Anonym Ellliiin skrev 2019-07-21 23:39:49 följande:
Men gud sorry inte riktigt haft tid med internet!! Hur går det med allt? Låter som du beskriver exakt som hur det startade för mig! Tänk på att verkligen vila nu då! Lyssna på dom för din och din sons skull! Var stark! Låter helt seriöst som för mig på pricken, haha bara några veckor innan! Men sjukvården är så duktig nu förtiden! Jag är redan hemma med Selma sen ett tag och hon har även hunnit bli en månad!
Sorry för lulligt inlägg, inte sovit på en månad och blev helt ställd av ditt inlägg! LYCKA TILL
Men åh vad mysigt att få komma hem och landa! Har allt gått bra för er? Är hon vaken mycket på nätterna? Lugn eller skrikig? Har full förståelse för att du inte kan svara snabbt eller alls, jag vill bara kika in lite då och då för att uppdatera! :)
Jag har precis klivit in i v. 30 och har fortfarande mina besvär.. ökade flytningar som typ fyller trosskydden på bara några få timmar (krämiga ljust gula, inte slemmiga ännu och inget vatten) + mensvärk som kommer och går främst under vila eller på nätterna och är så pass kraftig att jag vaknar av den. Den har gått från svagt molande i v. 28 till mer kraftig nu i v. 30, det känns precis som under mensens första dag. Jag har även börjat få ont bak i ryggen och även det kommer och går. Jag kan inte resa mig upp och gå några meter ens för då börjar sammandragningarna på en gång och ibland kommer det tillfällen då jag kan ligga och ha dessa sammandragningar i upp till 1-2 timmar..
Jag har fått tillbaka mina tidiga gravidsymptom, dvs värmevallningar, illamående, trötthet, ömma bröstvårtor, humörsvängningar och ökad törst. Det känns som om jag blivit gravid på nytt, jättekonstigt.
Jag blev sjukskriven 2 veckor och nu har sjukskrivningen tagit slut och planen är att jag ska börja jobba nu idag vid kl 16 fram tills 22 men eftersom jag bara är sommarvikarie och har 9 jobbpass kvar ska jag ringa vid 8 när chefen börjar och fråga om det finns möjlighet att avskriva mig dessa pass helt och hållet. Jag har sån fet ångest över att ringa dit så jag har mått dåligt och gråtit hela helgen, det känns som om jag sviker hela personalgruppen men jag måste ju tänka på vår hälsa i första hand. Jag skulle nog inte ens kunna ta mig till jobbet (10 min med gång) utan att behöva ligga ner med sammandragningar i ett par timmar sen, det hände nämligen i fredags då jag och sambon gick över till hans föräldrar som bor ca 100m bort. Hela kvällen låg jag med mensvärk, ryggvärk och sammandragningar och därför kontaktade jag förlossningen på lördagen och fick komma in på kontroll. Läkaren var så in åt helvete fittig att jag grät när jag kom hem!
Hon mätte tappen och fick den till 33 mm lång och sa att det bara var att jobba på då den blivit längre än sist (då var den 28mm) då förklarade jag att den säkerligen blivit några mm längre i och med att jag varit i stort sätt sängliggande i 2 veckor och därför knappt haft några sammandragningar. Jag frågade henne om sjukskrivning och hon hånflinade och sa att det finns elitidrottare som tränar stenhårt under sina graviditeter och då kan jag gott och väl jobba!! Jag undrar hur hon ens har mage att jämföra min kroppsliga kapacitet med en elitidrottare, jag har ju för fan inte en enda muskel på hela kroppen utan har alltid bara varit rätt slank. Jag sa att mitt jobb innebär tunga lyft och att dra runt på patienter i rullstol m.m men detta tog hon ingen hänsyn alls till. :( När jag gjorde ctg så blev jag orolig, för mina sammandragningar kommer regelbundet och går som högst upp från 0 till 30, vid varje sammandragning så ökar hans hjärtljud från ca 155 till nästan 180. Vilket måste innebära att mina täta sammandragningar gör honom enormt stressad därinne, känns inte kul alls.. samtidigt försöker jag att inte oroa mig för då går ju mina stresshormoner över till honom i vilket fall.
Det återstår bara att se vad som komma skall nu. Med denna mensvärk som verkar öka i styrka lite lite hela tiden så känns det som att han skulle kunna komma när som helst men man har ju även hört om dom som haft det såhär till v. 42 typ. Och tappen verkar ju vara opåverkad enligt deras ultraljud. Dock så har Kalmar ett av de sämsta sjukhusen i Sverige där flest dödfödda fall uppmärksammades under 2014 och där vissa blivit helt överkörda av vården..
Han är iallafall väldigt aktiv och ligger fortfarande med huvudet neråt. Ibland känns det som att han simmar som en groda i magen för bägge knäna tar i mina sidor av magen samtidigt. Längtar ihjäl mig efter denna lilla gullunge!
