Ni som är styvföräldrar, känner ni en sorg?
Ni som har bonusbarn (och kanske även barn tillsammans med er partner också), känner ni en sorg över att inte ALLA barnen är era? Alltså önskar ni att ni var den egentliga föräldern till barnet?
-
-
Svar på tråden Ni som är styvföräldrar, känner ni en sorg?
-
Wow... snacka om att du är helt fel ute.. tur dock att vi snart har alla barn på heltid ;)Anonym (Mamma) skrev 2019-07-14 17:29:37 följande:
Det är fullt förståeligt att hans ex är orolig över sina barns välbefinnande och omsorg hos sin pappa. En pappa som släpar hem en okänd kvinna med en bebis och en unge till och låter dem flytta in efter typ en kvart har inte alla hästar hemma. Han ÄR inte en förståndig och bra far och detsamma gäller såklart dig. Barnen får dessvärre växa upp i en dysfunktionell familj om inte era ex tar över dem på heltid så kan ni träffa era ungar dagtid varannan helg eller nåt. Så se till barnens bästa för en gångs skull och lämna barnen till de föräldrar som KAN ta hand om dem på ett bra sätt och ge dem den kärlek och trygghet de behöver och förtjänar!
-
Du skrev ju i tråden att du förklarat men att han vägrade kompromissa. Hans barn kom före dina barn och alla i huset kom före dig i hans prioriteringar.Sharper skrev 2019-07-14 13:19:39 följande:
Jag minns inte när jag skrev det så kan inte svara på den frågan.
Ja en period var det så att hans barn ville sova hos oss och jag flyttade på mig. Han vet själv om sina sömnproblem (behöver ha det kolmörkt och knäpptyst för han ska kunna sova och de är enbart vårt sovrum som är så mörkt) men han har inte orkat ta tag i det då det i dagsläget måste läggas så mycket fokus och energi på situationen runt hans barn. Och jag förstår honom. På grund av den situationen hemma som hans ex satt oss i har jag haft problem med svår ångest och panikattacker under kanske 8-9 månaders tid som jag inte varit helt ärlig med inför honom. Han fick veta detta i mars/april och efter det har han och jag kunnat jobba ihop oss ännu bättre, innan låtsades jag som att det var bra för att det är så tungt gällande hans barn (som absolut inte är barnens fel!).
Angående det du inte minns så citerar jag :??hade jag åkt på släktkalas själv till mitt ex hade skillsmässopapprerna varit påskrivna innan jag ens kommit hem. Tur att han och jag tycker samma sak gällande ex, även om det är den andre föräldern. Man kan ha en bra relation ändå??
Nej. Det är motsatsen till bra förhållande. -
Jag anser att har man en gång valt att skaffa barn kan man inte bara avstå från att vara förälder till det barnet. Hur är det snällt att dumpa sitt barn på sitt ex bara för att man inte tycker det är kul att vara förälder längre? Hur kan det vara okej för en förälder att vara förälder på "nolltid" medan den andra får ta barnet på heltid? Hur är det okej att vi som hade småbarn dessutom skulle ta hennes del av hennes arbete för sitt barn? Vadå "vi är ju desdutom två"? Det är ju inte lättare för mig att ta hand om mina barn när dessutom ett barn som inte är mitt ska bo hos oss på heltid. Men jag tror faktiskt att den där skitstöveln resonerade ungefär som du, däremot tror inte jag att du är en skitstövel som skulle prioritera bort ditt eget barn. Jag tror bara du missade den detaljen när du fastnade i tanken på att jag inte ville ha deras barn hos oss på heltid. Det var väl mer provocerande för dig att jag inte ville det än att hon valde bort att ta hand om sitt barn.BDN skrev 2019-07-14 09:57:40 följande:
Jag tänker att man får räkna med att ha sina barn på heltid alltid. Hur är det elakt att en förälder ska ha sitt barn på heltid? Ni är ju dessutom två i hushållet.
-
Ja släktkalas, jag hade heller inte accepterat att han åkt på släktkalas med exfruns släkt, just för att jag vet vad ha en tycker om dom (blir liksom dubbellmoral/dubblé budskap). Men jag tycker det är ganska komiskt att ni är flera stycken som verkar ha riktigt bra koll på allt jag skrivit för några månader sen... nästan så man börjar tro att det kanske är exfrun eller någon med.nära koppling till henne som stalkar;)Anonym (2 barnsmamma) skrev 2019-07-14 20:43:56 följande:
Du skrev ju i tråden att du förklarat men att han vägrade kompromissa. Hans barn kom före dina barn och alla i huset kom före dig i hans prioriteringar.
Angående det du inte minns så citerar jag :??hade jag åkt på släktkalas själv till mitt ex hade skillsmässopapprerna varit påskrivna innan jag ens kommit hem. Tur att han och jag tycker samma sak gällande ex, även om det är den andre föräldern. Man kan ha en bra relation ändå??
Nej. Det är motsatsen till bra förhållande.
-
Skit i att svara tillbaks. Vissa älskar att spamma trådar med totalt ot saker som dom tar helt ur sitt sammanhang.Sharper skrev 2019-07-14 23:34:59 följande:Ja släktkalas, jag hade heller inte accepterat att han åkt på släktkalas med exfruns släkt, just för att jag vet vad ha en tycker om dom (blir liksom dubbellmoral/dubblé budskap). Men jag tycker det är ganska komiskt att ni är flera stycken som verkar ha riktigt bra koll på allt jag skrivit för några månader sen... nästan så man börjar tro att det kanske är exfrun eller någon med.nära koppling till henne som stalkar;)
-
Jag anser inte detta va ett dåligt förhållande, det handlar om att ha samma värderingar.Anonym (2 barnsmamma) skrev 2019-07-14 20:43:56 följande:Angående det du inte minns så citerar jag :??hade jag åkt på släktkalas själv till mitt ex hade skillsmässopapprerna varit påskrivna innan jag ens kommit hem. Tur att han och jag tycker samma sak gällande ex, även om det är den andre föräldern. Man kan ha en bra relation ändå??
Nej. Det är motsatsen till bra förhållande.
Hade du själv accepterat att din man skulle fira jul, födelsedagar osv med sitt ex och så skulle du och barnen sitta ensamma eller fira med dina föräldrar? -
Jag tänker att man inte ska leka "rättvist" när det handlar om barn. Precis som du anser att mamman är mamma på heltid är även pappan pappa på heltid. Det är tragiskt om en part inte tar sitt ansvar, men det gör inte den andre partners ansvar mindre - bara mer. Och det är inte för den felande parterna skull, utan för barnets skull. Barnet valde inte sina föräldrar och brister en förälder i sitt föräldraskap kommer ett större ansvar ligga på den andra, för att täcka upp den felandes bristande ansvar. "Rättvist" eller ej, men en förbannad plikt som förälder oavsett vad.Anonym (H) skrev 2019-07-14 21:01:43 följande:Jag anser att har man en gång valt att skaffa barn kan man inte bara avstå från att vara förälder till det barnet. Hur är det snällt att dumpa sitt barn på sitt ex bara för att man inte tycker det är kul att vara förälder längre? Hur kan det vara okej för en förälder att vara förälder på "nolltid" medan den andra får ta barnet på heltid? Hur är det okej att vi som hade småbarn dessutom skulle ta hennes del av hennes arbete för sitt barn? Vadå "vi är ju desdutom två"? Det är ju inte lättare för mig att ta hand om mina barn när dessutom ett barn som inte är mitt ska bo hos oss på heltid. Men jag tror faktiskt att den där skitstöveln resonerade ungefär som du, däremot tror inte jag att du är en skitstövel som skulle prioritera bort ditt eget barn. Jag tror bara du missade den detaljen när du fastnade i tanken på att jag inte ville ha deras barn hos oss på heltid. Det var väl mer provocerande för dig att jag inte ville det än att hon valde bort att ta hand om sitt barn.
-
Och medan mamman vilade upp sig och gjorde saker som var roligare än att vara förälder, så höll jag och min man på att gå in i väggen. Du tycker inte att man ska tänka i termer om vad som är rättvist men det här är fakta, vi hade tillräckligt med egna problem än att ta hand om hennes problem också. Ovanpå det, precis som du säger, vi fick täcka upp för hennes brister, och det tog på krafterna. Det hade varit enklare om mamman inte hade varit en sån jävla stor skitstövel. Men som jag sa tidigare, jag tror att hon resonerade ungefär som du, att "vi var ju ändå två" och inget om att en av oss inte är förälder till det här barnet och vilken stress det innebär. Hon var dessutom noga med att tala om för barnet att en av oss inte var förälder till det så hon ville ju gärna göra en tydlig uppdelning och styra hur det gick till inom våra fyra väggar. Det jag ville säga med det här är att det hade varit enklare om inte min sambos ex hade varit en jävla skitstövel och det är en sorg att det tog så mycket energi ifrån oss och det är en förlust av energi som sedermera har berövats ifrån mina barn. Du må tycka synd om hans barn som blev övergiven av sin mamma men jag känner först och främst för mina egna barn för i och med vad hon gjorde så fick jag mindre energi över till dom och det är väldigt sällan som någon reflekterar över den konsekvensen.BDN skrev 2019-07-15 10:19:02 följande:Jag tänker att man inte ska leka "rättvist" när det handlar om barn. Precis som du anser att mamman är mamma på heltid är även pappan pappa på heltid. Det är tragiskt om en part inte tar sitt ansvar, men det gör inte den andre partners ansvar mindre - bara mer. Och det är inte för den felande parterna skull, utan för barnets skull. Barnet valde inte sina föräldrar och brister en förälder i sitt föräldraskap kommer ett större ansvar ligga på den andra, för att täcka upp den felandes bristande ansvar. "Rättvist" eller ej, men en förbannad plikt som förälder oavsett vad.
Sen kom mamman tillbaka full av energi och redo att ta sig an sitt barn igen medan jag gick till sjukvården och sökte hjälp för utmattning. Men visst, låt oss inte prata om vad som är rättvist. Hon kunde lämna sitt barn hos mig medan hon utvecklade sig själv. Allt jag ville var att ha ork att ta hand om mina egna barn.
Så det där med "plikt", vi var dom som gjorde vår plikt. Jag kommer aldrig att dölja det faktum att det var vi som fick ta hand om allt och att det hade varit så mycket bättre för alla om inte hon hade varit en sån skitstövel. För dig låter det kanske som en jävla lek men för oss var det allt annat än en lek. -
Är "hennes problem" hennes del av ansvaret för deras gemensamma barn? Hans barn, hans ansvar att ta hand om barnet oavsett vad. Ditt val att leva med honom men med möjlighet att välja bort barnet (och i och med det även honom) om du inte pallar. Har barnet särskilda behov som gör det extra jobbigt, eller hur kan ett barn på heltid (istället för halvtid) bränna ut två vuxna människor?Anonym (H) skrev 2019-07-15 10:42:17 följande:Du tycker inte att man ska tänka i termer om vad som är rättvist men det här är fakta, vi hade tillräckligt med egna problem än att ta hand om hennes problem också.
-
Då kommer vi till det som var i den andra tråden. Möjlighet till återhämtning. Utöver detta så kan visst barn bränna ut sina föräldrar, speciellt barn som är mer krävande. Inte alls ovanligt eller konstigt, förekom även förr, då hemmafruar åkte på husmorssemester eller in på vilohem.BDN skrev 2019-07-15 10:53:46 följande:Är "hennes problem" hennes del av ansvaret för deras gemensamma barn? Hans barn, hans ansvar att ta hand om barnet oavsett vad. Ditt val att leva med honom men med möjlighet att välja bort barnet (och i och med det även honom) om du inte pallar. Har barnet särskilda behov som gör det extra jobbigt, eller hur kan ett barn på heltid (istället för halvtid) bränna ut två vuxna människor?