BF december 2019

Tack :)

Hur kontaktar jag henne?

Här på familjeliv, p.m. Hon har haft ganska jobbigt illamående, så jag kan tänka mig att hon inte orkat vara inloggad på ett tag. Jag tror trådstartaren kan bjuda in annars om du kontaktar henne.

Är det någon här som gjort Kub-test tidigare eller förstått hur det går till? Vi får betala det själv eftersom jag är under 35, så jag har bokat in privat. Först har jag fått en tid för blodprover och sen 10 dagar senare för ett ultaljud. Görs något snabbt ultaljud när de tar blodproverna för att veta att embryot har växt som det ska? Får man svar direkt vid ultaljudet då även blodproverna borde vara klara då?

Jag har börjat oroa mig så mycket för testet, det är desssutom mitt i veckan, så ska jobba 3 dagar efter ultraljudet. Jag har fortfarande känt lite illamående i veckan, och kräkts lite. Brösten är pyttelite ömma, känns bara om jag tar på sidorna. Tröttheten har nästan helt försvunni, i natt somnade jag vid 2, hade iofs sovit middag på dagen. Min tröga tarm har verkligen försvunnit. Jag kissar väldigt mycket på morgonen, men går inte upp på nätterna längre. Har känt lite molvärk i svanskotan på morgonen, men ingen riktig växtvärk i magen som tidigare veckor. Tycker även min mage borde vara större då jag ätit så mycket för att lindra illamåendet. Är i vecka 11 (10+5).

Man gör blodprovet och sen UL några dagar senare som du säger. Det görs inget UL precis efter blodprovet tyvärr. Eftersom du gör blodprovet tidigare än UL så ska du få svar samma dag som du gör ditt ultraljud :). (Har inte hunnit göra min KUB än men det är så jag förstår det)

Förstår din oro, men tror att du kan vara lugn. Som jag förstått är det inte konstigt att symtomen lugnar ner sig vid den här tiden. Kallas tydligen för ?spök-veckorna?.

Tack för svar. Det känns redan nu som vi kommit så långt, vill bara börja köpa barnkläder, appen är snart uppe i 30% avklarad graviditet. Kan inte föreställa mig hur det skulle vara att få negativa besked och sen försöka gå iväg och jobba. Oroar mig inte för ds egentligen, men de andra kromosomavvikelserna skulle jag aldrig klara av. Drömde häromnatten att fostret var på tok för litet också, och barnmorskan i drömmen sa ?Det här har inte växt sedan vecka 8, jag kan inte förstå hur du mått så dåligt?. Verkligen sjuk dröm.

Hoppas på tidiga spökveckor.

Låter HELT normalt, det "ska" ju börja avta nu. Och skulle det mot förmodan vara något kan du säga att du fått magsjuka, då vill ingen på jobbet se dig på några dagar i alla fall... Lycka till!

Är i Barcelona på semester som bokades innan vi fick besked om graviditeten. Jag har hållt extrea utkik på menyerna efter saker som ska gå att äta osv vilket har varit lite krångligt ibland, speciellt som engelskan generellt är väldigt dålig här.

Igår va vi hungriga och tyvärr i ett turistigt område (engelskan va dock bra) med urusel service. Vi beställde grillspett med nöt och annat med fläsk. Vi ville ha köttet well Done. Nötspetten va well done men fläskspettet va rent utav rått på sina håll. Jag hann äta en del av det innan jag märkte det och blev såklart sjukt orolig. Försöker att inte tänka på det för gjort är gjort men är så himla sur på stället. Skyllde på att servitören va ny och att vi borde sagt till att jag va gravid. Som att man serverar rått fläsk till ogravida då utan att det skulle va nått konstigt!? Blev så himla arg! Va bara tvungen att skriva av mig....

Jag kände nog mig för bra igår på dagen. För sen kräktes jag på kvällen igen och på morgonen var det riktigt nära. Men hoppas det blir bättre snart.

Så glad och lättad idag. Var på första Kub-besöket för blodprovtagningg. Blev glatt överraskad när hon ändå ville göra ett ultaljud innan för att se att fostret var tillräckligt stort. Enligt IVF-beräkningen är det 11+0 idag, och fostret var lika stort som ett 11+1 och hjärtat pickade på fint.

Jag har också väldigt få symtom, aldrig varit illamående, en viss motvilja mot viss mat, ömma bröst och växtvärk i början. Många av symtomen börjar avta, det som är kvar är trötthet mot eftermiddagen och kissnödigheten. Känns psykiskt jobbigt att inte veta om allt är bra, har inte gjort UL än och är bokad till 28/5. Det är äter upp mig lite inifrån att jag inte vet hur det är. Har ett MF sedan tidigare men tänker hela tiden att det kan vara MA. Självklart ska man tänka; vi väntar barn, inte missfall. men det är svårt när man inte känner sig gravid.

Har pratat med barnmorskemottagningen om att komma in och bara få titta på hjärtat för att lugna mig men de hade fullbokat fram till 28/5. Blev rekommenderat att ringa gynakuten för att komma på drop-in. Får kanske bli det. Lite att jag hoppas på det bästa men förväntar mig det värsta. Ska se om jag ska åka dit imorgon.

P.S. detta var inte för att oroa dig men man läser så mycket om alla som har väldigt kraftiga gravsymtom och mår illa och jag känner att det är viktigt att vi som inte känner mycket också syns. d.s