hur få ett öppet förhållande att funka när den ene inte egentligen vill?
Hej alla
Finns det någon här inne som har några tips/tankar/idéer kring hur man får ett öppet förhållande att fungera när bara den ena parten vill ha det öppet? Går det överhuvudtaget?
Jag vill ha ett öppet förhållande, men min partner säger sig känna sig otillräcklig och värdelös av tanken att inte "räcka till" för mig. Jag har försökt förklara att det inte handlar om det (vi har f.ö. fantastiskt sex) utan om att jag helt enkelt behöver olika människor för sex.
Vi är överens om att det vi har är för bra för att bara kasta bort, så vi vill verkligen båda två få det här att funka - men hur? Jag vet tyvärr redan att jag inte kommer att kunna ändra på hur jag är - om vi skulle bestämma oss för ett monogamt förhållande för min partners skull, så skulle det istället bli att jag träffade andra i smyg - och det vill jag inte. Så om det öht ska funka är det min partner som får ändra på sig, och acceptera att jag träffar andra. Frågan är om det öht är möjligt? Jag vill ju att vi båda ska kunna må bra i det här, inte att min partner bara ska bita ihop och stå ut liksom.
Finns det någon som har några erfarenheter, tankar, råd, eller tips att dela med sig av här hade jag varit jättetacksam...
Vet bara att jag aldrig skulle dejta någon som skulle förbjuda mig ha vänskapsrelationer med andra män på basis av svartsjuka.
Åh, det där med att ha svårt att bli KÄR; att verkligen ÄLSKA nån... det känner jag igen sååå väl...Jag blir passionerat förälskad - kan till och med bli snudd på besatt - men att verkligen ÄLSKA nån är jag inte så bra på... det var också därför jag hade bestämt mig för att aldrig mer ha nån seriös relation. Intressant också, det du skriver om att du har lätt för att få nära vänskapsrelationer med män, men att du verkligen inte blir kär i (eller ligger med) alla... Jag har också lätt för att få nära vänskapsrelationer med män, men jag tror inte att jag har en enda manlig vän som jag inte varit förälskad i under iaf nån period haha. Oftast helt utan att sex öht varit inblandat. (Eller jo förresten - jag har faktiskt en manlig vän som jag inte är/har varit kär eller förälskad i, men det är enbart för att han är 20+ år yngre än mig (vilket absolut inte behöver vara ett problem, men vilket inte är nåt som intresserar mig)). Jag förstår absolut vad du menar beträffande att inte dejta nån som förbjuder dig att ha manliga vänner pga svartsjuka, men jag kan också förstå de män som tycker att det är jobbigt att deras kvinna har manliga nära vänner.
För hur du vill göra relationer är ju din ensak. Inte en allrådande sanning även för alla andra män.