1234568 skrev 2018-03-24 06:20:23 följande:
Och vem är du att berätta om hur alla barn uppfattar kittling? Mina barn tycker det är jätte kul. Ropar "mera mamma, kittla mera och springer skrattande undan". Men det är då plågeri..
Jösses, barn och vuxna uppfattar garanterar kittling på olika sätt. Dom flesta barn älskar den sortens lekar, medan vuxna avskyr det. Men nån jävla maktutövnibg är det ju inte, är ju en lek!
Och på den dumma frågan om jag inte bondar med barnen på annat sätt?...absolut inte, vi gör inget annat än kittlas.
Fast här är det ju du som mamma som kittlar och de vill att du ska kittla dem mera för att det är en kärleksfull lek mellan mamma och barn. Ni busar tillsammans och skrattar. Det är er lek mellan föräldrar och barn.
De vill ha mer av din uppmärksamhet och att du ska vara med dem mera. Därför skriker de efter mera för de vet att du fortsätter att vara och leka med dem då.
Visst är det skönt att barnen har en bra relation med personalen på fritids och att personalen älskar barnen, men någonstans är det ändå en gräns mellan att vara kärleksfull familj eller vän mot personal.
Jag rör inte andras barn över huvud taget så länge de inte har gjort sig illa och föräldern inte är i närheten.
Det finns andra barn i vår närhet som jag skulle kunna gå i döden för, men även om jag faktiskt älskar dem, så kommer jag aldrig att tvinga mig på dem oavsett om det är för en hejdå kram, kittlande, eller en godnattkram osv.
Hemma hos mig är det okej att inte ta i hand och hälsa när man är barn och jag blir faktiskt beklämd av de föräldrar som mer eller mindre tvingar sina barn att ge andra vuxna en hej/hejdåkram när det så klart och tydligt syns att barnet faktiskt inte vill. Det räcker gott och väl med orden hej, tack för maten, hej då när man är gäst i mitt hem.
