damma av, modernisera och införa.
  • Anonym (man)
    cb66 skrev 2018-02-01 07:54:25 följande:

    Vad händer om man förlåter den otrogne och det är olagligt. Skall den ändå få ta sitt straff? Måste den drabbade polisanmäla? 

    Om nån är otrogen och det är straffbart och hon blir polisanmäld och sen får ett kortare fängelsestraff. Då förlorar hon jobbet och kanske också flera vänner. Om sen mannen förlåter henne och de går vidare då har ju straffet drabbat hela familjen?


    Det borde väl kunna fungera som precis vilket annat brott som helst?
  • AndreaBD

    Trams! Då närmar vi oss verkligen sharia-lag.  Då skulle vi också vara tillbaka där det blir andra "moral-lagar".  Sedan får man bara ha sex inom äktenskap och abort blir också förbjudet igen? 

    Det finns andra sorters svek också, inte bara sexuell otrohet. Vad gör du om en kompis går bakom ryggen på dig, pratar skit om dig - ska det också vara straffbart. Hörde här på forum att av 6700 anmälda våldtäkter blir bara 115 (ungefär var det) gärningsmän dömda. Så uppenbarligen har polisen inte tid med allvarliga brott. Ska de då utreda om folk har varit otrogna?

    Förr i tiden var det straffbart att bryta ett äktenskapslöfte. Det är ju något liknande, så att säga. Men då hade det större konsekvenser. Numera är knappt någon kvinna helt beroende av sin man. Och om hon är det så är det självvald. 

  • Anonym (Häpp)
    AndreaBD skrev 2018-02-01 10:18:24 följande:

    Trams! Då närmar vi oss verkligen sharia-lag.  Då skulle vi också vara tillbaka där det blir andra "moral-lagar".  Sedan får man bara ha sex inom äktenskap och abort blir också förbjudet igen? 

    Det finns andra sorters svek också, inte bara sexuell otrohet. Vad gör du om en kompis går bakom ryggen på dig, pratar skit om dig - ska det också vara straffbart. Hörde här på forum att av 6700 anmälda våldtäkter blir bara 115 (ungefär var det) gärningsmän dömda. Så uppenbarligen har polisen inte tid med allvarliga brott. Ska de då utreda om folk har varit otrogna?

    Förr i tiden var det straffbart att bryta ett äktenskapslöfte. Det är ju något liknande, så att säga. Men då hade det större konsekvenser. Numera är knappt någon kvinna helt beroende av sin man. Och om hon är det så är det självvald. 


    Håller med helt och hållet!
  • Anonym (-.-)
    Gynekologstol skrev 2018-02-01 08:01:14 följande:

    Nu tycker jag i och för sig inte att otrohet skall vara olagligt, men att formulera det hela juridiskt är nog inga problem eftersom att det har varit förbjudet tidigare.

    Jag tycker för övrigt att det är fult av dig att använda mänskliga rättigheter som argument. Du vet att många debattörer instiktivt viker ned sig när detta argument kastas i ansiktet på dem, vilket gör det till en härskarteknik. Det blir ungefär som att anklaga någon för att vara pedofil eller foliehatt.

    Jag tänker mig mänskliga rättigheter som till exempel att slippa tortyr under ett polisförhör, inte att inte kunna avtala bort viss typ av frihet, vilket äktenskapsbrott skulle innebära. Det är ungefär som att säga att ett anställningsavtal bryter mot de mänskliga rättigheterna eftersom att den anställde (i normalfallet) inte har rätt att arbeta för en konkurrent.


    Så att invalidera någon annans argument som ?fult? är inte en härskarteknik?

    Hursomhelst, vad du anser är mänskiga rättigheter är helt irrelevant då det finns tydligt beskrivet i FNs konvention om mänskliga rättigheter. Jag gissar att många viker sig inför argumentet om mänskliga rättigheter just för att de inte orkar läsa igenom hela konventionen på dryga 122 sidor (på svenska iaf). Och bara för att vissa (inklusive dig själv) inte verkar ha koll på vad den här konventionen innebär så gör det inte argumentet mindre befogat. Vet du vad OHCHR är? Dvs United Nations Human Right Office of the High Commisioner? Följande är ett utdrag från bakgrundsförklaringen till varför de påstår att äktenskapsbrott (adultary) är ett brott mot mänskliga rättigheter:

    The experts on the Working Group emphasized that the criminalisation of sexual relations between consenting adults is a violation of their right to privacy, infringing the International Covenant on Civil and Political Rights, as established almost two decades ago by international human rights jurisprudence. It is a violation of CEDAW?s prohibition of discrimination in the family. Maintaining adultery as a criminal offence ? even when, on the face of it, it applies to both women and men ? means in practice that women will continue to face extreme vulnerabilities, and violation of their human rights to dignity, privacy and equality, given continuing discrimination and inequalities faced by women.

    Istället för att förringa mina argument så hade du kunnat be mig förklara varför jag anser att det bryter mot mänskliga rättigheter, och vad jag baserar det på. Att likna äktenskapsbrott med anställningsavtal gällande mänskliga rättigheter är rätt absurt. Det står redan beskrivet vad de mänskliga rättigheterna innebär och anställningsavtal snarare gynnar de mänskliga rättigheterna och skyddar den anställde medans äktenskapsbrotts lagar ofta har missbrukats genom historien (och fortfarande missbrukas) och inskränker en individs frihet. Det finns en anledning till att man avkriminaliserat äktenskapsbrott från första början. Varför tror du själv att man tagit bort lagen om man får fråga?

    Slutligen. Bara för att man haft en lag tidigare betyder det inte att man utan komplikation kan införa den igen. Vårt lagsystem, samt lagar som gäller i nuläget, har ändrats drastiskt från hur det såg ut 1937 då lagen senast var aktiv. Det är lite som att säga att vi göra kvinnlig rösträtt förbjuden igen bara genom att kopiera den gamla lagen. Det kommer garanterat krocka med nyare lagar och bryta mot diskrimineringsskydd etc. Något annat som tåls lägga till är att vi inte hade skrivit under någon konvention om mänskliga rättigheter under tiden som äktenskapsbrottslagen varit aktiv. Första gången Sverige skrev under konventionen var 1949.
  • Anonym (man)
    Karin H 01 skrev 2018-02-01 16:17:00 följande:

    Och hur fan ska man bevis om man varit otrogen?


    På samma sätt som otrogna människor normalt blir påkomna?
    Sen görs väl en utredning i vanligt ordning precis som alla andra brott?
  • Moulinette86
    cb66 skrev 2018-02-01 07:54:25 följande:

    Vad händer om man förlåter den otrogne och det är olagligt. Skall den ändå få ta sitt straff? Måste den drabbade polisanmäla? 

    Om nån är otrogen och det är straffbart och hon blir polisanmäld och sen får ett kortare fängelsestraff. Då förlorar hon jobbet och kanske också flera vänner. Om sen mannen förlåter henne och de går vidare då har ju straffet drabbat hela familjen?


    Tycker absolut att det måste anmälas för att bli något utav det, men det behövs ju ett straff som avskräcker ..vi kunde ju klara oss utan straff helt om det var lika mycket social tabu på otrohet som att tafsa på någon...
  • Anonym (-.-)
    Anonym (man) skrev 2018-02-01 09:46:30 följande:

    Löjligt argument, enligt din teori så skulle man inte kunna fängsla någon människa öht eftersom det strider på de mänskliga rättigheterna, men ändå sätter man folk i fängelse dagligen både i Sverige och resten av planeten? Vad kan det bero på?

    Hur lagen ska utformas och genomföras är inga problem alls eftersom det i Sverige var olagligt med otrohet fram till 1937, bara att damma av, modernisera och införa.


    Läs igenom mitt svar till gynekologstolen, där tar jag upp några av de sakerna du skriver här.

    Du förringar mitt argument kring mänskliga rättigheter genom att förenkla dess betydelse till att röra sig om endast frihetsberövande. Likväl som vi alla har rättigheter, så har vi även skyldigheter som vi måste följa för att få ett fungerande samhälle utan anarki. Det finns en massa regler som måste följas för att skydda den bestraffades mänskliga rättigheter. Man fängslar de som missbrukar sina skyldigheter och är en fara för samhället. Att man är otrogen är inte direkt någon fara för andra och befogar inte någon form av bestraffning då en sådan lag hade blivit så lukrativ och snarare skadat samhället mer än gynnat det. Dina rättigheter till att bestämma över din egen kropp och själ är långt mer viktiga än att etablera någon lag som kriminaliserar otrohet. Ta bara en titt på hur mycket äktenskapsbrotts lagar i andra länder missbrukas, och hur många som far illa av den. Speciellt anses kriminalisering av otrohet inskränka kvinnors mänskliga rättighet då de oftast är de som drabbas hårdast av en sådan lag. Vi kan tex ta en titt på Saudi Arabien där kvinnor inte vågar anmäla våldtäkt eftersom om de inte kan bevisa att de inte gav sitt samtycke så klassas det istället som äktenskapsbrott då de erkänt att de haft sex med en annan individ. Nu är Saudi Arabien ett extremt exempel, men de länder där otrohet är olagligt (och där lagen praktiseras) brukar ofta ha liknande problem. De länder som inte far illa av sin illegarisering av otrohet brukar nästan aldrig utöva lagen öht.

    Som sagt är det trist att folk är otrogna, och jag förstår att många önskar vedergällning, men man måste tänka på de farliga konsekvenser en sådan lag hade inneburit. Vi tar alltid en risk när vi väljer exklusivitet med vår partner där vi kan få våra hjärtan krossade, men det överväger inte faktumet till att i princip ha äganderätt till en annans kropp. Och att någon är otrogen (så länge det sker i samtycke med den andre parten) så det något privat som samhället inte kan lägga sig i. Bestraffet blir något båda partnerna kommit överens om innan de ingått i alliansen (som inte är samhällets uppgift att reprimera), och detta lär väl i de flesta fall innebära skilsmässa och förlust av partner. Bryr sig inte den otrogna om att ni skiljer er så verkar denne inte vara något att ha öht i längden, och att ge någon form av statlig bestraffning hade ändå aldrig kunnat lappa ihop ett krossat hjärta. Det är verkligen sorgligt, men vi kan inte riktigt bestraffa obesvarad kärlek eller brutet löfte.
Svar på tråden Borde otrohet vara straffbart?