Inlägg från: Anonym (Villmenfårinte) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Villmenfårinte)

    Jag vill ligga med min kollega, är gift

    Anonym (FYI) skrev 2019-10-20 11:44:03 följande:

    Det är ju inte riktigt ämnet ni pratar om jag menar utan företeelsen som sådan.

    Hur kollegan ursäktar det behöver inte du tänka på. För oss andra verkar det vara ganska klart, men du vägrar ju erkänna det. en intressantare fråga just nu är hur du själv ursäktar dom. Vad innebär "på samma sätt".

    Fan ts...Sätt stopp för det där frukostmötet när förutsättningarna är som dom är. Sluta spela..


    Jag vet att jag inte behöver tänka på det, men det gör jag ju lik förbannat ändå. Hänger man med en kollega som vi gör, flera timmar i veckan själva i över ett års tid av fler anledningar? Vad är hans anledning?

    Ang ursäkter. För egen del är det ju att vi inte gått över nån gräns, inte sagt eller gjort nåt, att vi bara snackar och är kollegor / vänner och att det därför är ok och det som också gör att vi kan fortsätta ses. Skulle nån säga nåt skulle det förstöras / inte gå att ses mer.

    Nu låter det som att jag trillat dit igen. Det har jag inte. Men den där undran kommer jag ju alltid få leva med. Men jag lever hellre med undran än ångesten med att ha gått för långt och betala för det resten av livet.
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (Orolig man) skrev 2019-10-20 15:03:46 följande:

    Trodde det var lugnt att lägga ner detta men, men....

    Så båda sakerna som var helt otänkbara så sent som i Juni , prata med din man och byta jobb, har nu hänt och är på väg att hända. Intressant.

    Men nu det här med en frukost-date på tu man hand, .....men alltså!

    Jag antar att din man är ovetandes om detta?

    Du tror inte han skulle bli sårad om han fick veta att du skall käka frukost på tu man hand med den mannen som ert samtal berörde i somras?

    Du tycker inte själv att det är lite respektlöst kanske?

    ...och kalla honom inte bara en jobbarkompis nu, alla i denna tråden vet att han i din sinnevärld har varit (fortfarande kanske är) så mycket mera än det.

    Om ditt påstående om "eran lilla stad" inte bara är en faktaförvrängning, är det då inte risk att nån ser er på caféet/hotellet/restaurangen där ni planerar ha er frukost?


    Jag vet ju att du har rätt i att det är inte shysst mot min man. Kanske lite därför jag berättade det här innan också, jag behövde nog höra att jag inte kan ursäkta vad som helst. Jag blir lika jävla trött på mig själv som ni.

    Ang staden vi bor i, alltså så liten är den inte, det är ingen by. Och jag är inte rädd för att bli sedd med Pelle, då skulle vi verkligen vara ute på djupt vatten.
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (felix) skrev 2019-10-20 17:05:52 följande:

    Synd att du inte utnyttjar den möjlighet för försoning efter dina irrfärder, som den samtal med din man innebar. Nu utnyttjar du ju bara den obalans som finns till att köra vidare, när du hade chansen att backa inför dig själv.

    Tycker att ditt agerande efter ert samtal har varit lika belastande som den famösa daten utanför kontoret i julas, där Pelle kikade efter en etta i närheten att hänga i. Frukostdaten, som ni inte ens orkar låtsas är något annat än en date, är ännu ett lågvattenmärke. Du har bara fortsatt med bokade intimmöten, som varken ingår i din jobbeskrivning eller i normalt kollegialt umgänge. Jag vet inte var du och tecum är anställda, men på normala ställen förväntas man alltså inte använda timmar varje vecka på att lära sina kollegor att känna genom djupa samtal i bokade mötesrum. Och skall man delta i arrangemang utanför kontoret förväntas man delta i dessa aktiviteter och inte själv arrangera alternativa möten som är mer givande.


    Att vara på väg att byta jobb är att ta mig själv ur situationen helt och hållet. Att det kanske blir så gör att jag känner att en frukost med Pelle innan vi inte ses mer är ok. (Det är inte en AW med risk för för mkt vin och påföljder heller. Det är en frukost.) Det kommer inte att hända ett skit på den frukosten, bara att vi umgås bara vi en sista gång, och det vi båda.

    Ang jobbet. Jag vet att det nog inte är vanligt / normalt att göra som vi gjort. Att vi kan sitta i timmar och bara prata. Det har aldrig fallit mig in förut. Jag förstår inte ens hur vi kan ha så mycket att prata med varann om så länge under så lång tid, men uppenbarligen har vi det. Men jag sköter mitt jobb med bravur (tro?t eller ej) och jobbar både kvällar och helger till och från när det krävs, och har då komp att ta ut som jag styr själv. Och de veckorna det är som mest att göra ses vi inte i timmar, ni vet ju att det gått flera veckor när vi varken hörts eller setts (i våras). Om vi väljer att ses en timme innan vårt externa möte är det ju dessutom tidigt, dvs det går inte ut över arb.givaren.
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (Orolig man) skrev 2019-10-20 18:42:53 följande:

    Precis vad jag tänkte också.

    TS har ju bortrationaliserat sitt arbetstidskonsumerande häng gentemot arbetsgivaren.

    TS, hur kommer du bortrationalisera ditt "sista" häng gentemot din man?


    Det är inget jag tänker varken dölja eller trycka upp i ansiktet på min man. Det är en frukost. Jag vet inte om jag ska säga det eller inte men frågar min man så svarar jag. Jag har inget klockrent svar till dig. Jag känner ju själv att det egentligen inte är världens bästa idé, men att jag ser det som ett sista häng och därför ok (om jag nu får jobbet..).
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (Orolig man) skrev 2019-10-20 19:18:48 följande:

    Om man säger så här då TS.

    Om tråden startat nu, och du beskrivit situationen med frukosten så hade det ju varit mer som "vad är grejen liksom, det är  ju bara två vänner som tar en frukost ihop på stan"

    Saken är ju att vi vet sedan trådstarten att detta inte bara är en kollega och vän, det är en person som påverkat/påverkar dig oerhört mycket. (Du verkar fortfarande ha förtvivlat svårt att säga nej till honom!)

    Att i det läget då gå på en frukost-date, för att ta "ett sista häng ihop" känns som jäää....gt  mycket vardagsedge! 

    Vad händer om du inte byter jobb nu då? I såna fall är ju detta en återgång/upptrappning. Eller?

     


    Jag vet. Jag vet.

    Byter jag inte jobb måste hänget / kontakten dras ner till nästan noll igen. Nu känns det ok för att snart är det inget mer - men är jag kvar kan jag inte gå tillbaka till hur vi hängde förut.
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (Ingen kul jul igen) skrev 2019-10-20 19:44:35 följande:

    Nu måste du förklara.

    Du känner att en frukost är fel, fel mot din man, fel väg att gå och ändå GÖR du det. Varför??

    Men du vill inte berätta det för din man för att du vet att det är ett övertramp gentemot erat snack.

    Nytändning kallar jag detta, du upptrappar ju helt klart tycker många av oss troligen också din man.

    Kolla vad han tycker eller skrota frukostdaten som är helt meningslös om du menar vad du sagt.


    Jag tycker frukosten är ok om jag slutar. Skulle jag inte få jobbet tycker jag inte frukosten är ok riktigt. Logiken är inte fullständig här, det haltar, jag hör det. Men så känns det. En hej-då-frukost är ok. En nu-trappar-vi-upp-igen är det inte. Frukosten är några veckor bort så jag har inte gjort det än. Vi får se. (Men nej, frukosten är inte ett övertramp mot något min man sagt. Jag skulle kunna säga det till honom.)
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (Ingen kul jul igen) skrev 2019-10-20 20:11:35 följande:

    Ok men berätta då TS och hör vad han anser.

    Tror inte du kommer att berätta då du själv tycker det är åt H..te och respektlöst.


    Tycker du att jag ska säga att vi tar en frukost innan mötet? (Om vi nu ens gör det.) Är inte det bara konstigt?

    Och om det är sista gången jag hänger med Pelle, är det så avgörande att jag gör det?
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (felix) skrev 2019-10-20 21:57:41 följande:

    Det beror på om du vill ha ett fint slut på din historia, som någon kan göra en film ut av en gång i framtiden.

    Ja, till första frågan, eftersom Pelle är inte vem som helst utan en man som du haft ett förhållande med, som påverkat både ditt och mans liv genom det sista åren. Och att ni genom ert samtal kom fram till att öppenhet och tillit mellan er var viktigt.

    Nej, till andra frågan, det vill framför allt signalera respekt och att du är medveten om att du inte har en självklar rätt till denna frukost.

    Ja, till sista frågan, avgörande för att sätta punkt på historien och för att ditt samtal med din man skall bli till en försoning och inte bara teater från din sida. Om du gör det under radarn så uteblir den effekten och historien rinner bara ut i sanden. 

    Så om du säger det till din man innan, gärna på ett lite tvekande sätt, så köper jag din syn på den sista hejdå frukosten som ger historien en lite Mitt Livs Novell aktigt slut. 

     


    Jag orkar nästan inte bemöta det om förhållande längre. Vi har inget FÖRHÅLLANDE med varandra. Vi har en relation till varann, men inget förhållande med varann. Ang att berätta för min man att jag och Pelle isåfall tar en frukost innan - det har jag ju berättat innan också, ex tog jag och Pelle en frukost innan vi hade ett liknande möte förra året, samt lunchen när vi smet fr kontoret, det vet ju min man redan om.

    Sen är det här ju (tyvärr) ingen novell utan mitt riktiga liv..
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (Ingen kul jul igen) skrev 2019-10-21 19:27:22 följande:

    Blev rejält besviken för frukosten. Helt fel på alla nedtrappningspunkter och mot din man. Presenten fick dig (enligt Pelles plan??) att börja bete dig som en velande fjortis - igen. Hängmöten, frukost etc etc.

    Jag tror och hoppas ju på att du ska klara denna affär.

    Men kör du frukosten så ....

    Berättat innan ja men detta är i ett nytt läge hör att du fattar hur sårad han kommer att bli av att bli överkörd.


    Det har inte med presenten att göra. Det har snarare med att se det definitiva slutet på nåt att göra, när det blev verkligt att jag kanske slutar. Jag kommer inte göra nåt, var inte orolig för det.
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (Ly) skrev 2019-10-21 23:36:19 följande:

    Får jag fråga, är sexlivet bra med din man? Är du attraherad av honom fysiskt?


    Ja, det är bra och jag är absolut attraherad fysiskt av min man.
Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift