Jag har varit rädd för män och på min vakt så länge jag kan minnas. Råkade ut för många trauman från vuxna karlar (vänner till mina föräldrar mfl) när jag var barn, vilket tidigt satte standarden på hur jag betett mig bland män. Jag kan inte sova med män i samma lägenhet, varken med manliga vänner eller bekanta t ex.
Blivit väckt i sömnen av killar som våldfört sig flera gånger i de mest utsatta situationer. Måste alltid låsa om mig eller skicka hem dem. Särskilt rädd är jag för unga killar i gäng som uppehåller sig på olika platser och oväntat kan dyka upp, utanför tunnelbanan, parkerade på en bänk ute på din kvällspromenad, på gymet, på konserter, som gör att alla alarm utlöses och katastroftankar....måste jag vända nu???? ska jag ta risken??..
Hela tiden måste man kalkylera med alla möjliga scenarion, lära sig läsa av, bedöma osv något det aldrig finns några garantier för dessvärre.
Samtidigt har jag litat på många män och kunnat be om hjälp hos främmande män i utsatta situationer och verkligen fått hjälp och känt mig trygg. Män är vilddjur på savannen. Om de nyss ätit och är vana vid människor kan du förmodligen lita på dem, utan att deras instinkter kommer att utlösas, men du vet aldrig vem de är? Som kvinna måste du bara våga och ta risker varje dag. De allra flesta män är hyfsat bra i de flesta situationer men väldigt många män gör ingen skillnad på ett barn och en vuxen, de har sex och våldför sig på allt som kommer i deras väg, och kan inte kontrollera sin kåthet och sina begär.
Mycket viktig och välkommen fråga att få svara på denna tråd. Önskar att fler bra män vågade ställa dessa frågor och ge sig in i debatten och jobba tillsammans med kvinnor för att minska mäns våld mot deras kvinnor, barn, mammor, systrar, dem själv, deras pappor brödrar osv. Alla drabbas av mäns våld inte bara kvinnor och inte bara sexuellt.
Många män är väldigt farliga och kan bli och vi måste prata om det! Det kostar samhället så extremt mycket pengar resurser och energi.
