Min fru missbrukar sötsaker

Jätte svårt det där... ett litet tips är att bara köpa hem i små mängder endast för tillfället då de ska användas. Så att man inte kan gå och hämta mer efteråt. Tex: vill ni ha glass till kvällen, köp en varsin styckglass istället för en hel bytta. Ska ni fika, köp varsin bulle, istället för ett kakpaket.

Ja, om det hade gått.

Men själv, tycker du man ska kalla nått för missbruk som inte är det?

Och DSM sköter dom alla på nått sätt.

Ordbajset visar tydligt att du har fel, så om du vill kalla det jag skriver för ordbajseri så kör.

Dock ändrar sig inget i andra änden.

Ja, om det hade gått.

Men själv, tycker du man ska kalla nått för missbruk som inte är det?

Och DSM sköter dom alla på nått sätt.

Ordbajset visar tydligt att du har fel, så om du vill kalla det jag skriver för ordbajseri så kör.

Dock ändrar sig inget i andra änden.

Men jag får väl länka dig den nya tråden. Något som du inte verkar kunna göra.

www.familjeliv.se/forum/thread/78589516-vad-a...

Du berättar inte vad jag ska göra, men nu när du har en egen tråd och leka i, så slipper vi dig här.

Tack!

Om det är så viktigt för dig att få äta godset så är ju du lika beroende som hon! 

Ni är ju lite dumma båda två om jag ska vara ärlig. 
Om du verkligen på allvar vill hjälpa henne så köper du inget. Om hon själv köper något är det hennes eget problem. Du kan äta godis när det inte syns så att du får din uppenbarligen efterlängtade sockerkick, tex på väg hem från jobbet, men du äter inte framför henne, hemma!. Det är inte ett bra sätt att stötta någon som försöker sluta. (samma som om du rökte och hon ville sluta men du stod och rökte mitt framför näsan på henne!) 

Som sockerberoende måste jag återigen påpeka att det är ett beroende! Om jag vet att det finns godis i huset kan jag liksom inte koncentrera mig. Vetskapen ligger och gnager i bakhuvudet. Jag kan inte sitt och läsa en bok, för jag bara tänker på den där godisbiten. Jag kan inte fokusera på vad jag än håller på med. Jag blir orolig och vandrar fram och tillbaka, tills den är uppäten. Helt plötsligt står jag och gräver i köksskåpet och måste tvinga mig därifrån. Det är skitjobbigt!

Skulle ni lägga fram cigaretter till någon som inte vill röka? Skulle ni ställa en flaska vin på bordet om någon i familjen var alkoholist?

Så för guds skull, ni som har sockerberoende hemma, låt bli att köpa hem eller ställ in sötsakerna i ett låsbart skåp. Ska det vara så svårt?

Hur kan man äta 3 pizzor!? Båda ni har uppenbarligen stora problem. Tycker ni kan kontakta en dietist så får ni bukt både med godisätandet och annat. En tumregel för pizza är väl rätt enkel att komma ihåg: EN pizza räcker! 

Men måste ni dieta? Varför inte bara utesluta chips/godis och ändra dricka till en sockerfri sort? 
Äter inte du så är det myyycket lättare för en beroende att hoppa över och när det väl gått 2 veckor så är man inte lika sugen längre och lättare kan säga nej. 

Men då får ni nog aldrig köpa hem godis igen.

Jag själv har det problemet. så vi kan aldrig baka/köpa hem kakor eller godis någonsin mer.

Det finns ingen enkel väg ut ur detta men du kan inte gå den åt din fru! Hon är själv ansvarig för sina beslut, vad hon gör och inte samt vad hon äter och inte. 

Jag är själv matmissbrukare och min sambo respekterade vad det innebar i form av begränsningar. Jag hade dock inga som helst åsikter om vad han åt, så länge han inte lämnade kvar rester av det för det kunde jag inte hantera utan att äta upp det. 

Funkar inte en adhd medicin behöver hon resonera och utvärdera om hon ska testa annan medicin eller om det är bättre med andra strategier än piller i hennes fall. Att inte göra något alls ser ni resultatet av! 

Det går att skylla på alla möjliga orsaker för att inte ta tag i situation. Alla har vi olika förutsättningar och olika mycket att ta oss an men riktigt korkat att låta det bli ett hinder att inte börja i någon ände. Kunskap är makt! Ta del av någon som har den: www.bittensaddiction.com/

Du måste ta hand om Dig! De i tråden som nämner medberoende är inne på intressant aspekt. 

Låter ändå som hon borde kontakta en läkare angående sin ADHD och se om det finns någon annan medicin eller annan typ av hjälp hon kan få. Är inte så kunnig på ADHD så jag vet inte vilken typ av hjälp som finns tillgänglig. 

Tror nyckeln till förändring, är att göra SMÅ varaktiga förändringar istället för att helt plötsligt lägga om kosten helt, blir oftast inte hållbart i längden. Kan börja med att försöka äta på regelbundna tider och kanske låta halva tallriken bestå av sallad? Är ju dessutom väldigt enkelt att byta ut t.ex pasta mot nyttigare alternativ som bulgur eller quinoa. Försök att äta mer långsamma kolhydrater som kanske inte triggar sockerberoendet då inte blodsockret höjs lika fort.

Dessutom så borde väl din fru ha fått någon form av kostråd när hon fick diagnosen IBS? Kanske värt att återigen kontakta en dietist som kan hjälpa er båda. Tror det är nyttigt om ni gemensamt lägger om kosten och att ni båda minimerar intaget av sötsaker och andra onyttigheter. Är alltid lättare om man är två. 

Kanske borde ni även gå i nån form av parterapi där ni kan få hjälp med hur ni ska stötta varandra att bli bättre versioner av er själva och kanske få mer jämställdhet i relationen? 

För en utomstående låter väldigt märkligt att hon hotar med att lämna dig om du inte köper hem godis etc till henne. Vad bottnar detta i? 

Nehe, alkohol är ett big NO NO men inte socker. Du vet väl att socker är ett värre missbruk än alkohol.

Jag har läst allt och därav mitt svar. Ne jag känner inte dig eller din fru utan går efter vad du skrivit här. Som tex att hon bara behövde knäppa med fingrarna i början eller att du köper hem socker för annars dumpar hon dig. Det är ett toffelbeteende, vad skulle du annars kall det?

Du kanske skulle nämna detta med dina egna diagnoser, för det är en oerhörd stor del i ert förhållande och hur det ser ut samt vilka råd som är bäst. Att kasta ringarna är en väldigt stor grej, jag har gjort det en gång och det kommer jag aldrig göra mer, det är så respektlöst. Har ingen betydelse vad som händer, man gör inte så. Vi gjorde så att jag fick inte tillbaka ringen och han tog av sig sin, vi gick terapi och löste våra problem. Efter lång tid och mycket reparerande av relationen tog vi fram ringarna igen, var lite som en nyförlovning.

Har bara läst TS och svarar utifrån det.
Jag är själv sockerberoende och vet med mig att får jag i mig ens minsta mängd socker så kickar suget in på riktigt och jag bara måste ha mer.
Det här är som med alla andra beroenden, hon måste vilja sluta själv annars kommer det inte att fungera.
Jag kan vara långa perioder helt utan sötsaker men då får jag inte äta något sött alls och suget finns inte heller. Som sagt får jag i mig det minsta socker behöver jag mer.
Så prata med henne och få henne att inse att ett liv utan socker är så mycket mer värt.

Klokt att kalla det missbruk, för vanligt bruk är det då inte.

Sen att sjukvården inte dömt det som missbrukar är för att vi har normer på vad som är en drog inte ens alkohol kallas drog fast det är en drog men nu till ämnet, din fru missbrukar socket.

Precis som med allt annat självskadebeteende

och missbruk, är det bara ett symptom på något djupare underliggande, hon behöver besöka dietist och ta sig själv på allvar du kan inte vakta henne som en vuxenbebis hon måste Bestämma sig för att fortsätta skada sig och dig eller ta ansvar och söka hjälp. Du kan inte styra hennes val här men är det så illa som att hon glufsar i sig allt hon ser så undvik att fika nära henne, det mår du ändå bara dåligt av så om hon frossar i sig då har inte du triggat det då behöver inte du känna dåligt samvete alla fall.

Jag har varit i förhållande med en som missbrukat tyngre droger och jag kan säga att socker är väldigt "sött oskyldigt" stämplat för diabetes, strokes, hjärtattacker, folk dör hur lätt som helst av fetma av för högt blodtryck av diabetes eller hjärtsjukdomar pga sitt socker-missbruk och feta livsstil med skräpmat och sötsaker och noll motionsslingor det är otäckt hur fort det går! Min väninnas bror var överviktig och frossade mat och kunde inte bromsa sig, vet inte hur många gånger han åkt ambulans in akut. Ändå fortsätter han. Söker han hjälp? Nej.

Ställ krav på din fru, släng upp en bok om medberoende i hennes ansikte och säg att du tänker inte påverkas av hennes offerposition och gnäll mer när hon skadar sig om och om. Att hon måste bestämma, sök hjälp, eller så sticker du.

Skräm henne till insikt.

Hon har inte fått diagnosen IBS utav någon utan det är ett eget antagande hon tagit då hon ibland inte tål gluten och ibland tål hon inte laktos. 

Kanon, supertack för tipset. Absolut att jag skall gå in och läsa mer på den sidan!