• Anonym (Mångmamma)

    Varför är det provocerande att ha många barn?

    Varför är det provocerande för vissa att man skaffar/har många barn? Jag vill ha en stor familj och väntar barn nr. 9. Folk ifrågasätter och är missunnsamma. Varför? Alla vill inte ha en liten familj på 4 pers.

  • Svar på tråden Varför är det provocerande att ha många barn?
  • Anonym (Mamma till 3)

    Jag kan ha lite åsikter av lite olika anledningar:

    1. Dina äldsta barn har inte valt att ni ska skaffa 9 barn. Därmed inte heller det ansvar de får ta för att ni valt det livet.

    2. Måste vara tufft för barnen att inte få lugn och ro ens hemma i detta stressade samhälle.

    3. Synd om barnen som sällan får egentid med sina föräldrar.

    4. Svårt att göra läxor när det inte är tyst hemma.

    5. Får barnen göra de aktiviteter som ni vill (finns ens den tiden för alla barn)..

    Ja finns säkert fler tankar jag har om er. Just det jag tycker det är själviskt av er.

  • Anonym (b)

    Oj, besökte stort shoppingcenter idag och fick min dos av mångkultur. Säkert 4-5 storfamiljer där man föder barn, på barn, på barn. suck...vi betalar

  • Anonym (Dd)
    Anonym (nummer tre) skrev 2019-11-08 14:05:20 följande:
    Jag är nummer tre i en syskonskara på åtta stycken. Mina erfarenheter från en stor familj var den absolut största anledningen till att jag valt att bara skaffa ett barn.

    Jag växte ändå upp på sjuttiotalet (född 1971) och min mamma (som många andra) var hemmafru. Trots det var vårt hem och vår vardag totalt kaos.

    Jag fick tidigt ta ansvar för mina yngre syskon. Hade jag några bekymmer eller var orolig för något så visste jag att det var helt upp till mig att lösa det. Mina föräldrar hade varken tid eller ork att ens lyssna på mig.

    Från att jag var tretton år hade jag ansvar för tvätten.

    En röd tråd genom hela min uppväxt var oron för familjens ekonomi. Vi hade aldrig råd med något utöver det absolut nödvändigaste. Sommaren innan jag skulle börja högstadiet jobbade jag som tidningsbud, lönen använde jag till att köpa ett par gummistövlar till mig själv.

    Den ekonomiska situationen gjorde också att man aldrig bad om saker man egentligen behövde för att man inte ville belasta mamma som man visste hade det svårt. Det var många gånger jag använde toapapper istället för bindor.

    För att få en stund ensam med mamma (pappa jobbade jämt) var man tvungen att bli sjuk, så pass att ett läkarbesök var nödvändigt. Eftersom vi bodde 25 minuter från närmsta sjukhus  fick man den stunden att verkligen prata. De yngre syskonen lämnades då med min äldsta syster. Vad hon gjorde för att få lite tid med mamma vet jag faktiskt inte.

    Jag tyckte det var jättejobbigt att ta hem kompisar. Jag skämdes över skicket på vårt hem. Jag vet att mamma gjorde sitt allra bästa men hon hann helt enkelt inte med alls. Vårt hem var stökigt och smutsigt, mina syskon rufsiga och otvättade och det var ständiga konflikter, skrik och bråk.

    Ganska tidigt fick jag upp ögonen för den oas biblioteket utgjorde. Jag växte upp i ett litet samhälle (dit jag flyttade tillbaka när jag själv fick barn) och biblioteket hade öppet tre eftermiddagar/kvällar i veckan.

    Så fort jag hade möjlighet gick jag dit för att göra läxor och njuta av lugnet. Jag stannade så länge jag kunde. Det kändes som att jag aldrig ville gå hem.

    Nu har biblioteket här öppet bara en dag i veckan och det talas om att det ska läggas ner. Det gör mig ont att höra det för jag vet vilken fristad det kan vara för barn i min situation. Det är 1,5 mil in till "stan" och huvudbiblioteket och det går få bussar så det är svårt att ta sig dit för barn och ungdomar.

    När det blev dags att välja till gymnasiet valde jag (liksom mina äldre syskon) linje utifrån vilken som skulle innebära att jag var tvungen att flytta. Jag bodde i ett pyttelitet studentrum och delade kök och badrum med tolv andra. Det var underbara år!

    Mina föräldrar kom inte när jag tog studenten.

    Jag läste sedan vidare på universitet och har tillsammans med min man byggt ett tryggt och lugnt liv för oss och vårt barn. Jag är den högst utbildade på tre generationer men jag tror inte att mina föräldrar vet vad jag har för utbildning.

    När jag tog examen kom min äldsta syster. Mina föräldrar tyckte det var för krångligt att resa så långt med alla syskon. Det var ett avstånd på 15 mil.
    Jag har liknande erfarenheter som du. Jag är nummer 8, så jag behövde inte ta hand om småsyskon så mycket. Men i tonåren blev min pappa sjuk och behövde hjälp. Under flera av mina år på universitetet var jag god man åt min far. Skulle jag åka hem och hälsa på var det alltid saker jag skulle fixa, alltid något (mjölk eller annat) som skulle köpas med hem och jag fick alltid lägga ut utan att få tillbaka...

    Många andra som började universitetet fick ekonomisk och annan hjälp av sina föräldrar, medan jag förväntades hjälpa mina... 

    Självklart jobbade jag vid sidan om mina studier...

    Ja, nog blir man ordentlig. Man vill ju komma ifrån skiten! Men en bra barndom kan jag inte se att jag hade. Jag tar igen det nu och njuter av att göra barnsaker med mitt barn. Sånt jag aldrig fick göra, som legoland och annat.
  • Anonym (Hanny)

    Det är provocerande av många orsaker, som ofta har att göra med att det är ett extremt egoistiskt tänk

    - Bidragssverige, skaffar man många barn hinner man inte jobba och får en massa bidrag, flerbarnstillägg osv. Man lever på andras pengar. Tror inte det skulle vara lika provocerande om man inte fick en massa bidrag (=andra människors pengar) utan klarade att jobba ihop pengarna hela själv (tillsammans med sin sambo/man/fru)

    - Miljöaspekten. För klimatets skull är det värsta du kan göra att skaffa en massa barn, långt värre än att flyga eller äta kött, shoppa eller köra bil. Att skaffa en massa barn visar på ett extremt egoistiskt tänk där man bidrar till att förstöra för framtida generationer, för de familjer som tex bara skaffat ett eller två barn (kanske med tanke på vår gemensamma miljö o framtid)

    - Synd om barnen som måste dela allt med en massa syskon och inte får så mycket egen tid med föräldrarna som andra barn. Att ha ett eller kanske två syskon är ofta givande, men med massor av syskon, speciellt om de är födda tätt, kan det lätt bli kaos eller att de äldre syskonen tvingas hjälpa till o vara "lillmammor", barnvakter osv. Barnen kanske måste skrika och bete sig illa för att få uppmärksamhet o tar med det beteendet ut i världen- inte så trevligt för omgivningen.

  • Anonym (Dd)
    Anonym (Dd) skrev 2019-11-09 19:19:00 följande:
    Jag har liknande erfarenheter som du. Jag är nummer 8, så jag behövde inte ta hand om småsyskon så mycket. Men i tonåren blev min pappa sjuk och behövde hjälp. Under flera av mina år på universitetet var jag god man åt min far. Skulle jag åka hem och hälsa på var det alltid saker jag skulle fixa, alltid något (mjölk eller annat) som skulle köpas med hem och jag fick alltid lägga ut utan att få tillbaka...

    Många andra som började universitetet fick ekonomisk och annan hjälp av sina föräldrar, medan jag förväntades hjälpa mina... 

    Självklart jobbade jag vid sidan om mina studier...

    Ja, nog blir man ordentlig. Man vill ju komma ifrån skiten! Men en bra barndom kan jag inte se att jag hade. Jag tar igen det nu och njuter av att göra barnsaker med mitt barn. Sånt jag aldrig fick göra, som legoland och annat.
    Veckopeng och lördagsgodis fanns inte. I julklapp fick jag oftast en bok. Ärvda kläder, ärvda leksaker, aldrig något nytt...

    Börja tvätta mina kläder gjorde jag av ren självbevarelsedrift när jag var 11. Ville ju inte komma i skitiga kläder till skolan och bli retad.

    Började jobba helg och alla lov när jag var 15. Innan dess hade jag delat ut reklam, vilket jag började med när jag var 13.
  • Anonym (Hanny)
    lövet2 skrev 2019-11-07 19:42:12 följande:

    I grunden rör det sig om fördomar. Man träffar en skåning som är dryg och skrytsam, och sedan går man resten av livet och tror att alla skåningar är så.

    Folk lägger märke till en familj med många barn, där det inte alls fungerar bra, och vips tror de att alla mångbarnsfamiljer är dysfunktionella.

    Numera används mest argumentet att mångbarnsfamiljer är miljöbovar. Tidigare klagades mest på att storasyskonen fick ta hand om de yngre, och före det trodde folk att alla med många barn levde på bidrag.


    Man "tror" inte att storfamiljer får mycket bidrag, är skadliga för miljön och i högre grad låter äldre syskon ta hand om yngre. Det är fakta. Det mest skadliga du kan göra för miljön är att skaffa många barn, värre än att flyga, äta kött, shoppa osv.

    I Sverige har vi flerbarnstillägg, dubbla barnbidrag, generös föräldraförsäkring osv osv. Detta är inte saker som vissa "tror" , det är fakta. Och en stor del av anledningen till att många ogillar familjer med många barn, trots att man inte alltid säger det till dem (det vore oförskämt, speciellt mot barnen som inte bett om att få bli födda).
  • lövet2
    Anonym (Hanny) skrev 2019-11-09 20:43:14 följande:
    Man "tror" inte att storfamiljer får mycket bidrag, är skadliga för miljön och i högre grad låter äldre syskon ta hand om yngre. Det är fakta. Det mest skadliga du kan göra för miljön är att skaffa många barn, värre än att flyga, äta kött, shoppa osv.

    I Sverige har vi flerbarnstillägg, dubbla barnbidrag, generös föräldraförsäkring osv osv. Detta är inte saker som vissa "tror" , det är fakta. Och en stor del av anledningen till att många ogillar familjer med många barn, trots att man inte alltid säger det till dem (det vore oförskämt, speciellt mot barnen som inte bett om att få bli födda).
    Jo, man tror det. Alla storfamiljer får inte en massa bidrag. Att det är barnbidrag för varje barn är en sak. Rika och fattiga, stor familj och liten - alla får det. Vad tänkte du annars för bidrag som "alla" stora familjer får? Inget som vi fick i alla fall.

    I vissa stora familjer får de äldre syskonen ta hand om de yngre. Oftare än i små familjer (fast det är jäkligt vanligt där också). I vissa andra stora familjer händer det väldigt sällan. Man ber en storebror kolla babyn när mamma ska på toaletten. Precis som i vilken liten familj som helst.

    Vad gäller miljöaspekten, så har ingen ens funderat på det förrän de senaste åren. Inte ens när jag fick mitt yngsta barn var det någon som pratade om att det var dåligt för miljön. När den frågan blev aktuell, så hade jag redan fått alla mina barn. Många blivande föräldrar i dag har aldrig hört talas om att det är miljöfarligt med många barn. Det är ingen allmän kunskap.

    Så ja, du vet vad statistiken säger om storfamiljer. Det innebär inte att alla storfamiljer är likadana. Om du tror det har du fördomar, precis som så många andra.
  • Anonym (Hanny)
    lövet2 skrev 2019-11-09 21:05:57 följande:

    Jo, man tror det. Alla storfamiljer får inte en massa bidrag. Att det är barnbidrag för varje barn är en sak. Rika och fattiga, stor familj och liten - alla får det. Vad tänkte du annars för bidrag som "alla" stora familjer får? Inget som vi fick i alla fall.

    I vissa stora familjer får de äldre syskonen ta hand om de yngre. Oftare än i små familjer (fast det är jäkligt vanligt där också). I vissa andra stora familjer händer det väldigt sällan. Man ber en storebror kolla babyn när mamma ska på toaletten. Precis som i vilken liten familj som helst.

    Vad gäller miljöaspekten, så har ingen ens funderat på det förrän de senaste åren. Inte ens när jag fick mitt yngsta barn var det någon som pratade om att det var dåligt för miljön. När den frågan blev aktuell, så hade jag redan fått alla mina barn. Många blivande föräldrar i dag har aldrig hört talas om att det är miljöfarligt med många barn. Det är ingen allmän kunskap.

    Så ja, du vet vad statistiken säger om storfamiljer. Det innebär inte att alla storfamiljer är likadana. Om du tror det har du fördomar, precis som så många andra.


    Nej, du har fel. Alla storfamiljer i Sverige får, tyvärr, flerbarnstillägg och dubbla barnbidrag från barn fem och framåt. Man får dessutom naturligtvis fler omgångar med föräldrapenning (dvs =kan inte förvärvsarbeta den tiden). Eller har du avsagt dig de dubbla barnbidragen från barn 5 o framåt? Unikt isåfall. Flerbarnstillägg är verkligen helt idiotiskt eftersom det blir billigare klädkonto osv, med det 4:e, femte osv barnet-- eftersom barnen kan ärva av varandra.

    Att skaffa många barn ÄR det värsta man kan göra för miljön. Bara att googla, har tagits fram flera artiklar och statistik på det, samt att sunt förnuft säger att om vi lever över våra tillgångar och jorden är överbefolkad är det extremt egoistiskt och skadligt för miljön att skaffa många barn. Om du inte vill ta till dig det, är du faktaresistent. Miljöfrågan har varit på agendan sedan 60-talet, och sedan början av 2000-talet har det varit känt att överbefolkningen är skadlig för miljön. Att säga att "man inte visste" tyder på ignorans och egoism- man bryr sig bara om sin egen vilja att skaffa många barn, och bryr sig inte om att läsa in sig på fakta.

    Så som du resonerar hjälper du inte precis till att minska fördomar om storfamiljer. ..
  • lövet2
    Anonym (Hanny) skrev 2019-11-09 21:36:02 följande:
    Nej, du har fel. Alla storfamiljer i Sverige får, tyvärr, flerbarnstillägg och dubbla barnbidrag från barn fem och framåt. Man får dessutom naturligtvis fler omgångar med föräldrapenning (dvs =kan inte förvärvsarbeta den tiden). Eller har du avsagt dig de dubbla barnbidragen från barn 5 o framåt? Unikt isåfall. Flerbarnstillägg är verkligen helt idiotiskt eftersom det blir billigare klädkonto osv, med det 4:e, femte osv barnet-- eftersom barnen kan ärva av varandra.

    Att skaffa många barn ÄR det värsta man kan göra för miljön. Bara att googla, har tagits fram flera artiklar och statistik på det, samt att sunt förnuft säger att om vi lever över våra tillgångar och jorden är överbefolkad är det extremt egoistiskt och skadligt för miljön att skaffa många barn. Om du inte vill ta till dig det, är du faktaresistent. Miljöfrågan har varit på agendan sedan 60-talet, och sedan början av 2000-talet har det varit känt att överbefolkningen är skadlig för miljön. Att säga att "man inte visste" tyder på ignorans och egoism- man bryr sig bara om sin egen vilja att skaffa många barn, och bryr sig inte om att läsa in sig på fakta.

    Så som du resonerar hjälper du inte precis till att minska fördomar om storfamiljer. ..
    Flerbarnstilläggen kom till för att uppmuntra svenskar att skaffa fler barn. Om du tycker politiken borde ändras i det fallet, så är det politikerna du borde kritisera och inte storfamiljerna. Sedan är det ju också så att det inte alls är idiotiskt. Två barn kan ärva kläder efter varandra. Tre kan också göra det. Sedan börjar kläderna vara utslitna, och från fjärde barnet måste man ofta börja om från början igen med kläderna. Men kläder är inte den stora kostnaden. Efter 4-5 barn är det nödvändigt att byta bil, kanske bygga om i huset, skaffa ny barnvagn osv. De stora kostnaderna kommer då, och då är flerbarnstilläggen en stor ekonomisk hjälp.

    Om man är en dålig människa för att man tar hand om sitt barn i stället för att förvärvsarbeta, så måste man i sanning vara en extremt dålig människa om man t ex studerar på universitet. Du resonerar lite skevt när du gör likhetstecken mellan föräldraledig och samhällsparasit.

    Ja, i början på 2000-talet var det känt att överbefolkningen på jorden var något dåligt. Däremot hörde jag ingen, vare sig politiker eller journalist, som uttalade sig om att svenskar borde minska sitt barnafödande. Det talades om Kina och andra överbefolkade länder, men alla var överens om att i Sverige behövde vi snarare föda fler barn. Om du visste bättre på den tiden, så var du rätt ensam om det.
Svar på tråden Varför är det provocerande att ha många barn?