Borde otrohet vara straffbart?

Jag märkte att han mådde dåligt.

Än idag kan han ha svårt att se mig i ögonen och hälsa på mig om vi råkar på varandra ute på stan.

Och då har det gått lång tid sedan det hände.

Ja,fast hur ska personen straffas för otrohet egentligen? Och vad ska personen göra för att det ska räknas som otrohet?

Gränsen för otrohet är ju olika för olika personer.

Det jag definierar som otrohet kanske en annan inte alls definierar som otrohet t ex.

Vart ska man då dra gränsen?

Precis som rubriken antyder, borde det vara straffbart?

Om jag blir bedragen och klipper till min sambo blir jag ersättningsskyldig för skada + får prick i registret.

Att jag sedan får psykologiska problem och måste spendera flera år i KBT för att någonsin ha en chans att kunna läka, är inte det egentligen också att betrakta som en skada?

Jag har blivit bedragen 2 gånger av samma partner, detta avslöjades november 2014 och jag mår fortfarande dåligt över det.

Då en av de hon varit otrogen med bodde i samma stad tog min instinkt över vilken säger att jag bör jaga bort inkräktaren, vilken jag hotade till livet.
Detta ledde till rättegång vilket gjorde att jag blev tvungen att betala skadestånd till den killen.

Men min exsambo går helt fri från någon som helst konsekvens, medans det för mig kan vara ett hinder vid t.ex jobbsökning så är det ingenting som bekymrar henne det minsta.

Jag tror att en av anledningarna till att otrohet blir allt vanligare är just det att det finns absolut ingen konsekvens av att utsätta någon annan för denna psykologiska terror.

Vad tycker ni? Är det rimligt att man skall få göra detta helt ostraffad?

Ja, om du frågar en feminist om det så borde mannen som är otrogen få 10 år bakom galler.

Han skämdes / skäms förmodligen, men att skämmas är inte nödvändigtvis detsamma som att ånga sig. De flesta ångrar oftast bara att de blev påkomna inte själva otroheten.

Exakt vad straffen blir är väl en fråga i sig, men det borde väl finnas gott om andra saker där man utsätter människor för psykiskt lidande och eller bedrägeri som man kan utgå ifrån? Jag menar är det inte lite märkligt att om du snor en hundring från din partner så kan du straffas för det, men att lura din partner i 10-20 år genom otrohet eller  till och med lura på honom ett barn som inte är hans är helt ok?

1 Ja, så som det ser ut idag när otrohet inte är olagligt så stämmer det du säger, men om det blev olagligt så skulle kanske fler skriva papper. Bevisbörda finns det för alla slags brott

2 Att ha sex med någon och att ha sex med någon bakom sin partners rygg är inte riktigt samma sak. Problemet med otrohet är inte sexet i sig utan att det innebär ett svek mot ens partner och det vi diskuterar här är att göra svek olagligt inte sex. Sex kan man fortfarande ha utan att svika sin partner.

3 Vem har pratat om att ge bort saker till främlingar och hur relaterar det till det vi pratar om?